Så skyddar du dig mot investeringsbedrägerier

Investeringsbedrägerier är en typ av bedrägerier där bedragare lurar människor att investera i aktier, fonder eller olika kryptovalutor som inte finns på riktigt.

Varje år anmäls tusentals investeringsbedrägerier i Sverige, och många förlorar stora summor pengar – ibland hela sina besparingar.

I den här kursen går vi igenom hur ett investeringsbedrägeri kan gå till och du får lära dig hur du kan skydda dig.

Investeringsbedrägerier börjar ofta med ett erbjudande om att tjäna enkla pengar. De här erbjudandena kan komma via telefon, mejl eller sms – men vanligast är annonser på sociala medier.

Bedragarnas bluffannonser ser vanligtvis ut att komma från välkända banker, företag eller offentliga personer. Det här är ett sätt för bedragarna att skapa förtroende.

Bilden visar två exempel på bluffannonser som påstår sig komma från banken Avanza. Lägg märke till följande vanliga kännetecken i bluffannonser av det här slaget:

1. Erbjudandet – Annonsen utlovar en garanterad inkomst och påstår att aktien kommer att öka kraftigt i värde.
2. Exklusivitet – Annonsen försöker få mottagaren att känna sig utvald och insläppt i en sluten chattgrupp.

Bluffannonser för investeringsbedrägerier använder ofta fejkade bilder eller videor med kända personer för att locka till investeringar. Med hjälp av AI kan bedragare skapa övertygande videor där kändisar, journalister eller högt uppsatta politiker ser ut att ge ett exklusivt investeringserbjudande.

Vilken känd person som utnyttjas varierar, men i videon ser du ett exempel på en bluffannons där Zlatan verkar tipsa om en exklusiv investering.

Kom ihåg: Kändisar och offentliga personer gör nästan aldrig reklam för investeringar – och de som sprids i sociala medier är med största sannolikhet fejk.

Det är vanligt att bedragare sprider falska nyheter som ser ut att komma från välkända medier för att locka in människor i investeringsbedrägerier. Bedragarna kan skapa påhittade TV-inslag, tidningsartiklar på falska webbsidor och annonser där journalister eller kända personer verkar presentera en "nyhet" om en lönsam investering.

I bilden är ett exempel där Janne Josefsson, från SVT:s program Uppdrag granskning, utnyttjas i en bluffannons för ett investeringsbedrägeri.

Kom ihåg: Seriösa medier uppmanar dig aldrig att investera i någonting och de rapporterar aldrig om specifika investeringsplattformar.

Bedragarnas bluffannonser – och falska nyhetsartiklar om olika investeringar – leder ofta in till till en sluten chattgrupp eller en falsk webbsida där besökaren uppmanas att registrera sig. Syftet är nästan alltid att få tag på telefonnumret så att bedragarna kan ringa upp och sälja in den falska investeringen.

De falska webbsidorna är väldigt proffsiga och ser förtroendeingivande ut. Lägg märke till följande i bildexemplet:

1. Sajten utlovar garanterad vinst
2. Falska kundomdömen
3. Falska citat från H&M:s tidigare vd Stefan Persson, och en stulen bild på hans son Karl-Johan Persson.
4. Den falska stressfaktorn att det finns ett begränsat antal platser
5. Stulna logotyper till ansedda aktörer i finansvärlden

Kom ihåg: Du kan inte lita på en sajt bara för att den ser proffsig ut.

När investeringsbedragare ringer utger de sig ofta för att vara rådgivare eller finansexperter. De är trevliga och övertygande, kan svara på alla frågor och är skickliga på att bygga förtroende. Här är några vanliga kännetecken:

• Låg startsumma – Den första investeringen gäller ofta några tusenlappar för att fler ska känna att de har råd.
• Aktuella trender – Investeringen kopplas ibland till ämnen som AI eller kryptovalutor för att väcka intresse.
• Exklusivt erbjudande – De påstår ofta att bara några få får chansen för att mottagaren ska känna sig utvald.
• Envishet – Bedragarna kan ringa flera gånger om dagen för att pressa fram en investering.

Kom ihåg: Inga seriösa aktörer ringer upp med investeringserbjudanden.

Den som luras att göra en första investering i ett investeringsbedrägeri får ofta inloggningsuppgifter till en investeringsplattform där det ser ut som att det går att följa investeringens värde.

Investeringsplattformen ser vanligtvis professionell ut – men allt är påhittat. I början ser det ofta ut att gå bra för investeringen, men det är bara ett sätt för bedragarna att locka till fler och större insättningar.

