.FILE

Så blir du en bättre skärmförebild som förälder

Många föräldrar söker tips och kunskap om hur de kan bli ett stöd och mer delaktiga i sina barns skärmvardag. Docent Elza Dunkels tycker att vi ska tänka bort det digitala – och bara vara föräldrar. 
– All den här skräcken som målas upp är att bakbinda föräldrar, säger hon.

Är det inte dags att sluta prata skärmtid?

Fem timmar eller femton minuter. Många föräldrar undrar hur mycket skärmtid som är ”lagom”. Men är mängden tid verkligen något att oroa sig för? Inte alls, menar forskaren Elza Dunkels.

Det digitala livet börjar tidigt och blir snabbt en viktig del av barnens vardag. Internetstiftelsens rapport "Barnen och internet" från 2019 visar att redan i förskoleåldern använder åtta av tio barn internet och att det sedan ökar i takt med att barnen blir äldre. De lyssnar på musik, läser bloggar, lyssnar på poddar, konsumerar digitala böcker och enligt samma rapport tittar nästan alla unga på film eller video på nätet. Framför allt via Youtube. Redan i mellanstadieåldern spelar drygt nio av tio spel på nätet. I en annan studie, "Småungar & medier 2019", från Statens medieråd framgår att närmare 40 procent av barn i åldern fem till åtta år använder mobiltelefon.  

Elza Dunkels

Den här digitala utvecklingen har skapat både unika möjligheter – men också nya utmaningar för föräldrar. Inte minst hur vi guidar våra barn och blir de vuxna förebilder som unga behöver även i den digitala verkligheten. Råden i medierna är många och ibland både tvetydiga och alarmistiska.  

Gå tillbaka till dina grundvärderingar 

Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och har både forskat och skrivit böcker kring ungas närvaro på nätet. Hon tror att just medierapporteringen kring ungas nätnärvaro och debatten om skärmtid har skapat en ännu större osäkerhet hos föräldrar, snarare än att bygga upp dem i sitt föräldraskap. Inte minst för att begreppet skärmtid har blivit ett samlingsnamn för allt vi gör på nätet i stället för att se alla vitt skilda aktiviteter. Det gör att tiden de unga spenderar tillsammans med sin skärm ofta värderas annorlunda jämfört med andra av barnens aktiviteter, konstaterar Elza Dunkels.

Så hjälper du ditt barn att bli schysstare på nätet

Jargongen på nätet är ofta en helt annan än den vi använder mot andra IRL. Det gäller inte minst bland barn, där den hårda tonen blivit vardag för många. Felet är kanske delvis vårt eget – eftersom många vuxna inte själva beter sig schysst på nätet.

– All den här skräcken som målas upp riskerar att bakbinda föräldrar. De tror att de måste vända sig till en expert för att veta hur de ska vara förälder. Det här är ett helt område där föräldrar har gjorts inkompetenta.

Lösningen tror hon i stället är att gå tillbaka till sina grundvärderingar som förälder och se på nätnärvaron precis som vilken del av ungas liv som helst. Med det som utgångsläge går det att se på barnens skärmnärvaro med samma ögon som man använder dagligen som förälder. Få skulle till exempel avsluta dagen med att gå igenom sitt barns ryggsäck när hen somnat. Men när det kommer till digitala aktiviteter diskuterar vi inte sällan om vi ska ha barnens lösenord till olika konton eller ej.

När jag pratar om de här sakerna med föräldrar märker jag att det händer något i dem. De får ett mandat igen och inser: Ja just det, det är jag som är föräldern, inte medierna där jag har läst det där "hemska".  

Elza Dunkels

Kan bli gemensamt projekt 

En utmaning som barn precis som vuxna upplever är rädslan att vi ska missa saker när vi är nedkopplade. Vad gör mina vänner just nu? Går jag miste om något för att jag inte är ute på mina sociala medier? Har min youtuber-favorit precis postat en video som alla andra kollar på eller pågår det ett spännande online-spel som jag missar medan jag äter middag med mina föräldrar?

FOMO, fear of missing out, är en stress som alltså bygger på en känsla av att vi förlorar något som vi kanske egentligen aldrig har haft. Och just att den här känslan är något vi delar med barnen tycker Elza Dunkels gör det särskilt lämpligt att resonera kring tillsammans. Här kämpar vi föräldrar ofta med det dåliga samvetet över att säga en sak men göra en annan. Att vårt eget ständiga skrollande i mobilen gör oss till dåliga förebilder som föräldrar. Lösningen kan vara att diskutera beteendet – tillsammans med sina barn.

– Det är ett perfekt gemensamt projekt. Många vuxna skulle vilja skrolla lite mindre i sociala flöden, ändra sitt beteende och behöver tips och råd. Det saknas inte saker att prata om så varför inte göra det med sina barn? Vi är ju i samma sits oavsett ålder, säger hon.

Tänk bort det digitala  

Ett annat dilemma för många föräldrar är att man har svårt att ta sig in i sina barns skärmvardag. De flesta föräldrar har växt in i den digitala utvecklingen medan våra barn har fötts rakt in i den. Det kan göra att det är svårt för vuxna, både att förstå tekniken och varför vissa saker engagerar ens barn.

Internetstiftelsens rapport "Barnen och internet" från 2019 visar att bara strax över hälften av föräldrarna till barn på mellanstadiet anser att de är väl insatta i sina barns digitala liv. När det gäller högstadiebarn är siffran ännu lägre, bara knappt var tredje förälder känner sig väl insatt.

Elza Dunkels rekommenderar att se på skärmaktiviteterna precis som vi gör med andra intressen. Då kan steget in i den digitala världen bli betydligt enklare att ta.

– Hur skulle jag reagera om min treåring satt och la pussel så här länge? Då kanske jag till och med hade satt mig och varit med. Det kan man göra här också. Fråga ditt barn vad hen gör. Kanske kan du också skaffa ett konto på samma spel eller app.

Svårt att värja sig mot högljudda råd 

Det finns förklaringar till att många föräldrar känner sig vilsna i dag, tror Elza Dunkels. Den ideella föreningen Mind, som arbetar för att motverka psykisk ohälsa, konstaterar till exempel i sin rapport "Mår unga sämre i en digital värld" att den offentliga debatten kring ungas digitala aktiviteter ibland präglats av alarmism. Många ytterligheter i tolkningen av forskning har dessutom fått utrymme i medierna. Rädslan för att ha hanterat våra barns skärmliv annorlunda än den mest högljudda expertisen – om den senare i livet skulle visa sig vara rätt – blir stor. Vi vill helt enkelt inte trampa fel, tror Dunkels.

– Jag vill gärna skylla den dåliga situationen på all den här skräckrapporteringen. Den är väldigt svår att värja sig mot som förälder. Vi vill ju våra barn det absolut bästa.

Men finns det då inga faror bakom och med skärmarna? Är det verkligen bara skräckrapportering utan grund alls? Självklart inte. Men vi behöver hantera farorna på ett annat sätt, menar Dunkels. Precis som i livet utanför skärmarna så finns det saker som kan skada våra barn i det digitala. Men det går också att angripa vår oro och farorna på samma sätt som vi gör vanligtvis, tror Dunkels. Vi gör rimlighetsbedömningar utanför det digitala livet hela tiden. Vi vet att det finns enorma risker i trafiken eller i skolan, men eftersom vi är så medvetna om det så gör vi det bästa av situationen.

Flicka med långt hår som går med hängande huvud.

Så upptäcker du om ditt barn är utsatt för nätmobbning

Att bli mobbad på nätet är lika smärtsamt som att bli utsatt på skolgården – med skillnaden att du inte alltid vet vem som ligger bakom och hur många som ser.

– Det är något helt annat som behövs – som förälder behöver vi ge våra barn motståndskraft mot risker generellt. Vi måste stärka barnets självkänsla. Att få dem att förstå att de är egna individer med egen vilja eller att ingen ska ta på dem utan deras medgivande. Det är de sakerna som är centrala, säger Elza Dunkels.

Se till att finnas där som vuxen 

Felet många kan göra, tror hon, handlar om att föräldrar ofta tror att de måste känna till vilka faror som finns för att kunna skydda barnen. I stället är det viktigt att barnen vet att de alltid kan gå till sina vuxna och be om råd.

– Var tydlig med att händer det något så finns du där som förälder och att du som vuxen har varit med om massor av saker. Sedan tycker jag inte att man som förälder behöver oro sig så mycket för varje fruktansvärd detalj, även om det ofta är så medierapporteringen ser ut, säger Elza Dunkels.

Elza Dunkels råd: Så blir du en bättre skärmförebild

Tänk bort det digitala.  

Mer traditionella intressen har vi som föräldrar ofta ett helt annat förhållningssätt till. Hur skulle du agera om ditt barn ville börja spela fotboll? Förmodligen genom att se till att ha rätt utrustning till ditt barn och kanske till och med följa med på första träningen. På samma sätt kan du tänka kring hobbys som ditt barn har på nätet.

Engagera dig.  

Skaffa till exempel ett konto till ditt barns favoritspel. Kanske förstår vi inte alls hur det fungerar i början eller så tycker vi att det är jättetråkigt. Men precis som med andra intressen så gör vi andra liknande ”uppoffringar” för våra barn.

Diskutera och förhandla med ditt barn.   

På till exempel de sociala plattformarna så finns det åldersgränser att förhålla sig till men Elza Dunkels tycker att man som förälder ska ta ett självständigt beslut. Det finns ingenting med åldersgränserna på de sociala plattformarna som säger att de är olämpliga i sig. Förhandla med ditt barn precis som du gör i andra sammanhang och försök att lära dig av barnet varför det är viktigt för hen.

Oroa dig inte för varje detalj. 

Du måste inte förstå allt. Titta på ditt barn och dess unika situation. Man kanske inte förstår allt ens barn gör online, men man kan respektera det. Återigen – jämför med livet utanför skärmen. Vi avfärdar sällan traditionella hobbys utan ser snarare olikheter hos varandra. Vad barnen gör på nätet fungerar på samma sätt.

Prata med varandra.

Många både unga och vuxna kan förlora sig i skärmarna för att vi tror att vi kanske missar något annars. Här kan en smart lösning vara att diskutera beteendet tillsammans. Vi är ofta i samma sits, oavsett ålder.

Detta oroar föräldrar om ungas digitala vardag  

I studien "Föräldrar & medier 2019" har Statens medieråd tittat på hur vårdnadshavares attityder kring deras barns medieanvändning, skyddsaspekter när det gäller medieinnehåll och åsikter om skadlig mediepåverkan.

Undersökningen vänder sig till vårdnadshavare till barn mellan 9 och 18 år och visar hur de upplever sina barns medieanvändning. Rapporten visar bland annat vad i sina barns nätanvändande som oroar föräldrarna. Tydligt är till exempel att den största farhågan, oavsett ålder, är att barnet ska bli mobbat eller hotat via internet eller via mobilen eller att barnet på olika sätt ska råka ut för olika typer av sexuella kommentarer, kränkningar eller vuxna som söker sexuell kontakt.

Andra orosmoment är till exempel att ens barn ska få för lite sömn på grund av sin medieanvändning eller att de ska bli "beroende av mobilen, spel eller sociala medier".

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn