Menu

”Jag ser näthat nästan varje dag”

Kändisar, politiker – men även du och jag. Moa Bladini, som är lektor i straffrätt, menar att hat via nätet har blivit en del av vår vardag. Men vad är egentligen näthat och vad görs för att stoppa utvecklingen? 

Martin Gustafsson

Skribent

Allt oftare hör vi människor berätta att de utsatts för näthat. 

Det kan vara politiker som hotats för sina åsikter, kändisar som fått ta emot kränkande kommentarer om sitt utseende eller helt vanliga privatpersoner som bara utryckt sig på Facebook. 

Näthat är ett vitt begrepp och innefattar både sådant som är brottsligt och inte. Gemensamt är dock att hatet kränker och sårar. Exakt hur vanligt näthat är vet ingen. Mörkertalet är stort och dessutom är alla inte medvetna om att vad de utsätts för kategoriseras som näthat. 

Moa Bladini, som är lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, menar att hot och hat blivit en del av vardagen på internet. 

– Jag ser nästan näthat varje dag på olika sätt, i kommentarsfält eller om det är någon som delar en artikel. Jag tror de flesta människor har utsatts för det, säger hon.

Hat finns i det vanliga samhället också, men vissa saker särskiljer näthatet.

– I det fysiska rummet kan någon bli arg på någon annan på spårvagnen, eller knuffa till någon när den går förbi på gatan. Men på internet finns det kvar i tid och rum och blir synligare för oss, säger Moa Bladini. 

null
Moa Bladini. Foto: Atle Morseth Edvinsson

Det har blivit allt lättare att hata

Att allt fler av oss ständigt är uppkopplade på nätet innebär också att vi är mer mottagliga för hat. Det leder också till att det är lättare att hata. 

– Det är lättare att kränka någon bakom en skärm än att göra det när man ser en människa i ögonen. När jag har min mobil kan jag följa mina impulser hela tiden, det tror jag gör att hatet blir mer frekvent, säger Moa Bladini och fortsätter:

Utifrån ett offerperspektiv betyder det att du inte kan skydda dig någonstans mot andras kränkningar.

– Utifrån ett offerperspektiv betyder det att du inte kan skydda dig någonstans mot andras kränkningar, inte ens i din egen säng om du har din telefon där.

Näthat kan drabba alla, ung som gammal, kvinna som man. I rapporten Hat och hot på nätet från 2017 sammanställer Moa Bladini vad vi vet om näthat i de nordiska länderna utifrån forskning. Det finns till exempel flera studier som visar att män och kvinnor utsätts för nätbaserat hat, hot och kränkningar i ungefär lika stor utsträckning. Andra undersökningar menar att kvinnor i offentligheten utsätts i upp till dubbelt så stor utsträckning som män.

Klart är dock att kvinnor och män utsätts för olika typer av hat. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet mottar män oftare hot om våld eller nedsättande förolämpningar, medan kvinnor drabbas av kränkningar kopplat till deras kropp och sexualitet.

Organiserat näthat allt vanligare

Näthatet tar sig också hela tiden nya former. Något som blivit vanligare är det organiserade näthatet – då någon till exempel uppmanar sina följare i sociala medier eller medlemmar i en Facebookgrupp att förolämpa och kränka en person eller attackera ett företag som inte agerar enligt de egna åsikterna. Som exempel kan nämnas när varuhuset Åhléns i december utsattes för en hatkampanj efter att ha haft med en mörkhyad pojke i luciakläder på reklambilder.

– Där är det framför allt män som ligger bakom, säger Moa Bladini.

Näthat är inte bara hemskt för den enskilda individen, det kan också få effekter för hela samhället då den som utsätts riskerar att inte längre våga debattera eller föra fram sina åsikter. 

Enligt rapporten Hat och hot på nätet är personer som deltar i det offentliga samtalet i sitt yrke, så som politiker, forskare, författare och konstnärer, särskilt utsatta för hat och hot och andra kränkningar på nätet. En annan yrkesgrupp som berörs är journalister. Enligt en underökning gjord av intresseorganisationen Utgivarna har hot ”mot redaktioner i stort eller mot enskilda medarbetare” ökat kraftigt under de senaste åren. 2015 uppgav 25 procent av de tillfrågade i undersökningen att de utsatts för hat och hot, varav en övervägande del kom via mejl, sociala medier eller bloggar.

2017 var siffran 38 procent. Nästan häften av de tillfrågade menade också att hot och hat någon gång fått ”redaktionen eller enskilda medarbetare” att tveka inför en publicering. 

Enligt Moa Bladini är det här en typ av hot som rättsväsendet borde se allvarligare på.

