.FILE

Visste du att du kan hållas ansvarig för att ha delat något?

Det är lätt att tro att man kan och får göra precis som man vill på nätet. Men du har ett ansvar för nästan allt du skriver, du kan till och med hållas ansvarig om du delar något någon annan skrivit.

Sverige är ett av de länder i världen där invånarna har bäst tillgång till internet. Trots det är det många av oss som inte vet vilka skyldigheter vi har när vi skriver och postar saker på nätet. 

Vad får man egentligen säga på nätet?

Yttrandefriheten gör att du fritt får uttrycka dina känslor och åsikter – vilket är viktigt i en demokrati. Men får man säga precis vad man vill? Och kan yttrandefriheten hotas av aktörer som Facebook?

– Det är en vanlig missuppfattning att det inte finns några lagar som styr vad man får och inte får göra på nätet. När internet kom saknades tydliga kontrollerande organ, det blev lite som en fritidsgård utan någon som såg till den, säger Ängla Eklund, ordförande för institutet för juridik och internet och också it-jurist på advokatbyrån Delphi.

Yttrandefrihet innebär inte att vi får säga eller skriva vad vi vill.

Vår rätt att utrycka våra åsikter och känslor i tal eller skrift på nätet skyddas framförallt av tre grundlagar, Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Men bara för att Sverige har yttrandefrihet innebär det inte att vi får säga eller skriva vad vi vill. Yttrandefriheten får inskränkas och ofta när vi postar saker på nätet använder vi oss av privata företag som Facebook, som har egna regler vi måste förhålla oss till. Det har vi skrivit mer om här.

Se upp med vad du delar!

Rent juridiskt styrs internet i stort sett av samma lagar som vårt övriga samhälle.

Ängla Eklund, it-jurist på advokatbyrån Delphi

Många av Sveriges lagar hade inte för avsikt att tillämpas för internet när de stiftades och enligt Ängla Eklund har lagstiftningen länge släpat efter när det gäller nätet. Men det sker en förbättring, menar hon.

Ett exempel är lagen om olaga integritetsintrång som instiftades i början av 2018 och innebär att det är brottsligt att sprida kränkande material med syftet att skada den som utsätts.

– Det handlar om att man sprider integritetskänslig information. Det brottet saknade vi helt innan. Det visade sig tydligt i situationer som spridande av olycksfallsbilder, läkarjournaler eller hämndporr, säger hon. 

Andra brott man kan göra sig skyldig till på internet är förtal, förolämpning, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. 

Både den som skrev den ursprungliga kommentaren och den som sprider den vidare kan bli ansvariga.

Ängla Eklund

En viktig sak att ha koll på är också att det inte bara är den som postar något som ska följa lagarna. Även den som delar har ett ansvar.

Att till exempel dela ett inlägg på Facebook eller Twitter där någon pekas ut som brottsling eller på något annat sätt missaktas kan vara lika allvarligt och till och med allvarligare än att ha skrivit originalinlägget. Delningen kan innebära att du förvärrar skadan för den som utsatts genom att fler kan ta del av informationen.

– Då kan två bli ansvariga, den som skrev den ursprungliga kommentaren och den som sprider den vidare. Det är ingen domstol som skulle ta hänsyn till att någon säger "men det var ju inte jag som skrev det där". Sprider du en förtalsaktig uppgift vidare är det ett brott i sig. Och ju mer spritt ett yttrande blir desto allvarligare brukar påföljden bli, säger Nils Funcke, journalist och expert på yttrandefrihetsfrågor. 

Få koll på kommentarsfälten

Brukar du skriva i kommentarsfält finns det ytterligare några saker du måste känna till. 

Det är en skillnad på modererade och omodererade kommentarsfält. 

Vad är näthat och hur vanligt är det?

Kändisar, politiker – men även du och jag. Moa Bladini, som är lektor i straffrätt, menar att hat via nätet har blivit en del av vår vardag. Men vad är egentligen näthat och vad görs för att stoppa utvecklingen? 

Modererade kommentarsfältet innebär att kommentarerna kontrolleras innan de publiceras. Så fungerar det ofta på sajter som omfattas av grundlagsskydd, till exempel nyhetstidningar, och på sajter med utgivningsbevis. Utgivningsbeviset slår fast att företagen måste ha en ansvarig utgivare som har det juridiska ansvaret för allt som publiceras, även vanliga privatpersoners kommentarer.

Nils Funcke, journalist och expert på
yttrandefrihetsfrågor. Foto: Tor Johnsson 

– Om kommentarsfältet är modererat så innebär det att det är den ansvarige utgivaren som blir ansvarig för inläggen, den enskilde som skrivit kommentaren kan då aldrig hållas ansvarig för det den skrivit, säger Nils Funcke.

Saknar webbplatsen en ansvarig utgivare, som till exempel en Facebook-sida eller en blogg, där kommentarsfälten ofta är omodererade, är det istället den som skrivit kommentaren som är ansvarig för dess innehåll.

–  Skriver man i ett kommentarsfält som är omodererat och det publiceras direkt är man ansvarig för det man skriver. Skulle det man skrivit till exempel utgöra hets mot folkgrupp ska åklagaren väcka åtal mot den som skrivit, säger han. 

Men det är inte bara den som skriver i det omodererade kommentarsfältet som kan hållas ansvarig. Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (även kallad BBS-lagen efter engelskans Bulletin Board System) kräver till exempel att den som tillhandahåller tjänsten ska hålla uppsikt över kommentarerna och ta bort det som uppenbart utgör otillåtna personuppgifter, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller upphovsrättsbrott. Sedan 2018 omfattas även olaga hot och olaga integritetsintrång av BBS-lagen. Det kan vara bra att känna till om du ansvarar för ett omodererat kommentarsfält.

Det är inte lätt för den enskilde att orientera sig i allt det här.

Nils Funcke

Ett avslutande tips

Så, tycker du att allt detta känns krångligt och svårt att hålla koll på? 

Lugn, du är inte ensam. När det gäller vad man har laglig rätt att skriva och posta på internet har Nils Funcke ett tips man kan använda sig av:

– Det är rätt komplext, det är inte lätt för den enskilde att orientera sig i allt det här. Men det du inte är beredd att säga inför kompisarna ska du naturligtvis heller inte skriva på Facebook eller på nätet. Det är lite grann samma sociala spelregler som gäller på nätet som när vi träffas runt middagsbordet, säger han.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn