Menu

Passa dig för det här när du handlar på nätet

Var åttonde minut – dygnet runt – luras en svensk in i en så kallad prenumerationsfälla. Och det är bara ett sätt som kriminella använder för att lura oss när vi näthandlar.

Martin Gustafsson

Skribent

Du behöver inte passa öppettider, du kan vara klädd hur du vill och i lugn och ro jämföra priser och alternativ.

Att handla på nätet har tveklöst sina fördelar. Andelen svenskar som nätshoppar ökar också. Enligt undersökningen Svenskarna och internet handlar i dag 9 av 10 svenskar på nätet.

Men i takt med att fler gör sina inköp i webbutiker blir allt fler också offer för bedrägerier.

1

Stulna kortuppgifter

En vanlig typ av brott du riskerar att utsättas för via e-handel är att någon stjäl dina kortuppgifter. Uppgifterna används sedan av den som kommit över dem eller säljs vidare till andra kriminella.

Datorbedrägeri, den brottskategori där stulna kortuppgifter ingår, ökar i Sverige. Under de första tio månaderna 2018 gjordes drygt 114 000 anmälningar, att jämföra med 2017 då 100 000 anmälningar gjordes under hela året, enligt Brottsförebyggande rådet.

Lina Nilsson, Stöldskyddsföreningen, SSF.

Ökningen förklaras både av att fler handlar på nätet – men också av att kriminella upptäckt att den här typen av brott är lukrativa.

– Det verkar som att man mer riktar in sig på den här marknaden. Vi ser att andra bedrägeribrott minskar, till exempel att stå bakom någon i bankomatkön, memorera pinkoden och sen stjäla kortet, säger Lina Nilsson på Stöldskyddsföreningen, SSF.

Se upp för falska sidor

Ett vanligt sätt som kriminella använder för att komma över kortuppgifter är så kallat nätfiske via falska och klonade webbsidor.

På bara några minuter kan bedragare kopiera en hel sajt så att den ser identisk ut med en känd sida. Via ett mejl eller ett sms som utlovar låga priser lockas du sedan att klicka på en länk som tar dig till den falska sidan. När du tror att du handlar hos en välkänd e-handlare blir du i själva verket grundlurad.

Var noggrann! Bedragare är smarta.

– De kriminella får dina pengar och dina kortuppgifter och du får oftast ingenting alls, säger Lina Nilsson.

För att avslöja om en sida är falsk är det viktigt att kontrollera att adressen som står i adressfältet i din webbläsare verkligen är den korrekta. Det gäller framförallt om du hamnat på sidan via en länk.

Och var noggrann. Smarta bedragare använder webbadresser som är nästan identiska med den ursprungliga sidans adress. Ibland är det bara en bokstav som bytts ut vilket gör att ögat lätt luras. Vill du läsa mer om hur kriminella arbetar med webbadresser kan du göra det här.

Så minskar du risken att bli kapad

För att minska risken att dina kortuppgifter kapas när du näthandlar finns flera förebyggande åtgärder.

Till exempel att aldrig spara dina kortuppgifter hos en nätbutik. Sparade uppgifter gör det smidigare för dig som konsument nästa gång du handlar, men det innebär också en ökad risk.

Det tar 30 sekunder och är inte nämnvärt jobbigt.

– Om någon hackar företaget kommer de över dina kortuppgifter. Så tänk till var du sparar dina uppgifter, säger Lina Nilsson. 

Ytterligare ett tips är att låsa ditt bankkort för köp på internet och från utlandet. Det gör du enkelt via din bank. När det sedan är dags att handla på nätet går du in på internetbanken och slår av funktionen. Efter inköpet sätter du på den igen.

– Det tar 30 sekunder och är inte nämnvärt jobbigt, säger Lina Nilsson.

Om du utsätts

Om dina kortuppgifter stulits kommer du märka det genom att du får betalningsbekräftelser eller kvitton på sånt som du inte själv har köpt eller att det helt enkelt försvinner pengar från ditt konto.

Då är det viktigt att agera snabbt.