– Journalister, politiker och forskare, de kan utsättas för drev. Tittar man på gärningarna för sig kanske de är lindriga men de är utförda av massor av människor, och där borde vi se det på ett annat sätt för det är ett hot mot demokratin, säger hon.

Anmäl och vänta inte för länge. Låt rättsväsendet avgöra om det är brott eller inte

Under den senare tiden har allt fler instanser börjat prata mer om och även prioritera näthat. I januari 2018 infördes till exempel en ny lag som gör det straffbart att sprida kränkande och känsliga bilder eller annat material med syftet att skada den som utsätts, brottet heter olaga integritetsintrång.

För Polisen är näthat dock ofta svårt att utreda. Det kan du läsa mer om i rapporten Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda individer via nätet från Brottsförebyggande rådet, Brå, som kom 2015. Sms och mejl som kan behövas för bevisning lagras till exempel bara en viss tid hos operatörerna. Att de flesta sociala medier-företag är utländska försvårar också arbetet. Men trots svårigheterna uppmanar Ingmarie Olsson, verksamhetsutvecklare på polisens nationella it-brottscentrum, alltid att anmäla hat och hot. 

– Det är inte alltid enkelt att veta om något når upp till ett straffbart beteende eller inte, men strunta i det som person. Anmäl och vänta inte för länge. Låt rättsväsendet avgöra om det är brott eller inte, säger hon.

 Tänk på detta om du utsätts för näthat

1

 Vänta inte utan anmäl så snart du kan. Internetoperatörerna måste spara all data i sex månader. Väntar du för länge kan det därför vara svårt att kunna bevisa brottet.*

2

Låt polisen avgöra om det näthat du utsatts för är brottsligt eller inte. Det är deras jobb, inte ditt. 

3

Även om det är jobbigt är det viktigt att du sparar de hotfulla eller kränkande meddelandena. Ta skärmdumpar, den som skrivit kanske raderar meddelandena. 

4

Be också någon annan titta på näthatet i original, det ger din berättelse ett starkare stöd i en eventuell rättegång. Personen kan intyga att du inte förfalskat din skärmdump.

Källa: Polisen

* Rådet att alltid anmäla gäller de allra flesta brott och är viktigt av statistiska skäl, men när det gäller vissa mycket hotfulla och allvarliga fall kan det vara bra att rådgöra med polisen eller en jurist först. Detta för att undvika att anmälan i sig gör den drabbade ännu mer utsatt. En polisanmälan som inte leder någon vart kan i många fall, till exempel när det gäller mobbning eller avancerade hämndporrbrott, bli kontraproduktiv. I dessa sammanhang kan man också använda sig av de olika plattformarnas hjälpcenter och interna regelverk, men även rätten att begära avindexering hos Google.

null

Vad är näthat?

• Näthat är ett samlingsbegrepp för olika sorters kränkningar som människor utsätter varandra för via nätet. En del näthat är brottsligt, annat inte, men gemensamt är att det alltid sårar och skadar den som utsätts. 

• Brott man kan utsätts för på nätet som ofta benämns som näthat är bland annat olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande. 

• Sedan den 1 januari 2018 finns en ny lag som gör det straffbart att sprida kränkande och känsliga bilder eller annat material med syftet att skada den som utsätts, brottet heter olaga integritetsintrång. 

• Om du delar vidare eller retweetar ett inlägg där någon pekas ut som kriminell, eller att inlägget på något annat sätt allvarligt kränker en person, kan du begå ett brott. Det beror på att du medverkar till att sprida uppgifterna vidare vilket innebär större skada för den drabbade.

• Förtal och förolämpning utreds av polis och åklagare om vissa grunder uppfylls. Det handlar om att någon pekas ut som grovt kriminell eller om någon utsätts för hat eller kränkande kommentarer baserat på hudfärg, härkomst, religion eller sexuella läggning. 

• Utsätts man för förtal eller förolämpning utan att de särskilda grunderna uppfylls, som behövs för att åklagare och polis ska utreda, kan man ändå kräva skadestånd. Detta är ganska knepigt för den som inte kan så mycket om skadeståndsrätt. Därför är det oftast bäst att kontakta ett juridiskt ombud först. Och skulle du förlora skadestånds kan du tvingas betala både dina egna kostnader och den du stämmer. Du kan läsa mer om skadestånd hos Brottsoffermyndigheten.

Källor: Åklagarmyndigheten, Juridikinstitutet, Regeringen

null

Allt fler anmäler hat och hot på nätet

• Av de 53 0000 anmälningar som rubricerades som olaga hot i Sverige under 2017 skedde cirka 10 procent på internet, en ökning med två procent från 2016. Polisen uppmanar alla att anmäla om man anser att man utsatts för näthat.

Martin Gustafsson

Skribent