Menu

Varför är det så svårt att lämna sociala medier?

Många av oss vet att vi kartläggs i detalj via sociala medier. Och att våra personliga uppgifter kan användas för att påverka oss att köpa en viss produkt - eller ta ställning i en politiskt laddad fråga. Ändå fortsätter vi använda tjänsterna. Varför?

Martin Gustafsson

Skribent

Emelie Molinder

Skribent

Vi är inte dumma. De flesta av oss förstår att när en tjänst är gratis är det vi som är produkten. Vi blir alltmer medvetna om risken att data om oss kan hamna i orätta händer och användas i sammanhang vi inte har kontroll över, till exempel för exponera oss för reklam eller för att manipulera oss.  Men trots detta fortsätter vi att använda sociala medier-tjänsterna även om risken finns att det kränker vår integritet. Hur kommer det sig? 

Sociala medier har blivit en del av våra liv – det är mer än bara ett sätt att hålla kontakten med vänner. Det är där vi kan hitta det där jobbtipset, en ny soffa till loppispris eller få information om olika aktiviteter och händelser i vår närhet.

Hade inte Greta Thunberg postat sina inlägg om klimatkampen på Instagram tror jag inte hon fått ett sånt genomslag.

För många är det en självklarhet att kolla vad som hänt på sociala medier så fort man vaknar. I tider av dataläckor där våra personuppgifter blivit en handelsvara kan det också vara lätt att glömma bort det som kännetecknade sociala medier i början, men som fortfarande i högsta grad gäller. Nämligen chansen att göra sin röst hörd och komma i kontakt med andra på ett sätt som varit helt revolutionerande. 

Frida Boisen.

– Förr var det ju bara journalister och publicister plus stora näringslivsprofiler och superstjärnor som hade makten att nå ut till tusentals människor, inte vanligt folk. Det har helt förändrats med sociala medier, idag kan faktisk vem som helst nå ut. Det är fantastiskt tycker jag, säger Frida Boisen, sociala medier-expert.

Greta Thunberg är ett exempel.

– Hade hon inte postat sina inlägg om klimatkampen på Instagram tror jag inte hon fått ett sånt genomslag. Nu är hon en av de viktigaste ledarna i världen för att driva klimatfrågan.

Algoritmer kan upptäcka självmordsbenägna

Sociala medier innebär också att personer som är ensamma eller har ett behov av någon att prata med kan hitta en gemenskap och ett sammanhang. 

– Med sociala medier kan man hitta människor i samma situation i livet och få hjälp och stöd av dem, säger Frida Boisen. 

Facebook kan till och med användas för att upptäcka människor som mår dåligt. Efter flera uppmärksammade händelser där användare live-sände sina egna självmord har företaget programmerat sina algoritmer för att upptäcka personer i riskzonen, de har också gjort det lättare för den som upptäcker någon som mår dåligt att larma polis och myndigheter. 

Facebook har dock fått kritik för att det här också innebär att företaget behandlar information om sina användare som kan vara djupt integritetskränkande. Plattformen har dessutom flera gånger drabbats av läckor och hackerattacker där obehöriga kommit över användardata. Och även om företaget uppger att de hanterar uppgifterna anonymiserat går det aldrig fullt ut att säkerställa att informationen inte sprids på ett integritetskränkande vis.

Ingen vill missa något viktigt

Sociala medier har med andra ord gett oss en rad positiva saker, som gör att vi många gånger blundar för riskerna, om vi ens är medvetna om dem. Det faktum att “alla andra” hänger på sociala medier gör det särskilt svårt för oss att hålla oss därifrån.

Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet från 2018, använder 83 procent av de svenska internetanvändarna sociala medier och 63 procent av dem gör det dagligen. Att stå utanför ett sammanhang där så många av oss ingår bryter mot våra ursprungliga instinkter. Du riskerar att missa inbjudningar till födelsedagsfester, att din kompis fött barn eller ett viktigt tips om hur du håller dina sticklingar vid liv i den där gruppen för odlingsintresserade. 

Ditt beteende på sociala medier, vems inlägg du gillar, vilka grupper du är aktiv i och vilka sidor du följer är noga kartlagt. Innehållet du exponeras för styrs av algoritmer och syftar till att hålla dig kvar på plattformen så länge som möjligt. Det kan handla om små saker som en avisering om att någon du känner postat ett inlägg i en grupp, vilket i sin tur gör dig nyfiken på att läsa mer.  Det kan också vara en påminnelse om ett kommande evenemang som flera i din närhet tänker närvara vid - och det måste du ju bara kolla upp...

