Ansiktsigenkänning är en digital teknik där en kamera används för att känna igen och identifiera människor utifrån deras ansikten. Ansiktets form och drag jämförs med bilder som redan finns sparade för att se om det är samma person.

Även kallat: Face ID, face recognition (engelska)

Vad är ansiktsigenkänning?

Ansiktsigenkänning är en biometrisk metod som innebär att människor identifieras genom att biometriska uppgifter behandlas. Det görs vanligen genom att utvalda ansiktsdrag från en bild jämförs med bilder på ansikten som samlats i en databas.

Biometriska uppgifter är unika saker hos en människa som kan användas för att känna igen just den personen — till exempel fingeravtryck, ansikte, DNA, röst eller hur personen rör sig.

Ansiktsigenkänning sker i flera steg. Först görs en insamling och analys av data från ett ansikte och en unik digital mall (biometrisk mall) av ansiktet skapas. Slutligen jämförs den biometriska mallen mot tidigare lagrade mallar eller sparas i en databas för framtida jämförelse.

När används ansiktsigenkänning?

En vanlig användning av ansiktsigenkänning är när vi låser upp våra mobiltelefoner eller får åtkomst till olika tjänster genom att mobilen känner igen vårt ansikte. Då slipper man skriva in sitt lösenord.

På Iphone kallas tekniken för Face ID, men det finns liknande system på andra plattformar. När man ställer in telefonen första gången skannar telefonens kamera ansiktet och lagrar det som en biometrisk mall i en krypterad och isolerad del av enheten. Kameran analyserar tusentals osynliga punkter för att skapa en digital tredimensionell modell av ansiktet och tar även en infraröd bild av det. Därför går det inte att lura systemet genom att till exempel hålla upp en bild av en person framför kameran.

Ansiktsigenkänning används även inom handeln, på banker och på flygplatser för att kontrollera passagerares identitet vid incheckning och passkontroll.

Risker med ansiktsigenkänning

Ansiktsigenkänning är inte helt oproblematiskt och kritiker lyfter de risker som finns med tekniken. Bland annat kan den personliga integriteten äventyras om ansiktsigenkänning används för att övervaka människor utan deras vetskap eller samtycke. Regeringar eller företag kan till exempel använda tekniken för att spåra och kontrollera människor på ett sätt som hotar friheten.

Det är även viktigt att veta att resultatet av ansiktsigenkänning alltid är en uppskattning och att det finns en risk att fel person känns igen, detta är särskilt vanligt bland vissa etniska grupper eller vid dålig bildkvalitet. Tekniken har återkommande visat sig ha problem med diskriminering och bias.

Ansiktsigenkänningsteknik bygger på en behandling av biometriska uppgifter vilket klassas som personuppgifter och därför ska GDPR följas i Sverige när tekniken utvecklas eller används.