Det blir allt vanligare att människor frågar AI i stället för att googla. Men vad händer med källkritiken när svaren låter tvärsäkra? Så här undviker du att bli vilseledd.
Snabbt, pedagogiskt och ofta mer utförligt än en vanlig Google-sökning. Det är några av skälen till att allt fler svenskar söker svar hos AI-tjänster när de vill ha information. Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2025 använder var femte svensk AI i stället för traditionella sökmotorer. Undersökningen visar också att drygt var fjärde svensk använder AI för att fråga sådant som de bedömer att en traditionell sökmotor inte kan besvara.
Mycket pekar mot att vårt sätt att söka information håller på att förändras. I stället för att klicka oss fram bland länkar frågar allt fler en AI som svarar i hela meningar, resonerar och gärna hjälper oss vidare – lite som en väldigt allmänbildad kompis.
Men vad är det egentligen som händer när vi frågar ChatGPT eller en annan AI? Och vad behöver vi tänka på för att inte släppa taget om källkritiken på vägen?
Snabbkurser i källkritik
Du har väl inte missat våra snabbkurser i källkritik? Lär dig hur du gör en omvänd bildsökning, dubbelkollar information med andra källor och hur du undersöker en avsändare på rätt sätt.
Från länkar till samtal
Skillnaden mellan att googla och att fråga en AI handlar inte bara om teknik, utan om upplevelse. Traditionella sökmotorer indexerar webbsidor och visar var informationen finns. AI-tjänster försöker i stället sammanställa information från flera källor och ge ett färdigt svar direkt.
I praktiken gör AI mycket av det arbete vi tidigare gjorde själva: formulerar om sökfraser, jämför information och sammanfattar.
– I stället för att peka var informationen finns, ger AI oss svaret på frågan direkt. AI automatiserar mycket av det manuella sökarbete som annars hade tagit både tid och energi, säger Daniel Gillblad, AI Chef, Recorded Future och senior rådgivare, AI Sweden.
När svaret låter tvärsäkert
En viktig skillnad mellan AI och en vanlig sökning är att AI:n går att prata med. Svaren är ofta välformulerade, sammanhängande och tvärsäkra. Och just därför kan de vara svåra att förhålla sig kritiskt till.
– AI-svar är bedrägligt vederhäftiga. Den säger bara “så här är det”, och då gäller det att man själv förstår att den ibland har fel, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
När du frågar en AI efter information letar den inte efter ”rätt svar” på samma sätt som en människa gör. I grunden är en språkmodell tränad för att förutsäga vilket ord som sannolikt kommer härnäst, baserat på enorma mängder text.
Det betyder att AI:
- inte vet vad som är sant eller falskt
- saknar egen förståelse av världen
- kan ge svar som låter rimliga men ändå är fel.
När AI hittar på, blandar ihop eller presenterar felaktig information brukar man säga att den hallucinerar.
– Det finns inget rätt och fel i AI. Det finns bara sannolikhet, säger Måns Jonasson.
Ett sätt att förstå risken är att jämföra med en släktmiddag. Om en släkting tvärsäkert hävdar något om hälsa, politik eller hur världen fungerar nöjer vi oss förhoppningsvis inte med svaret rakt av. Vi frågar: Hur vet du det? Var har du hört det?
Det finns inget rätt och fel i AI. Det finns bara sannolikhet.
Med AI är det viktigt att ställa samma följdfrågor. En följdfråga kan vara att be om källor och länkar.
– När AI sammanfattar information hamnar vi väldigt långt bort från ursprungskällan, från vem som har skrivit, varför och när. Därför är det viktigt att be om källor och att verkligen klicka på länkarna, säger Måns Jonasson.
För att få en uppfattning om hur AI bygger ihop sina svar kan du testa att ställa frågor om ett ämne du själv kan väldigt bra. Då kanske du kommer märka att svaren du får inte riktigt stämmer, eller rentav är helt felaktiga ibland.
Våga vara obekväm – och lite dum
Att använda AI som sökverktyg handlar alltså inte om att ställa den perfekta frågan, prompten, från början, utan om att börja brett och sedan förfina genom följdfrågor.
– Nöj dig aldrig med första svaret. Det är ofta gjort för att låta väldigt bra. Fråga varför, hur den vet, eller be den utveckla, säger Måns Jonasson.