Enligt Peter Forsman, expert på nätbedrägerier på Internetstiftelsen, ska du först kontakta din bank och spärra kortet. Efter det ska du polisanmäla och få ett så kallat K-nummer. Kontakta därefter banken igen och ange numret för att ta ärendet vidare.

2

Prenumerationsfällor

En annan typ av bedrägeri som är vanlig i samband med e-handel är att luras in i abonnemang och prenumerationer.

Var åttonde minut luras en svensk in i en prenumerations- fälla.

Enligt en undersökning från Konsument Europa har över 200 000 hamnat i prenumerationsfällor under de senaste tre åren. Det innebär att en svensk drabbas var åttonde minut, dygnet runt.

Ofta sker det genom mejl eller pop up-fönster med lockande prova på- eller gratiserbjudanden. Efter att du fyllt i din adress och dina kortuppgifter börjar det dras pengar från ditt konto, inte sällan mitt i månaden för att det ska bli svårare för dig att upptäcka.

Märker du obehöriga transaktioner från ditt konto, som skett via prenumerationsfällor, gäller samma sak som om du fått dina kortuppgifter kapade:

  • Kontakta din bank och spärra ditt kort.
  • Polisanmäl och få ett K-nummer.
  • Meddelad K-nummer till banken så att de kan reklamera obehöriga transaktioner.
3

Piratshoppar

Ett tredje bedrägeri som är vanligt via nätshopping sker genom så kallade piratshoppar. Kunden tror sig då beställa till exempel ett par sportskor till ett lågt pris, men får i stället ett par kopior eller inget alls. Samtidigt kommer de kriminella över både kundens pengar och kortuppgifter.

Enligt Peter Forsman är det främst eftersom människor söker efter bilder på den vara de är intresserade av som gör att de hamnar på piratshoppar.

Att känna igen en piratbutik är svårt, men det går att göra efterforskningar:

Peter Forsman, expert på nätbedrägerier på Internetstiftelsen. (Foto: Kristina Alexanderson)

Finns det någon kontaktperson eller kundservice om det skulle bli något fel med ditt köp? Saknas detta är det en varningssignal.

Är språket på sidan korrekt? Många piratbutiker ligger utomlands och språket är ofta direktöversatt av ett program, vilket gör att kvaliteten är låg.

Ett vanligt tips från experter är också att undersöka att webbadressen inleds med ”https" och inte ”http”, eller har ett hänglås vid sidan av adressen. Det betyder att sidan är krypterad och att informationen du lämnar inte ska kunna läsas av utomstående. Många ser det som en garant för att handlaren är seriös, men Peter Forsman varnar för att förlita sig på den metoden.

– Den här typen av sajter är i dag så avancerade att sådana tips är lite farliga. Även kriminella kan använda ”https”-sidor, säger han.

Kolla vad andra som handlat från företaget tycker om det.

Detsamma gäller tipset att titta efter om butiken erbjuder dig att verifiera ditt köp genom den internationella säkerhetsfunktionen 3D Secure.

3D Secure kallas även Verified by Visa och MasterCard SecureCode och är i sig en stark lösning. Men många piratbutiker stjäl bilder och logotyper för att felaktigt ge intrycket av att deras sida använder sig av 3D Secure.

Känner du dig osäker på huruvida en nätbutik är seriös eller inte är det bästa tipset att kolla runt på nätet och se vad andra som handlat från företaget tycker om det. Det finns i dag många sajter där kunder kan lämna omdömen och recensera en webbutik.

Ett avslutande tips

Ett avslutande tips från Peter Forsman när det gäller e-handel är att skaffa ett separat konto med ett kopplat kort och endast föra över de pengar du avser att handla för.

Lina Nilsson tänker i liknande banor och tipsar om att det kan vara bra att använda ett kreditkort som inte är kopplat till ditt bankkonto. Kreditkortet har en ekonomisk gräns och du får också en bättre överblick på dina köp när fakturorna kommer.

– Det gäller att tänka ett extra varv, säger Lina Nilsson. 

Martin Gustafsson

Skribent