Kom ihåg: Bedragarnas mål är att hålla liv i bedrägeriet så länge som det bara går.

Investeringsbedragare lovar ofta att det ska vara enkelt att ta ut sina investerade pengar, men när det blir aktuellt hittar de på nya upplägg för att fortsätta bedrägeriet och lura till sig mer pengar. Exempel på vad som kan hända:

• Otrevligt bemötande – Bedragarna kan bli arga och skuldbelägga för att få personen att ändra sig och i stället investera mer.
• Krav på avgifter – Bedragarna säger att bankavgifter eller skatter måste betalas innan pengarna kan tas ut.
• Förlorat värde – Plötsligt visas investeringen som värdelös, för att avskräcka från uttag.
• Falska erbjudanden – Bedragarna påstår att investeringen kan säljas till vinst, men att det är bråttom och att det tillkommer en liten avgift.

Kom ihåg: I ett investeringsbedrägeri finns det inga pengar att ta ut – de har aldrig investerats i något riktigt.

Den som har blivit utsatt för ett investeringsbedrägeri blir ofta kontaktad av bedragarna igen – ibland kort efter det första bedrägeriet, ibland flera år senare.

Det vanligaste då är att bedragarna låtsas ringa från din bank, en juridisk avdelning eller en myndighet och erbjuder hjälp att få tillbaka de förlorade pengarna. Men det här är bara ett nytt sätt att luras. Den så kallade hjälpen innebär nästan alltid att olika avgifter måste betalas – pengar som går direkt till bedragarna. Betala aldrig för den typen av hjälp.

Telefonnumret som bedragarna ringer från i det här skedet är ofta förfalskat. Samtalet kan därför se ut att komma från den organisation bedragarna påstår sig representera.

Kom ihåg: Det går inte att lita på ett samtal bara för att uppringande nummer ser äkta ut.

Det är svårt att säga exakt vilka ärenden investeringsbedragare har när de hör av sig igen, men de kommer sannolikt fortsätta ringa – och syftet är alltid att lura till sig mer pengar.

Oavsett ärende försöker bedragarna ofta få den de ringer att installera ett program som ger dem möjlighet att fjärrstyra datorn på distans. De kan till exempel säga att det behövs för att spåra de förlorade pengarna. I verkligheten används programmet för att komma åt känslig information och stjäla mer pengar.

Det är också vanligt att bedragarna uppmanar den de ringer att identifiera sig med bank-id eller e-legitimation av olika anledningar. Det är dock bara en ursäkt för att kapa konton och tömma dem på pengar.

• Kom ihåg att det inte finns några snabba, enkla och säkra investeringar.
• Var alltid skeptisk om du blir kontaktad med erbjudanden om investeringar – särskilt via annonser i sociala medier, sms, mejl eller telefonsamtal. Seriösa aktörer kontaktar inte privatpersoner på det sättet.
• Prata alltid med någon annan innan du går vidare med en investering – till exempel din bank.
• Kontrollera alltid företaget som erbjuder investeringen med hjälp av Finansinspektionens företagsregister och varningslista.
• Var extra vaksam om du blivit lurad tidigare. Bedragare hör ofta av sig igen och påstår att de vill hjälpa dig att få tillbaka förlorade pengar.
• Använd inte din bank-id eller e-legitimation på uppmaning av någon som kontaktar dig och ladda inte ner program som tillåter att någon kan fjärrstyra din dator.

Om du har drabbats av ett investeringsbedrägeri behöver du göra följande:

• Kontakta din bank för att spärra konton, betalkort eller bank-id. Kom dock ihåg att det sällan går att få tillbaka pengar som redan skickats iväg.
• Gör en polisanmälan genom att ringa 114 14 eller besök närmaste polisstation.
• Tipsa Finansinspektionen. De kan inte hjälpa dig personligen, men de kan uppdatera sin varningslista och på så sätt varna andra.

Tips! Brottsofferjouren har lokala avdelningar över hela Sverige och hjälper både den som utsatts och anhöriga. De erbjuder samtalsstöd samt praktisk hjälp kring hur man går vidare – till exempel i juridiska processer.

• Kom ihåg att det inte finns några snabba, enkla och säkra investeringar.
• Var alltid skeptisk om du blir kontaktad med erbjudanden om investeringar – särskilt via annonser i sociala medier, sms, mejl eller telefonsamtal.
• Prata alltid med någon annan innan du går vidare med en investering – till exempel din bank.
• Kontrollera företaget som erbjuder investeringen med Finansinspektionens företagsregister och varningslista.