.FILE
Kvinna och pojke spelar tv-spel i en soffa

Så får du bättre koll på ditt barns spelande

Digitala spel är ett av våra barns allra största intressen. Samtidigt saknar många föräldrar kunskap om gaming. Här är tipsen som gör det lättare att ta dig in i de ungas spelvärld och stötta ditt barn i sitt spelintresse.

Statistiken är glasklar. Redan i tidig ålder blir spel en central del av våra barns vardag. I Statens medieråds rapport Småungar och medier 2019 framgår till exempel att hälften av alla barn mellan 2 och 4 år spelar någon typ av skärmbaserat spel. Och intresset ökar längre upp i åldern. Internetstiftelsens rapport Barnen och internet 2019 visar att bland nätanvändande barn i åldern 6 till 10 år spelar drygt nio av tio barn spel. 47 procent gör det dagligen. När barnen är mellan 11 och 19 år är det fortsatt drygt nio av tio som spelar nöjesspel, enligt samma rapport. Nästan sex av tio i åldersgruppen gör det dagligen.  

Många unga lägger också mycket tid på sitt spelande. I Statens medieråds rapport Ungar och medier 2019 framgår att spelandet kulminerar i 13-årsåldern. Rapporten visar att 31 procent av alla 13-åringar lägger mer än tre timmar per dag på sitt spelande.  

Spel – en underhållningsform bland många andra 

Men det är inte alltid lätt att förstå eller ta sig in i barnens spelvärld. Journalisten Thomas Arnroth har bevakat spelvärlden i decennier. Han är förvånad över att det fortfarande finns en slags mystik kring spel som ofta blir ett onödigt hinder för många föräldrar. Att avdramatisera kan göra det enklare att kliva in i barnens spelvärld.  

– Många ser på spelandet som något skiljt från övriga livet, som att spel är något väldigt annorlunda. Spel är en underhållningsform som allt annat. Gör det inte till något mystiskt och komplicerat, säger Thomas Arnroth.  

Hans råd för att bli mer engagerad är att helt enkelt sätta sig bredvid sitt barn när hen spelar. Och att inte ställa så många frågor om spelet, utan bara titta.  

– Min erfarenhet är att nästan alla barn tycker att det är roligt när en vuxen tittar på. Snart kommer du förstå ungefär hur spelet fungerar. Det lär man sig ganska fort, säger Thomas Arnroth.   

Lär dig mer om ditt barns favoritspel

Spelbegreppen kan ibland också bli en tröskel. Men Thomas Arnroth tycker att det inte behöver vara krångligare än att man sätter sig in i regler och förutsättningar precis som med barns andra intressen. Du kommer långt på att lära dig de mer allmänna uttrycken i gamingvärlden. Och eftersom många i dag spelar färre spel, men ofta, kan det dessutom vara smart att lära sig lite extra om ditt barns favoritspel.  

Två pojkar sitter och spelar online

Ordlistan som hjälper dig att förstå din gamer

FPS, glitcha, spawna – att lära sig gamingens begrepp är en viktig nyckel in till många ungas stora intresse. Här är ordlistan som hjälper dig att få koll.

– Har du aldrig spelat basket eller baseball så kan det vara obegripligt att förstå alla begrepp. Det är samma sak med spel. Spelar ditt barn Fortnite så kan du titta på hur spelet fungerar, vad det går ut på, hur man vinner och vad det man gör i spelet heter. Då får man en större förståelse, säger han.  

Olika system för åldersgränser 

Hur man som förälder ska förhålla sig till alla de åldersgränser som finns i spelvärlden kan också vara en utmaning. Och frågan är komplex, menar Thomas Arnroth. En anledning är att det finns flera olika system för hur branschen sätter sina gränser – Apple har till exempel sitt sätt, den fysiska dataspelsbranschen har sitt och spelplattformen har ett annat. Dessutom kan regelverken basera sin gräns på detaljer som kanske inte alla föräldrar är medvetna om. Ett fotbollsspel kan ha 3-årsgräns trots att en 3-åring förmodligen skulle ha svårt att ens behärska spelet, medan ett motsvarande spel inom ishockey får 12-årsgräns. Då baseras åldersgränsen på den fysiska tacklingen som spelet rymmer.  

Arnroth tycker att man i stället ska se åldersgränserna som en fingervisning och grunda sitt beslut på hur man till exempel skulle göra vid tv-tittande.  

– Har ett spel 18-årsgräns innehåller det förmodligen våld. Om ditt barn får se till exempel “Morden i Midsomer” eller en Bondfilm är det förmodligen inte värre om ditt barn får spela ett skjutspel. Du kan också titta på bilderna som spelet marknadsförs med och använda sunt förnuft. Det finns få spelutvecklare som vill lura på barn våldsspel, säger Thomas Arnroth.  

En bra grundinställning är helt enkelt att utgå från sitt eget föräldraskap. Sätt dig in i vad spelet går ut på, titta på bildinnehållet, använd åldersgränserna som vägledning och basera ditt beslut på samma värderingar som du gör med annat i vardagen. Dina värderingar fungerar precis lika bra i spelvärlden.  

Föräldrars engagemang kan hjälpa utsatta 

Flicka med långt hår som går med hängande huvud.

Så upptäcker du om ditt barn är utsatt för nätmobbning

Att bli mobbad på nätet är lika smärtsamt som att bli utsatt på skolgården – med skillnaden att du inte alltid vet vem som ligger bakom och hur många som ser.

Men spelandet kan också ha andra baksidor. I en undersökning gjord av barnrättsorganisation Friends tillsammans med Novus 2019 svarar tre av tio spelande 13-19-åringar att de har blivit utsatta för kränkningar när de spelat. En av tre svarar dessutom att kränkningarna sker minst en gång i veckan. Anna-Carin Wettefors är sakkunnig på Friends och konstaterar att man som förälder kan göra stor skillnad med sitt engagemang och intresse. Att visa att man finns där som vuxen kan vara helt avgörande den dag ens barn eventuellt blir utsatt för kränkningar.  

Anna Carin Wettefors
Anna Carin Wettefors, sakkunnig på Friends

– Det är bättre att vara den där jobbiga föräldern som tjatar och bryr sig lite för mycket. Då vet barnet att föräldern är intresserad och bryr sig. När något väl händer så blir det därför lättare för barnet att vända sig till sina föräldrar, säger Anna-Carin Wettefors.   

Enligt Novus-undersökningen så svarade 40 procent att de inte gjorde något alls när de utsattes för kränkningar. Väldigt få pratade med sina föräldrar. 

Fråga om barnens digitala vardag

På Friends ser man också att många föräldrar fortfarande ser en stor skillnad mellan den digitala vardagen och det som händer utanför skärmarna. För barn och unga suddas den gränsen ofta ut. Att bli bättre på att fråga om de digitala aktiviteterna, precis som man ofta gör med ett matteprov eller rasterna, tror Anna-Carin Wettefors kan göra stor skillnad.  

– För barnen flyter arenorna ihop och som vuxen behöver man visa intresse för sitt barn. Men det är ofta inte självklart att fråga vad ens barn har gjort på nätet i dag eller vilka hen spelat med. En stor faktor till varför det är ett så hårt språkbruk på nätet är för att vuxna inte finns där. Nånstans har barn lämnats åt sitt eget öde, säger Anna-Carin Wettefors. 

Anmäl alla kränkningar

Skulle man upptäcka att ens barn faktiskt utsätts för kränkningar inom spelvärlden är det viktigt att anmäla till administratören som driver spelet och att göra en polisanmälan om kränkningen är allvarlig. Administratören har ett ansvar för att allt går schysst till. Fördelen med saker som händer på nätet är att mycket går att spara, som skärmdumpar och meddelanden. Men först och främst är det viktigt att man låter sitt barn berätta sin version av det som har hänt.   

 – Lyssna och stötta ditt barn. Det är lätt hänt att vi vuxna överför våra känslor på barnet i stället för att låta barnet uttrycka sig. Som vuxen är det också bra att ta kontakt med skolan. Om det är så att de spelar i ett forum där det är elever från samma skola så är det bra att skolan får kännedom om det. Det kan påverka situationen i skolan, säger Anna-Carin Wettefors.   

Hur mycket barn och föräldrar pratar om spelandet varierar med åldern och generellt minskar den dialogen ju äldre barn blir. Enligt rapporten Ungar och medier pratar fler än hälften av barnen i åldern 9-12 år ofta eller ibland om spel med föräldrar eller vuxna. När barnen är 17-18 år är det bara drygt 20 procent som gör det.  

Två flickor tittar på en padda tillsammans och skrattar

Är skärmhjärnan vår tids videopanik?

Debatten om hur skärmarna kan påverka våra barns hjärnor har fått mycket utrymme i medierna. Men att skärmanvändande i låg ålder skadar hjärnan ser docent Elza Dunkels inga belägg för. Gissningar och vilda västern, menar hon.

Samma mönster går igen när det kommer till hur konflikter kring hur mycket barnen spelar. I åldersgruppen 9-12 år är det 39 procent som uppger att de blir osams med sina föräldrar över hur länge de spelar. När de är 13-16 år är siffran 23 procent och när barnen är 17-18 år har det minskat till 9 procent.  

Mycket spelande kan ha många orsaker 

Att mycket spelandet ibland kan bli ett problem är omdebatterat och 2018 klassade WHO datorspelsberoende som en sjukdomsdiagnos. Detta efter att Världshälsoorganisationen sett ett allt mer växande behov av behandlingar mot spelberoende. Men klassningen har också mött kritik. Bland annat för att riskera att spä på fördomar om spelvärlden och att datorspel genom klassificeringen klumpas ihop med spelberoende kring nätkasinospel.  

Även när det kommer till när spelen tar överhand tror Thomas Arnroth på att hantera situationen som i allt annat föräldraskap. Men han lyfter också att det kan finnas bakomliggande anledningar till varför spelandet eskalerar. Både negativa orsaker och anledningar som beror på personlighet. Kanske är hen ensam mycket och saknar kompisar. Kanske är hen introvert.

– Det är inte bra att sitta still och spela för länge av en massa olika skäl, inte minst de ergonomiska. Och om spelandet blir en verklighetsflykt kan det finnas ett underliggande problem som man behöver prata om. Det kan vara komplicerat men ibland kan mycket spelande vara symptom på annat, säger Thomas Arnroth.

Bra att hålla koll som förälder

För de flesta unga är spelandet bara något positivt. Men även om forskningen precis som Arnroth pekar på visar att det kan finnas bakomliggande psykiska orsaker till för mycket spelande, så finns det också en rad olika tecken som det kan vara bra att hålla koll på som förälder. När spelandet blir problematiskt och liknar ett beroende kan det till exempel märkas på sömnsvårigheter, humörsvängningar, att läxor och skolan blir lidande eller att spelandet allt mer går före att träffa vänner och andra aktiviteter.  

Trots att WHO har klassat datorspelsberoende som en sjukdom så är det inte klassat som det i Sverige. Det gör att det kan vara svårt att få hjälp om man som förälder är orolig över sitt barns spelande. Men det finns vägar att gå. En bra början är att skaffa sig mer kunskap och sätta sig in mer i spelen. Spelvärlden är fortfarande förhållandevis ny och när vi inte fullt ut förstår den kan det vara svårare att veta vad som är problematiskt och inte. Är man ändå orolig kan man till exempel vända sig till kommunens familjerådgivning för att få hjälp. Andra alternativ är bland andra BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, och UMO, Ungdomsmottagning på nätet.  

Gamingen kan få barnen att växa 

Men även om det för en del kanske är en utmaning att sätta sig in i barnens spelvardag så kan fördelarna vara fler än att bara förstå hur den fungerar. På Friends har man sett hur spel har blivit ett sätt att komma närmare sina barn.  

– Vi möter många föräldrar som har fått en helt ny kontakt med sitt barn sedan de börjat spela. Att barn får lära en vuxen något gör att de växer och blir oerhört stolta, säger Anna-Carin Wettefors. 

