AI används redan på många olika ställen i samhället, och allt fler myndigheter, företag och andra organisationer har börjat titta på hur AI kan effektivisera arbetet. AI används inom allt från sjukvården till reklam.

AI-verktyg på nätet som ChatGPT har fått mycket uppmärksamhet i media, men AI används redan inom ett stort antal områden och branscher. Våra datorer och mobiltelefoner använder AI. På internet används algoritmer och AI-baserad teknik för att välja ut innehåll. AI-verktyg kan också hjälpa till med att koda webbsidor, skapa innehåll som artiklar och bilder, och optimera webbsidor så att Googles sökmotorer hittar dem lättare. AI finns helt enkelt överallt, både i den tekniken vi personligen använder och inom stora organisationer och myndigheter.

STATISTIK

Svenskarna och AI 2024

Här hittar du siffror och fakta om hur svenskar använder AI – artificiell intelligens 2024. En tredjedel av svenskarna har använt något AI-verktyg, det mest använda är ChatGPT.

AI i mobilen

Mobiltelefonen är kanske den produkt där vi oftast möter AI idag. Dagens mobiltelefoner har till och med särskilda processorer som är gjorda för att använda maskininlärning för att förbättra olika funktioner. Ett exempel är mobilens kamera. Där används AI för att känna igen ett motiv när vi ska fotografera det. Om mobilkameran till exempel känner igen att det är en människa vi vill ta en bild på, då försöker den göra människan så tydlig som möjligt i bilden och ser till att den är i fokus.

Det finns också mobiltelefoner som automatiskt kan lägga på särskilda förbättringar på bilden, till exempel skönhetsfilter som suddar ut rynkor och ger huden en större lyster. Eller om man fotograferar en fullmåne kan mobilen automatiskt korrigera den bilden, eftersom den vet hur en vacker fullmåne brukar se ut. Det gamla talesättet är att kameran aldrig ljuger, men de smarta mobilernas kameror kan åtminstone modifiera och försköna sanningen.

Sociala medier styrs av AI

Ett annat ställe där många av oss möter AI dagligen är bland innehållet på internet och sociala medier. Plattformar som Facebook och Instagram använder AI för att hitta mönster i vilka slags poster och bilder du klickat på tidigare. Det mönstret används för att ta fram andra bilder och inlägg som verkar passa dig. Detta kallas ofta för personalisering och det är anledningen till att ditt eget Facebook-flöde ser helt annorlunda ut än dina kompisars. Även sökmotorer som Google och Bing fungerar på ett liknande sätt. Om du är inloggad kommer sökmotorn prioritera de resultat som passar ditt mönster och dina tidigare sökningar.

Många AI-system på nätet använder sig av en stor mängd data om den som använder tjänsten. Ett exempel är verktygen i Facebook som bestämmer vilka typer av annonser du ska se i ditt flöde. Om du har handlat från en butik tidigare, eller klickat på en annons, eller gjort en sökning efter en produkt så kan systemet använda det. Den kan också basera beslutet på information om din ålder, ditt kön och var du bor någonstans.

Men det finns mycket annan data som också kan användas i processen. En del av den informationen kan vara kontextuell – du kanske till exempel ser annonser för en viss butik bara när du rör dig i närheten av den butiken. Annan data kanske inte handlar om dig personligen, utan om vilka du är vänner med på Facebook. Om många av dina Facebook-kontakter har klickat på en annons kan systemet använda det som underlag för att du kanske också är intresserad av annonsen.

Den svarta lådan

Det finns alltså mycket olika slags data som Facebook och andra sociala medier använder för att bestämma vad som visas för just dig. Därför är det ofta mycket svårt att veta exakt hur det kommer sig att en viss annons visas för just dig. Det fungerar likadant för andra slags AI-system. En stor mängd olika algoritmer bestämmer resultatet. Det gör det svårt att veta i detalj hur information sorteras och värderas, även för de som skapat systemen.

