Tänk dig att ditt ex laddar upp en sexfilm med dig på en porrsajt. Eller att en närstående är med om en olycka som filmas och läggs ut i sociala medier. Vilket rättsligt skydd har vi när andra sprider känsliga uppgifter om oss på nätet?
Föreställ dig att du delar ditt liv med en person. När förhållandet blir sämre gör ni slut och ditt ex visar sig kontrollerande och hotfull. Hoten eskalerar och en dag får du ett meddelande med orden "Grattis, nu är du offentlig" tillsammans med en länk till en porrsajt med miljontals besökare. Där visas en film där du och din före detta har sex.
Låter det som en skräckscenario? Det är hämtat från verkligheten. Mannen som laddade upp filmen för att hämnas på sitt ex fälldes senare till nio månaders fängelse och skadestånd för grovt olaga integritetsintrång.
Läs mer på Svt "Annas ex man laddade upp hämndporr: "Han fattade vilket vapen han hade" och Dagens juridik "Olaga integritetsintrång vid hämndporr – och synen på brottsoffer".
Själva spridningen är det viktiga för att man ska kunna räkna det som olaga integritetsintrång
Ellen Pettersson
Olaga integritetsintrång – en lag som gör det straffbart att sprida kränkande bilder
Brottet olaga integritetsintrång har funnits sedan januari 2018 och kom till för att stärka skyddet för den personliga integriteten. Tidigare har det varit svårt att fälla personer för den typen av brott som populärt kallas hämndporr. Att olaga integritetsintrång numera räknas som ett brott gör det möjligt att straffa personer som sprider kränkande eller känsliga bilder eller information med syfte att skada någon annan.
– Tidigare var förtal det brott som låg närmast till hands. Men lagen var svår att tillämpa när det gällde hämndporr, säger Ellen Pettersson, jurist på Internetstiftelsen.
I och med den nya lagen tar man hänsyn till att de känsliga uppgifterna lagts ut för att göra någon annan illa, då spelar det ingen roll om personen har varit med på att ta bilden eller spela in filmen från början.
– Själva spridningen är det viktiga för att man ska kunna räkna det som olaga integritetsintrång. Personen som utsatts behöver också ha skadats eller riskera att skadas, det kan handla om att man mår väldigt dåligt psykiskt av spridningen, säger Ellen Pettersson.
Olaga integritetsintrång rör inte bara sexfilmer
Olaga integritetsintrång gäller inte bara brott som rör sex och nakenbilder, det kan också handla om spridning av andra känsliga uppgifter. Att filma någon i en utsatt situation, till exempel någon som blivit svårt skadad i en trafikolycka eller någon som utsätts för brott, och sedan sprida filmen på internet är också straffbart i och med den nya lagen.
Vi får fortfarande sprida information och yttra oss i sociala medier, men vi får inte göra det med syfte att skada någon annan
Ellen Pettersson
– Ett problem har varit att personer tar upp mobilen och filmar när någon annan blir utsatt för ett brott, till exempel misshandel, och att den filmen sedan delas i sociala medier. Att ha blivit utsatt för ett våldsbrott är nog så hemskt för brottsoffret. Att sedan en film som visar misshandeln delas i sociala medier kan upplevas som extremt kränkande för brottsoffret, säger Ellen Pettersson.
Yttrandefriheten får ibland stå tillbaka
När lagen om olaga integritetsintrång kom fick den kritik för att utgöra ett hot mot yttrandefriheten. Ellen Pettersson tycker dock att lagstiftarna har gjort en bra avvägning.
– Vi får fortfarande sprida information och yttra oss i sociala medier, men vi får inte göra det med syfte att skada någon annan - just i de specifika fallen får yttrandefriheten stå tillbaka, säger Ellen Pettersson.
Ett problem har varit att personer tar upp mobilen och filmar när någon annan blir utsatt för ett brott, till exempel misshandel, och att den filmen sedan delas i sociala medier.
Att sprida känsliga, integritetskränkande uppgifter på nätet kan fortfarande räknas som förtal eller ärekränkning. Det är alltså straffbart att beskylla någon för ett brott eller en handling som innebär att personen missaktas eller får dåligt rykte. Den som sprider vidare den typen av inlägg på exempelvis sociala medier begår också ett brott, eftersom skadan hos den som utsatts förvärras genom att fler kan ta del av informationen.
Metoo-rörelsen har exempelvis lett till att många, främst kvinnor, vågat dela personliga erfarenheter av sexuella övergrepp i sociala medier. Många har valt att vara anonyma medan andra har valt att lägga ut namn och bild på personen som de anser har begått brottet. Här är det viktigt att tänka på att det kan vara straffbart att sprida nedsättande information om andra människor, oavsett om det du utsatts för är allvarligt och du själv vet att uppgifterna är sanna.
6 saker att tänka på när det gäller integritet på nätet
- Fundera över vad andra kan tycka om att du delar bilder, filmklipp eller information om dem. Fråga om det är okej om du är osäker! Och respektera alltid andras vilja att inte synas på nätet.
- Tänk framåt i tiden. Hur kul kommer du, eller den du fotat/filmat/skrivit om, tycka att den här delningen är om 10 år? Detta gäller inte minst i privata situationer, till exempel bilder på någon som är sjuk, berusad eller går på toaletten.
- Fundera på om bilder eller andra uppgifter som du lägger ut kan spridas vidare av andra och hamna i sammanhang som du inte vill. Har du ett öppet konto kan du snabbt förlora kontrollen över det du lagt ut.
- Filma inte olyckor. Det kan vara kränkande för den som är utsatt. Det kan dessutom vara straffbart att sprida den typen av filmer på internet.
- Om du ser integritetskränkande information på till exempel Facebook eller Instagram – kontakta den det berör. Du kan också kontakta plattformen och be dem ta ned innehållet.
- Om du misstänker att du har utsatts för olaga integritetsintrång eller förtal på nätet kan du vända dig till Polisen och göra en anmälan. Polisen ska sedan starta en utredning.
Så gör du om du blivit utsatt för hämndporr eller andra integritetskränkningar
Vad ska du då göra om du eller någon du känner har utsatts för integritetskränkningar av någon annan person? Det beror lite på situationen och vilken relation du har till den som spridit uppgifterna. Är det mindre allvarligt och du har möjlighet att kontakta personen kan du börja med att prata med personen och be hen ta ned bilden, filmen eller informationen.
Om det inte funkar ska du vända dig till Polisen och göra en polisanmälan.
– Polisen ska sedan starta en utredning och det kan ta tid innan fallet tas upp i domstol. Det mest effektiva sättet är ofta att vända sig till plattformen som uppgifterna sprids på och be dem ta ned innehållet, säger Ellen Pettersson.
Glöm inte att skärmdumpa och spara kränkningen eftersom den som lagt upp bilden eller informationen kanske raderar innehållet. Det kan också vara bra att be någon du känner titta på inlägget eller meddelandet, det ger din berättelse ett starkare stöd i en eventuell rättegång om någon kan intyga att du inte förfalskat din skärmdump.
Integritet – en mänsklig rättighet
Den personliga integriteten på nätet är ett ämne som det pratas allt mer om. Att det är något som är viktigt att värna om är tydligt. Personlig integritet räknas som en mänsklig rättighet och finns med i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. I en av våra grundlagar, Regeringsformen, står det också att vi ska skyddas mot ”intrång i den personliga integriteten”. Även i Europakonventionen, som Sverige är skyldigt att följa, finns rätten till ett privatliv och familjeliv skyddat.
Vad har du som vanlig internetanvändare för nytta av att integriteten är skyddad i Europakonventionen? Jo, bland annat har du möjlighet att få prövat om Sverige har kränkt dina rättigheter i Europadomstolen, som kan välja att ta upp ditt fall. Det är dock svårt att få sitt fall prövat i Europadomstolen och processen tar väldigt lång tid.
– Det viktigaste med att integritet är en rättighet skulle jag säga är att Sverige påverkas av vad som händer i Europadomstolen. De lagförslag som läggs fram här i Sverige motiveras ofta av fall som prövats i Europadomstolen. Brottet olaga integritetsintrång är ett sådant exempel där svenska politiker insåg att om inte Sverige gör det brottsligt att sprida integritetskränkande bilder och filmer, riskerar vi att bryta mot Europakonventionen, säger Ellen Pettersson.
GDPR ska hindra företag att missbruka dina uppgifter
Den här texten handlar om fall där en enskild person begår brott mot en annan enskild person. Det finns också situationer där integriteten kränks av företag eller myndigheter när de behandlar våra personuppgifter. Det kan till exempel handla om att data om dig säljs vidare utan att du godkänt det. För att skydda integriteten i de här fallen finns dataskyddsförordningen, GDPR.