Thomas Arnroths tips kring barns spelande 

  • Krångla inte till det. 
    Spel är en underhållningsform som allt annat. Gör det inte till något mystiskt och komplicerat. 
  • Intressera dig! 
    Sätt dig bredvid ditt barn och kolla när de spelar. Nästan alla barn tycker att det är roligt när en vuxen tittar på. Snart kommer du förstå ungefär hur spelet fungerar.
  • Sålla bland åldersgränserna. 
    Titta på bilderna som spelet marknadsförs med och använd sunt förnuft. Då ser du vad det är för spel. Och se åldersgränserna som en fingervisning och applicera samma attityd som du har kring ditt barns tv-tittande.
  • Köp i spelen behöver inte vara dåligt. 
    Det som är svårt med digitala köp är att barn inte alltid förstår att det är riktiga pengar. Det handlar väldigt mycket om hur det görs i spelen, och det finns bra och dåliga exempel. Om ditt barn har haft jätteroligt med ett gratisspel i 50 timmar så är det väl inte orimligt om barnet vill köpa något i spelet som kostar, för att se annorlunda ut eller ha viss utrustning. Som förälder får man helt enkelt begränsa köpen om de går överstyr.
  • För mycket spel? Var förälder som vanligt. 
    Det är inte bra att sitta still och spela för länge av en massa olika skäl, inte minst de ergonomiska. Som förälder får man hantera om det blir för mycket spelande, precis som man gör med andra saker i barnets vardag.
  • Var realistisk med alternativen. 
    Ofta att finns en underliggande fantasibild kring vad man tror ens barn skulle ha gjort i stället för att spela. Många kompisar sitter förmodligen hemma och spelar också. Rörligheten bland små barn, hur mycket man låter barnen gå ut själva, har också minskat.   

Anna-Carin Wettefors tips kring barns spelande 

  • Fråga om det digitala livet också.  
    För barn och unga är det inte så stor skillnad om de hänger på nätet eller på skolgården. Att fråga sitt barn hur det till exempel gick på matteprovet eller vad de gjorde på rasten tycker många föräldrar är självklart. Men det är inte vilka självklart att fråga vad de har gjort på nätet i dag eller vilka de spelade med. En stor faktor varför det är så hårt språkbruk är för att vuxna inte finns där.   
     
  • Sätt dig in i gamingen.   
    Som vuxna har vi ett ansvar, även om vi tycker att det är supertråkigt med gaming. Det finns vuxna som tycker det är supertråkigt med fotboll men ändå skjutsar sitt barn till träningen. Det finns inte alltid samma förståelse när det gäller gaming och sociala medier.  
  • Gör inte skillnad på vännerna.  
    Många barn är helt ensamma i skolan, men börjar spela och får vänner över hela världen. För många vuxna kan det vara svårt att se dem som “riktiga” vänner, men för barnet spelar det kanske mindre roll om vännerna finns i USA eller på gatan bredvid. När man som vuxen får upp ögonen för att deras barn mår mycket bättre genom sitt spelande är det lättare att förhålla sig till spelande på ett positivt sätt.  
     
  • Engagera dig! 
    Barn till föräldrar som är engagerade i sitt deras nätanvändande har mycket lättare att vända sig till sina föräldrar om något händer dem i spelvärlden. De barnen vet att deras föräldrar förstår vad spelet går ut på och att de spelar. Då har man ett förtroende redan.   
     
  • Stötta den som gör fel också.  
    Om man upptäcker att ens eget barn kränkt andra barn är det viktigt att stötta och lyssna på sitt barn. Var tydlig med att det inte är okej, att du är besviken men att du som förälder ska hjälpa hen. Det är också viktigt att säga till sitt barn att det är handlingarna i sig som inte är okej, inte de som person.   
     
  • Se möjligheterna med spelen!  
    Många föräldrar som börjar spela med sina barn och har fått en helt ny kontakt med sitt barn. Att barn får lära en vuxen något gör att de växer och blir oerhört stolta. 

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn