I det här avsnittet gästas Jannike och Björn av experten Kalle Norwald, sexolog och terapeut. Enligt Kalles erfarenhet så är det vanligare än vad vi tror att ungdomar skickar nakenbilder eller nudes till varandra. Något som kan vara betryggande för föräldrar är att de allra flesta nakenbilder ungdomar skickar till varandra görs i samtycke.
– Vi vuxna har en tendens att fokusera på de nudes som skickas utan samtycke men de allra flesta nudes skickas i samtycke ungdomar emellan, det vill säga att man byter bilder med varann i en samtyckande kontext.
När börjar man skicka nudes?
När man vill åt ungdomars uppgifter och börjar rota i barns erfarenheter blir det svårt med forskningsetiken berättar Kalle. Därför är det också svårt att vet i vilken ålder ungdomar börjar skicka nudes. Av erfarenhet från sitt jobb på ungdomsmottagning tror dock Kalle att det kan röra sig om 11–12 års ålder, då det är ungefär den åldern på de yngsta som kommer till ungdomsmottagningen.
Varför skickar man nudes?
En del av identitetsutvecklingen är att jämföra oss med andra vilket kan förklara utbytet av nakenbilder i den här åldern.
– En känsla och drivkraft som kännetecknar just pre-pubertala och pubertala barn, när det kommer till sexualtitet och kroppar, är just känslan av nyfikenhet. Vi är nyfikna på varandras kroppar och då är detta ett "smart" sätt att jämföra sig.
Du som förälder kanske tänker att "nej, så här får du inte göra, det är farligt. Saker kan hänga kvar länge på nätet". Det är såklart sant och en viss försiktighet kan vara bra att ta när det gäller att skicka nakenbilder.
– Barnen har en tendens att inte tänka långsiktigt och då måste vi i vuxenvärlden stötta och hjälpa dem med konsekvenstänket, säger Kalle. Samtidigt håller barn i pubertetsålder på att utveckla konsekvenstänket och i det ingår att testa gränser, så att förbjuda och skamma tror jag gör mer skada än nytta.
Riskerna på nätet
Men hur medvetandegör man då sina ungdomar på uppenbara risker när de inte har det långsiktiga perspektivet som vi vuxna har? Hur får man dem att fundera över de här sakerna?
– Det gäller att ha ett aktivt samtal om vad internet faktiskt är för någonting. Vi vuxna är ju inte uppvuxna med internet så som våra barn är, för dem är det en självklar del i vardagen där vi vuxna har mycket att lära.
Kalle berättar om vikten av att ha en aktiv diskussion om vad som faktiskt kan finnas där – det är inte bara regnbågar och chokladglass – utan det finns också mörka krafter. Då är det viktigt att skapa klimat för barnet att komma till en vuxen där de kan prata om de här sakerna. Det behöver inte vara vårdnadshavarna utan kan vara en viktig vuxen i närheten – en lärare, ungdomsledare eller någon annan vuxen som det finns möjlighet att prata om de här sakerna med.
Om barnet, trots vetskapen om riskerna ändå vill skicka nudes – vad ska man tänka på?
– Inom sexologiska sfären brukar man prata om säkert sex på internet just för att man kan ha ett sexualitetsutbyte även där, och då kan säkert sex innebära att man skickar en nakenbild där inte ansiktet syns. Eftersom det är barn och ungdomar under 18 år vi pratar om här så har de ju inte tatueringar, men hade jag som har tatueringar skickat nakenbilder så hade jag kanske inte visat dem. Eller om man har något särskilt födelsemärke som särskiljer en från många andra, ta inte med det i bilden. Ha ett säkerhetstänk.
Diskussionen kan vara klurig att ha med sina egna barn, men tillhandahålla information om det kan man alltid göra. Köpa hem böcker som handlar om det och lägga dem på vardagsrumsbordet för att visa att det är ett ämne som man kan prata om hemma är en idé.
Begår du ett brott?
En risk som vi får rapporter om titt som tätt är så kallade uthängningskonton, där en eller flera samlar in nakenbilder, främst på tjejer i närområdet och hänger ut dem som slampor och horor. För att få tillgång till de här kontona så krävs ofta att man själv skickar in bilder på en namngiven person för att släppas in. Hur går dina tankar om det?
– Mina tankar går direkt till att det är ett brott, det finns jämförelse med blottning men också utpressning och andra brottsrubriceringar.
Även att skicka nudes till någon utan samtycke är att likställa med lagbrott som blottning, bara att det sker på nätet istället för i parken. Det är ett brott som ska polisanmälas. Skärmdumpa det som skickats och hör av dig till polisen. Att ta samtalet med sina barn om de här sakerna är viktigt, speciellt för att nyansera vad nätet kan ge och ta ifrån oss.
Förebyggande arbete för tillit
Har du ett barn som har skickat en bild som har blivit spridd av någon, eventuellt någon hen tyckte om från början, kan det vara svårt att ta upp ämnet. Hur säkerställer man egentligen att barnet kommer till en, och att de inte känner skam och skuld?
– Det där är ett förebyggande arbete som man behöver börja med tidigt i barnens liv och det handlar om att prata om vad man ser på nätet. Inkludera detta i samtal om skolan, hur var det i skolan idag? Har det hänt nåt kul? Har ni använt surfplattor? Inkludera sånt som inte var en del av vardagen när vi var små. Skapa ett tillåtande. Det finns inga snabba lösningar på det, utan det krävs närvaro och aktivitet från föräldrarnas sida menar Kalle.
När det gäller samtycke så kan man tidigt prata om magkänsla och hur det känns när man gör något snällt mot någon.
Kalle Norwald, sexolog och terapeut
– Vad gäller samtycke så kan man tidigt prata om magkänsla och hur det känns när man gör något snällt mot någon, och hur det känns om man gör något som inte är så snällt mot någon. Försöka få in hur kroppen reagerar när man gör saker. Hitta ord, beskriva hur någonting blev. Hjälp och guida barnen att hitta ord som beskriver deras verklighet.
Prata alltid med dina yngre barn om vad de ser på plattan, det behöver inte vara sexualiserat material utan våld, djurplågeri och liknande. Uppmuntra barnet att lägga ifrån sig plattan och komma till dig som förälder om hen ser något otäckt.
Oönskade nudes
Hur ska man agera som förälder ifall man upptäcker att det är ens eget barn som skickar nakenbilder?
– Då får man undersöka lite försiktigt hur bilderna har skickats, är det till en partner som man kan lita på? Då kanske man inte behöver va orolig. Eller får man information från skolan om att barnet skickar bilder i olika sammanhang och att det blir ett problem i det sociala sammanhanget, blir barnet utstött eller utsatt på olika sätt, då tänker jag att man får försöka närma sig barnet med att säga "jag har fått den här informationen", "hur tänker du när jag har den här informationen nu?".
– Försök uppmana till att diskutera, inte argumentera genom att säga "sluta genast" för då kommer barnet garanterat att sluta dela med sig av hur hen mår. Är det en tvångsmässig grej, att det är enda sättet att få kompisar, då behöver man ta itu med vad det är som händer på skolan egentligen. Får barnet bara vara med om hen skickar bilder på sin nakna kropp? Det kan vara ett resultat av en mobbningssituation och då har skolan ett stort och uttalat ansvar, berättar Kalle.
Något som syns tydligt i samhället, när någon har blivit utsatt för sexuella övergrepp eller våldtäkt, är att det oftare är den som blivit utsatt som hamnar i skamreaktion än den som utfört brottet. Detsamma gäller ofta om någon får en oönskad nude skickad till sig – man vill exempelvis inte ta en skärmdump på Snapchat för att den som skickar får en notis om det och mottagaren skäms.
– Ta en bild av den oönskade bilden med en annan telefon, föreslår Kalle, så slipper personen få en notis.
Om man tycker att situationen blir övermäktig, vad finns det för stöd att få?
– Bris har en vuxenlinje som man kan ringa till och diskutera såna här saker. Sverige har hundratals ungdomsmottagningar över hela landet, som är vana vid att prata om de här sakerna, i skolan finns kurator och en elevhälsa som man också kan ta hjälp av.
Kalles sista visdomsord: normalisera nyfikenhet!
Föräldrar frågar om nudes och dickpics
Ett återkommande moment i denna podd är att vi låter experten svara på frågor som kommit in från föräldrar.
- Hur tidigt kan man börja prata om nakenbilder med sitt barn? När är rätt tillfälle?
– Jag tänker att kommunikation inte bara är det talade ordet utan att vi vuxna kan föregå med gott exempel. Vi kan till exempel fråga om lov innan vi tar bilder på våra barn när de har lite kläder på sig och inte bara ta nakenbilder helt obehindrat på stranden. För barnen lär sig av hur vi vuxna beter oss. Genom att be om lov så lär vi dem om samtycke. Även "stopp min kropp" som drillas hårt på förskolor runt om i landet är viktigt. Barn lär sig att de har en kropp som är sin och har makten över den och du bestämmer om någon får fotografera den. - Min värsta skräck är att min son ska bli en douchebag och skicka dickpics till tjejer – hur tar jag upp det på ett bra sätt?
– Prata om samtycke. Samtycke är bra grej att ha som en röd tråd i alla samtal om relationer. Prata om att det är viktigt vad andra vill. Man behöver inte ta nakenbilder som exempel utan man kan fråga om lekar. Om du absolut inte vill leka den här leken – hur känns det, hur tänker du kring det? Dels lär sig barnen att kompromissa men också vad man själv vill och hur man läser av vad andra vill. - Har läst att man inte ska skamma sitt barn när man pratar om exempelvis nakenbilder på nätet. Men på riktigt, varför ska man inte skamma? Skuld och skam är ju de effektivaste sätten att få folk att ändra sina beteenden. Om valet står mellan att mitt barn blir uthängd naken på nätet och att hon aldrig skickar nakenbilder på grund av skam så väljer jag alla gånger det andra alternativet.
– Jag tycker att skuld och skam inte är känslor vi ska lägga på våra barn i samband med sexualitet. Om man tänker på vad det är för någonting så är det inte speciellt attraktivt. Skuld är att man har gjort någonting som är fel och skam är att man som person är fel. De här typen av känslor jobbar vi med med barn för att man ska hitta en roll i ett sammanhang, att det inte är helt ok att ställa sig på ett bord och onanera vid söndagsmiddagen utan att det blir en konsekvens, men sen när man kommer i puberteten och ska utveckla sin sexualitet så är skuld och skam två känslor som hämmar oss. Det kan hända att vi sluter oss för resten av våra liv och aldrig pratar om det. Jag har träffat personer som är 50–60 år som aldrig har pratat om sexualitet för att de har blivit så otroligt skammade som barn. Det kan leda till konsekvenser som att man inte kan inleda en nära relation. Man kanske har en inre önskan om att bilda familj men vågar inte ge sig hän för att man har den här skulden att man har gjort så mycket fel, det kan ge livslånga konsekvenser. Att skuldbelägga och skamma någon för att de har skickat en bild, de två sakerna står så långt ifrån varandra ur mitt psykoterapeutiska perspektiv. Våga istället ta diskussionen och barnen kommer i framtiden må mycket bättre av det. - Hur ingående ska man vara gällande riskerna med att skicka nakenbilder, min dotter är 13 år.
– Delvis får man diskutera vad är det för risker. Jag som förälder har säkert en bild av vilka risker som finns medan barnet har en annan. Prata om att det finns bra och dåliga sidor av internet. Nätet är så otroligt stort och det går inte att kontrollera. Ett pappersbrev kan man ju riva sönder och bränna upp, då är det borta för alltid. Men när pixlar lagts ut på nätet finns de kvar. - Hur navigerar man i balansgången mellan att upplysa om risker utan att hamna i skam och skuldbeläggande?
– Det är ett evigt dilemma som vi föräldrar brottas med – hur vi skapar förutsättningar för barn att skapa sin egen tanke och känsla kopplat till de här sakerna. Att barnet ska känna att det kan komma till dig när det har skitit sig. Vi kan inte skydda barn från allt som finns, men vi ska rusta dem för vad de kan göra när det händer. - En bild där min dotter visar brösten har spridit sig i en chattgrupp. Hon mår jättedåligt och vill inte gå till skolan längre. Vad kan jag göra? Skolan är inte till hjälp.
– Hör av dig till kommunen, skolan har ett ansvar och måste vara med. Vi har skolplikt i Sverige och de måste ta ansvar. Det andra är att hjälpa barnet med att komma till en samtalsperson som finns exempelvis på ungdomsmottagningen.