Till skillnad från släktingen vid middagsbordet blir AI varken irriterad eller stött när vi ifrågasätter den. Den skulle heller aldrig himla med ögonen om du ställer en oinsatt fråga.
– Man ska inte ha för mycket respekt för AI. Det är en robot. Våga ställa dumma frågor, säger Måns Jonasson.
Du kan be AI förklara igen, på ett annat sätt, eller som om du vore fem år gammal. Du kan säga ”det där förstår jag inte” eller ”det där låter konstigt” – hur många gånger som helst.
När du ställer följdfrågor ofta resonemangen tydligare och ibland tvärt om: AI:n säger emot sig själv och avslöjar att den är fel ute.
Checklista: Så söker du källkritiskt med AI
- Nöj dig inte med första svaret. Be AI utveckla, resonera och förklara igen.
- Ställ följdfrågor – och motfrågor. ”Varför?”, ”hur vet du det?” och ”finns det andra perspektiv?”.
- Be om källor – och kolla dem. Finns länkar? Klicka. Finns inga? Be AI redovisa var informationen kommer ifrån.
- Våga vara dum och obekväm. Be om enklare förklaringar eller säg ifrån om svaret låter konstigt.
- Jämför vid viktiga frågor. Testa fler AI-verktyg eller kombinera med en traditionell sökning. Ställ svaren mot varandra
- Var extra försiktig med fakta och känsliga ämnen. Medicin, juridik, politik och nyheter kräver alltid extra kontroll.
Två perspektiv på samma utveckling
Måns Jonasson är orolig för att vi i takt med att svaren blir snabbare och mer lättillgängliga ska bli sämre på grundläggande källkritik. Daniel Gillblad är mer optimistisk.
– I många fall är chansen större att få ett korrekt och mer nyanserat svar från en AI än om man klickar på första länken i Google och bara får ett perspektiv, säger han.
Samtidigt betonar han att AI inte förändrar behovet av att värdera svaret vi får.
– Källkritik är inget AI-specifikt. Det är något vi behöver ha med oss hela tiden, oavsett var informationen kommer ifrån, säger Daniel Gillblad.
Skillnaden är snarare hur vi behöver vara källkritiska.
När AI och sökmotorer smälter ihop
Utvecklingen går snabbt – och åt två håll samtidigt. AI-tjänster har blivit bättre på att söka på webben, medan traditionella sökmotorer allt oftare presenterar AI-genererade svar högst upp i resultaten.
Redan i dag möter många användare färdiga sammanfattningar i Google, samtidigt som AI-tjänster i allt större utsträckning använder traditionella sökindex för att hämta aktuell information.
– Skillnaden mellan att söka och att chatta håller på att suddas ut. För användaren kommer upplevelsen bli allt mer lik, säger Daniel Gillblad.
På sikt tror experterna att vi inte längre kommer att prata om att ”googla” eller ”fråga en chatt” som två olika saker.
Just därför blir källkritiken ännu viktigare. För när gränserna suddas ut blir det också svårare att intuitivt förstå när vi behöver vara extra vaksamma.
Blir vi dummare – eller smartare?
Så vad innebär allt detta på sikt? Riskerar vi att bli lata när svaren serveras direkt?
– Jag är orolig att folk kommer lita ganska blint på svaren och de kommer inte veta varför svaren ser ut som de gör, säger Måns Jonasson.
Han pekar också på en samhällsutveckling där debatter och åsikter blir allt mer polariserade.
– Det finns uppenbarligen folk som inte är intresserade av faktan ska vara rätt. Det viktigaste är att ha en åsikt som återspeglar det budskap man vill få fram. Och det är AI jättebra på att hjälpa till med, säger han.
Daniel Gillblad tror tvärt om att utvecklingen kommer tvinga oss att bli smartare.
– Mycket av det AI tar över är enklare kognitivt arbete. Det som blir kvar för oss är det svåra: att analysera, värdera och dra slutsatser, säger han.
Men det förutsätter att vi använder verktygen aktivt – inte passivt.
Att fråga AI är enkelt. Att ställa bra följdfrågor är svårare. Och att våga ifrågasätta ett svar som låter övertygande kräver både tid och eftertanke.
