Hotell, kaféer och restauranger. Var vi än vänder oss finns det trådlösa nätverk som erbjuder gratis internet. Underbart? Ja, men också en dröm för kriminella. 

E-legitimation har förenklat och förändrat vår vardag i grunden. Men med tekniken och den ökade digitaliseringen i samhället ställs vi också inför nya utmaningar både när det gäller säkerhet och utanförskap.

När uppdaterade du din router hemma senast? Skyddar du inte ditt trådlösa nätverk kan det vara en tidsfråga innan kriminella kapar det – och begår brott både mot dig och andra. 

Myndighetssajter, kända nätbutiker och värderingssidor. Allt kan vara fejk. Nätet kryllar av webbsidor som är skapade för att försöka stjäla pengar eller personuppgifter av dig – men det går att avslöja dem. 

Känns det otroligt att någon skulle vilja kapa ditt konto på Facebook? Knappast. Sociala medier-konton är ett hett byte för kriminella som genom dig vill lura dina vänner på pengar.

Kriminella kan spionera på dig via din dator, de kan använda den för att begå brott eller låsa den och pressa dig på pengar. Och det är bara några av anledningarna till att du behöver veta hur du skyddar dig mot virus, eller skadlig kod som det kallas numera. Skadlig kod används av kriminella för att komma över personlig information, pengar eller sådant som kan omsättas i pengar, och för att finansiera annan brottslighet.

Varför råna banker eller personer när man enkelt kan stjäla pengar på nätet? Privata kortuppgifter är hårdvaluta för kriminella. Men det går att undvika att bli deras byte.

Många av oss har någon smart pryl hemma – en del utan att ens veta om det. Men din smarta pryl kan vara en säkerhetsrisk. I fel händer kan den användas för cyberattacker och för att spionera på dig.

Andelen svenskar som har blivit uppringda och utsatta för försök till så kallade vishing-bedrägerier har ökat lavinartat de senaste 10 åren. Bedrägerierna är toppen på det isberg som populärt kallas nätfiske.

Så kallade bank-id-bedrägerier når ständigt nya rekordnivåer. Och nej, det är inte bara äldre som blir lurade. Så här går det till – och så skyddar du dig.

Trots att mobiltelefonen är så värdefull för oss skyddar många den knappt alls. Och i orätta händer kan din mobiltelefon plötsligt bli din värsta fiende.

Var åttonde minut – dygnet runt – luras en svensk in i en så kallad prenumerationsfälla. Och det är bara ett sätt som kriminella använder för att lura oss när vi näthandlar.

De flesta av oss är ganska dåliga på att hantera våra lösenord. Men genom några enkla åtgärder kan du minimera risken för att någon ska komma över dem – och därmed också ditt digitala liv.

Näthandeln med begagnade varor växer för varje år och de allra flesta affärer sker utan problem. Men där det finns pengar finns också bedragare. Så här undviker du att bli deras offer.

Hösten 2018 fick ett stort antal svenskar ett mejl som sa att de filmats när de porrsurfade. Om de inte betalde en lösensumma skulle filmerna spridas. Ännu en gång hade kriminella hittat ett nytt sätt att luras via mejl.