Den röda färgen på notifikationerna är dessutom noga utvald för att den ska vara så svår som möjligt att ignorera. Även de vågiga punkterna som visar att någon är i färd med att skriva ett meddelande till dig är utformade för att fånga din nyfikenhet. Fördröjningseffekten när flödet laddas på många plattformar är ytterligare ett exempel på tekniska trick för att hålla dig kvar. 

– Vi puffas hela tiden i en viss riktning. Det här jobbar man även med i fysiska butiker. Ikea-varuhusen är uppbyggda så att du måste gå hela varvet innan du kommer till kassorna. Statistik visar att det finns ett positivt samband mellan hur länge du stannar och hur mycket du köper. Innan man har lärt sig genvägarna är det lätt att man blir kvar längre och handlar mer än man tänkt. Det fungerar på samma sätt i sociala medier, säger Sonja Buchegger, professor i datavetenskap vid KTH.

 I och med att dopaminsystemet är involverat och att många människor upplever att de spenderar mycket mer tid än de skulle vilja, tycker jag att man kan prata om ett beroende.

Ju mer tid du lägger på att scrolla i ditt flöde desto mer pengar tjänar sociala medier-företagen, samtidigt som du genererar ännu mer data som används till att förfina profileringen av dig. En profil som kan användas för att skräddarsy reklam eller politiska budskap riktade just till dig. Det är alltså ingen slump att det som bara skulle vara en snabb koll på Instagram lätt förvandlas till en timme. 

– Inläggen är så korta att du alltid har tid att läsa igenom ett, det tar bara några sekunder. Då blir det lätt att man tänker “ett inlägg till, sen ska jag sluta”, sen blir det ett till, och ett till. Samtidigt får du hela tiden belöning, säger Sonja Buchegger.

"Plattformarna har hackat våra hjärnor"

Sociala medier innebär för många en jakt på bekräftelse och en känsla av att vara omtyckt. När många gillar ditt inlägg utsöndrar din hjärna dopamin, ett ämne som ger oss en känsla av välbehag och njutning. 

– I och med att dopaminsystemet är involverat och att många människor upplever att de spenderar mycket mer tid än de skulle vilja, tycker jag att man kan prata om ett beroende, säger Malin Sjöstrand, talesperson i Sverige för det internationella nätverket Time well spent.

Malin Sjöstrand.

De jobbar för att få oss att värdesätta vår tid mer och att reflektera över hur vi använder sociala medier och annan teknik.

– De här plattformarna har hackat våra hjärnor. De utnyttjar emotionella drivkrafter som nyfikenhet, rädsla, vikten av att ha status och känslan att tillhöra flocken. Det är sånt som varit viktigt i människans kamp för överlevnad, säger Malin Sjöstrand.

Hon nämner Snapchat som exempel där användare och deras vänner poängsätts efter hur mycket de hör av sig till varandra: 

– Snapchat är ju inriktat främst mot ungdomar där sånt är extra känsligt och där vännerna ofta betyder allt, säger hon. 

Hotet mot vår integritet är svårt att greppa

Sonja Buchegger menar att det också finns  potentiellt positiva delar med informationsinsamlingen. Tack vare att vårt beteende kartläggs kan tjänsterna utvecklas och bli mer användarvänliga. Att du får riktad marknadsföring som utgår från just dina intressen kan också upplevas som mer relevant än marknadsföring som är gjord för en stor massa. Sonja Buchegger tror att en stor anledning till att vi stannar på sociala medier trots hot om manipulation är att den faran med datainsamlingen är så diffus.

Utanför nätet vet vi hur vi skyddar vår integritet, till exempel genom att sänka rösten när vi inte vill att någon annan ska höra vad vi säger.

– Hotet mot vår integritet är väldigt svårt att greppa. Vi kan inte se vad som händer bakom kulisserna, datainsamlingen, analysen av datan och läckorna till tredje part sker osynligt för oss. Däremot är det man får ut av att använda sociala medier väldigt konkret, säger Sonja Buchegger.

Sonja Buchegger.

Hon pekar på att vi ur ett historiskt perspektiv har tillbringat ytterst kort tid av mänskligheten på internet och sociala medier.

– Det gör det svårt att uppskatta konsekvenserna av att vi delar information av oss själva som kanske kommer att finnas ute på nätet för evigt utan att vi har någon kontroll. Vi har inte övat på hur vi ska hantera det. Utanför nätet vet vi hur vi skyddar vår integritet, till exempel genom att sänka rösten när vi inte vill att någon annan ska höra vad vi säger. Det är något vi gjort genom hela mänsklighetens historia.

Fler är skeptiska till datainsamlingen

Samtidigt sätter faktiskt allt fler av oss ett större värde på vår integritet än tidigare. Det visar till exempel två av varandra oberoende svenska undersökningar.

I studien ”Delade meningar”, framtagen av analysföretaget Insight intelligence, har antalet personer som är negativa till datainsamling ökat från 30 procent 2015 till 62 procent 2019. Och i den nationella integritetsrapporten som Datainspektionen släppte i maj 2019 är tre av fyra tillfrågade oroliga över hur deras uppgifter används. Och även om nio av tio säger sig vara medvetna om att deras internetvanor och surfbeteende samlas in, så är det bara tre av tio som upplever sig ha kunskap om hur de används.

Om något är gratis på nätet bör du vara lite misstänksam, för då är risken stor att du är produkten

Det är heller inte bara vi användare som börjar se sociala medier-företagen i ett nytt ljus. Efter skandalen med dataanalysföretaget Cambridge Analytica där upp mot 87 miljoner användares data läckte från Facebook har också myndigheternas kritik mot företaget hårdnat och allt fler politiker kräver att plattformen måste regleras. 

En början till förändring

Och kanske är sociala medier på väg att bli schysstare platser att hänga på. Efter kritiken har Facebook förtydligat sitt användaravtal kring vilken information och vilka uppgifter de samlar in. Och Instagram, som ägs av Facebook, har infört en åtgärd för att få oss att sluta scrolla i flödet i all oändlighet. När alla nya inlägg är visade får användaren en text i flödet om att det inte finns några fler olästa inlägg. I våras blev det också känt att plattformen i ett projekt döljer siffran som visar hur många gillamarkeringar ett inlägg fått. Anledningen sägs vara att få användarna att fokusera på innehållet och minska den press som många upplever kring att få många gilla-markeringar. Om åtgärden kommer införas för alla Instagrams användare är inte känt men från att bara ha gällt användare i Kanada har nu antalet gilla-markeringar dolts även för användare i fler länder.

Malin Sjöstrand på Time well spent menar att förändringarna är ett måste för sociala medier-företagens överlevnad. 

– Det är ett starkt tryck på dem nu och de måste vidta åtgärder för annars kommer många, i takt med att kunskapen växer kring hur allt fungerar, att lämna plattformarna, säger hon.

Och så länge de negativa konsekvenserna av kartläggningen av vårt beteende på sociala medie-plattformarna inte blir mer kännbara än belöningarna finns det anledning av vara på sin vakt. 

– Om något är gratis på nätet bör du vara lite misstänksam, för då är risken stor att du är produkten, säger Malin Sjöstrand.

Om du funderat på att lämna eller trappa ned på sociala medier men inte lyckats är det sammanfattningsvis inte särskilt konstigt. Anledningarna är många. Vår rädsla att missa något och jakten på bekräftelse är en aspekt. Det faktum att tjänsterna hela tiden styr oss att stanna är en annan starkt bidragande faktor. Det är lätt att känna sig manipulerad. Men för dig som inte vill gå så långt som att helt stänga ned din sociala, digitala närvaro finns det  sätt att begränsa informationen som plattformarna får om dig. 

Här är några tips:

  • Var restriktiv med inlägg, lajks, delningar och annonsklick om du vill minska mängden av digitala avtryck som kan ligga till grund för profilering.
  • Sonja Buchegger tipsar om att använda en webbläsare för sociala medier och en annan för övrig surf - på det viset kan du begränsa informationen om ditt sökbeteende som når de sociala plattformarna.
  • Stäng av platstjänster, både på plattformarna och din mobil. Data om var du befinner dig säger mycket om vem du är och vad du är intresserad av.
  • Se över dina sekretessinställningar på respektive plattform. Det här ändrar inte så mycket vad de sociala nätverken har för data om dig utan mer vad du vill att andra ska veta om dig. 

den här artikeln som fokuserar på Facebook finns fler relevanta tips.
 

5 anledningar till att vi har så svårt att slita oss från sociala medier:

  • Inläggen är så korta att vi hela tiden tänker att vi har tid för ett till.
  • Vi lider av FOMO (fear of missing out). Vi är rädda att missa något viktigt om vi inte hänger där alla andra är. 
  • Vi uppmuntras hela tiden att stanna kvar, till exempel genom inläggen vi exponeras för, aviseringar och påminnelser.
  • Dopaminsystemet driver oss i jakten på bekräftelse - sociala medier ger oss belöning direkt.
  • Integritet på nätet är så abstrakt att det är svårt att förstå vad vi förlorar när vi ger andra tillgång till vår data.

Martin Gustafsson

Skribent

Emelie Molinder

Skribent