Skydda dig mot nätfiske

Du har säkert hört att du ska akta dig för bedragare på internet, och kanske stött på begrepp som nätfiske, phishing, vishing och smishing?

I den här kursen får du lära dig vad nätfiske är och hur du kan skydda dig mot bedragare på nätet.

Nätfiske är det svenska ordet för engelskans phishing och betyder att bedragare försöker lura – eller "fiska" – av dig lösenord, koder, kortuppgifter och annan personlig information.  

Bedragarna vill åt den här informationen för att kunna stjäla dina pengar, sälja den vidare till andra bedragare eller för att kapa din identitet och lura andra. 

För att lura dig är det vanligt att bedragarna låtsas kontakta dig från en bank, en myndighet eller ett företag som du har stort förtroende för.

Bluffmejl skickas vanligtvis till många mottagare samtidigt, i hopp om att några ska gå på bedrägeriet. Mejlen är ofta automatiskt översatta och kan innehålla många språkfel. Men med hjälp av generativ AI kan bedragarna skapa mejl med nästan felfritt språk. Även ett välskrivet mejl kan alltså vara falskt.

När bluffmejl skickas till enskilda personer är de ofta mer personliga och genomarbetade. Bedragarna kan också ha tagit reda på bakgrundsinformation om personen de vill lura. Den typen av riktade nätfiskeförsök kallas spear phishing, eller riktat nätfiske.

Bluffmejl kan se ut på olika sätt, men du uppmanas nästan alltid att klicka på en länk öppna en bifogad fil, skanna en QR-kod eller ringa ett telefonnummer.  För att du ska följa uppmaningen spelar bluffmejl ofta på dina känslor genom att göra dig nyfiken, glad eller orolig. Tänk på att bedragarna är uppfinningsrika och hela tiden kommer på nya sätt att försöka lura dig. 

I det här exemplet ser du följande varningssignaler.

1. Mejlet handlar om ditt McAfee-konto, men avsändardomänen är lowcheats.com. Varför skulle säkerhetsföretaget McAfee mejla därifrån?
2. Bedragarna försöker göra dig orolig och stressa dig, för att du ska agera på deras uppmaning utan att tänka efter. Har du ens köpt något från McAfee?
3. Undvik att klicka på länkar som kommer via mejl, framförallt om du inte har förväntat dig att få ett mejl från den påstådda avsändaren. Om du verkligen har köpt något är det bättre att själv gå till företagets webbplats eller app och logga in där.

Det bästa skyddet mot bluffmejl är att tänka kritiskt. 

• Undvik att klicka på länkar, och öppna inte bifogade filer, som kommer via mejl. Detta gäller framförallt om du inte har förväntat dig att få ett mejl från den påstådda avsändaren.
• Dela aldrig koder, lösenord eller kortuppgifter med någon som kontaktar dig via mejl, eller på sidor som du har kommit till genom att klicka på en länk i ett mejl.
• Aktivera skräppostfiltret för din e-post, men tänk på att inte alla bluffmejl filtreras.

Tänk på att varken avsändarnamnet eller avsändaradressen är ett säkert bevis på vem som har skickat mejlet. Namnet är enkelt att förfalska och adressen kan vara förfalskad eller gjord för att likna en riktig adress. I nästa steg får du lära dig hur du kan avslöja ett bluffmejl på avsändaradressen.

Ett bra sätt att upptäcka ett bluffmejl är att undersöka domännamnet i avsändaradressen, alltså det som står efter @-tecknet och avgränsas med punkter. Det viktigaste att kontrollera är att mejlet kommer från rätt huvuddomän och rätt toppdomän. Toppdomänen är det som alltid står sist i avsändaradressen, till exempel .se eller .com, och huvuddomänen är det som står direkt före toppdomänen, till exempel skatteverket.se.

Ett vanligt knep för bedragare att luras är att använda en annan toppdomän än den riktiga, till exempel skatteverket.net istället för skatteverket.se.

För att ta reda på vilken huvuddomän och toppdomän ett specifikt företag eller myndighet använder kan du själv gå till organisationens officiella webbplats och jämföra adresserna.

Tänk också på att e-postadresser kan innehålla subdomäner, som då står före huvuddomänen. Bedragare skulle till exempel kunna skicka bluffmejl från skatteverket.dinskatt.online och på så sätt få det att se ut som mejlet kommer från Skatteverket.

När bedragare ringer för att lura av dig personlig och värdefull information kallas det vishing, från engelskans voice phishing. 

Bedragarna påstår sig ofta jobba på din bank, en myndighet eller ett företag som du har stort förtroende för. De är vanligtvis övertygande och påstridiga. Ärendena varierar men du uppmanas ofta att: 

• Uppge koder från din bankdosa eller logga in på din internetbank.
• Använda bank-id eller annan e-legitimation. 
• Lämna ut dina kortuppgifter. 
• Gå in på en webbsida och ladda ner en app eller ett program. 

Om någon ringer dig och ber dig om dina kortuppgifter eller att ladda ner ett program från internet – lägg på luren direkt, oavsett vad ärendet gäller. Detsamma gäller om någon ringer och uppmanar dig att använda din bankdosa, ditt bank-id eller annan e-legitimation. 

Kom ihåg: 

• Dela aldrig lösenord, koder, kortuppgifter eller annan personlig information med någon som ringer dig. 
• Använd aldrig din bankdosa, ditt bank-id eller annan e-legitimation på uppmaning av någon som ringer dig. Alla banker, myndigheter och seriösa företag känner till problemet med vishing. De ber dig därför aldrig att identifiera dig med bank-id när de ringer dig. De kan däremot be om det när du ringer dem.

Telefonbedrägerier börjar ibland med ett bluff-sms eller mejl som uppmanar dig att ringa ett telefonnummer. Avsändaren kan vara förfalskad så att meddelandet ser ut att komma från en bank, myndighet eller ett välkänt företag.

Ärendena i den här typen av bluff-sms varierar, men det kan till exempel stå att någon har tagit pengar från ditt konto, gjort ett köp i ditt namn eller att en leverans som du inte har beställt är på väg till dig. När du ringer får du ofta höra att din identitet har kapats och att du ska få hjälp direkt.

Eftersom du själv ringer upp kan det kännas som att du har tagit initiativ till kontakten och att du därför kan lita på personen du talar med. Men kom ihåg att kontakten började med meddelandet som bedragaren skickade för att få dig att ringa.

Bedragaren försöker sedan få dig att använda bank-id, lämna ut koder eller ladda ner ett program som kan ge fjärråtkomst till din dator.

Ring aldrig upp nummer i sms och andra meddelanden. Leta själv upp det officiella numret och ring dit för att dubbelkolla om du blir orolig.

När bedragare använder sms eller andra meddelandetjänster för att lura av dig personlig information kallas det smishing, en sammanslagning av sms och phishing.  

Meddelandena ser ofta ut att komma från din bank, en myndighet, ett välkänt företag eller en vän, men avsändaren är lätt att förfalska. 

Bluffmeddelanden innehåller vanligtvis en länk till en webbsida där du uppmanas ange koder, lösenord, kortnummer eller annan personlig information. På sociala medier är det vanligt att meddelandet innehåller foton eller videor, som du uppmanas att öppna.

Kom ihåg att ett bluff-sms också kan uppmana dig att ringa ett telefonnummer. När du ringer övergår bedrägeriet till ett telefonbedrägeri.

Det bästa sättet att skydda sig mot bluff-sms och bluffmeddelanden är att tänka kritiskt. 

• Undvik att klicka på länkar som kommer via sms, framförallt om du inte har förväntat dig att få ett sms från den påstådda avsändaren.
• Undvik att ringa upp nummer som kommer i sms.
• Kom ihåg att avsändaren av ett sms kan välja vilket avsändarnamn eller telefonnummer som ska visas för dig. Du kan aldrig lita på att avsändaren stämmer.
• Dela aldrig med dig av koder, lösenord, kortuppgifter eller annan personlig information via sms eller på webbsidor som du kommit till via länkar i meddelanden. 
• Öppna inte filer i meddelanden om du inte är säker på vem som har skickat dem.

Bedragarna som "fiskar" efter dina uppgifter kan vara väldigt övertygande. Därför är det vanligt att känna sig osäker eller orolig, även om du ignorerar mejl, telefonsamtal och sms som känns misstänksamma.

För att kontrollera om mejlet, telefonsamtalet eller sms:et är äkta kan du kontakta den påstådda avsändaren via en kontaktväg som du själv letar upp.

Nätfiske förekommer också på falska nätbutiker och då är det ofta dina kortuppgifter som bedragarna vill åt. 

Ett vanligt sätt att hamna på en falsk nätbutik är via länkar i bluffmejl och bluffmeddelanden, men du kan också lockas dit via falska annonser på nätet och sociala medier. 

Kom ihåg att många annonser på nätet, även de som finns på seriösa sidor, sällan förhandsgranskas av en människa innan de publiceras. Fundera alltid lite extra över om annonserbjudandet är rimligt och om sättet annonsen kommunicerar på känns trovärdigt.

Det bästa skyddet mot falska nätbutiker är att tänka kritiskt, granska dem noggrant och göra en helhetsbedömning. 

• Undersök om utbud och prissättning känns rimliga. Är det orimligt billigt är det förmodligen något lurt.
• Kontrollera webbadressen i webbläsarens adressfält. Säkerställ att den både är den rätta och att den är korrekt stavad.
• Språkliga fel är en stark varningssignal, men kom ihåg att även falska nätbutiker och webbplatser kan vara välskrivna och se professionella ut.
• Sök efter omdömen från flera oberoende källor om företaget du ska handla från är okänt för dig.

På den här falska nätbutiken ser du följande varningstecken:

1. Webbadressen är poangcoop.com och inte Coops riktiga webbadress, som är coop.se.
2. Erbjudandena är för bra för att vara sanna.

• Nätfiske innebär att bedragare försöker lura av dig koder, lösenord, kortuppgifter och annan personlig information.
• Dela aldrig personlig information med någon som kontaktar dig via mejl, telefon, sms eller sociala medier.
• Använd aldrig din bankdosa, ditt BankID eller annan e-legitimation på uppmaning av någon som kontaktar dig. 
• Undvik att klicka på länkar i mejl och meddelanden.
• Undvik att inga upp nummer som skickas i sms och andra meddelanden.
• Öppna aldrig bifogade filer i mejl eller andra meddelanden om du inte är säker på vem som har skickat dem. 
• Undersök alltid nätbutiker noggrant innan du handlar.