De här problemen med att få en inblick i hur AI-systemen fungerar gör att de ibland beskrivs som en svart låda. Emma Engström är forskare på Institutet för Framtidsstudier som undersöker nya tekniker och dess samhällspåverkan. Hon menar att även för den som vet hur systemen fungerar är det svårt att veta exakt hur en AI kommer fram till ett resultat.

– Man kan förstå hur sådana här AI-system fungerar på ett konceptuellt plan. Man vet hur principerna ser ut, och att data kan viktas på olika sätt. Men det behöver inte betyda att man kan förutsäga resultatet eller förstå exakt vilken vikt den tränade AI-modellen lägger vid olika slags data, säger Emma Engström.

Skatteverkets robot Skatti

Flera myndigheter och företag har börjat använda AI inom sin kundtjänst. Skatteverket lanserade 2018 sin "digitala medarbetare" Skatti som besökare kan chatta med på myndighetens webbplats. Skatti har ungefär 500 000 konversationer med besökare varje år.

Jens Granath är produktägare för Skatti på Skatteverket. Han berättar att bakgrunden var den stora efterfrågan på upplysningar som Skatteverket fick via telefon och mejl. Enligt Jens Granath får myndigheten ungefär 3,5 miljoner telefonsamtal och en halv miljon mejl varje år. En stor del av frågorna som kommer in är generella och ganska enkla att besvara, men tidskrävande.

AI-komponenten hos Skatti är en språkmodell som kan hitta synonymer och är bra på att tolka vad folk menar utifrån hur de skriver.

Jens Granath

– Den har sedan tränats upp på meningar utifrån vanliga frågor och ger utifrån det färdiga svar som vi också skrivit. I dagsläget har vi ungefär 5 000 olika svar i databasen, säger Jens Granath.

Skatteverket tittar nu på möjligheten att koppla samman Skatti med andra myndigheters chattrobotar, till exempel hos Pensionsmyndigheten och Lantmäteriet. På så vis ska en besökare kunna kopplas vidare till nästa myndighet beroende på vad ärendet gäller.

– Jag tror det bara är en tidsfråga. Det är ofta ganska svårt för kunder att veta vilken myndighet de ska vända sig till i många fall. Då kan chattrobotarna hjälpa till genom att skicka en besökare vidare till rätt instans.

Utställning

AI-historia – artificiell intelligens då och nu

Människan har under hela sin historia fascinerats av intelligens som är konstgjord. Från mytologiska sagoväsen ristade på stentavlor till dagens avancerade AI-teknik som kan hjälpa oss med allt från programmering till recept på pannkakor. Läs historien om AI här.

Robotar handlägger på socialtjänsten

Alla system behöver inte ha med maskininlärning att göra. En bredare definition av AI-verktyg kan också omfatta automatiserade beslutsprocesser inom en myndighet, där datorprogrammens algoritmer handlägger ärenden som sedan beslutas av en människa. En som har undersökt det är Anne Kaun som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola.

– Jag har tittat på hur Socialtjänsten använder sådana system för att fatta beslut gällande försörjningsstöd. Då är det ett datorprogram som behandlar ansökan som kommit in och granskar den utifrån fasta variabler och kategorier. Datorn avgör då snabbt om man är kvalificerad för stöd eller inte. Men det är alltså inget självlärande AI-system som utvecklas och förändras över tid, berättar Anne Kaun.

Enligt Anne Kaun är denna typ av automatiserade system vanliga idag. Men också system som använder maskininlärning för att tolka information börjar dyka upp i beslutsfattandet. Ett exempel är orosanmälningar. Flera kommuner, exempelvis Strängnäs och Norrtälje, har experimenterat med maskininlärning för att analysera språket i anmälningar som kommit in för att på så vis bedöma hur allvarlig den är och hur snabbt den måste behandlas.

En fråga är hur förtroendet för myndigheter förändras när kontakterna blir mer digitala och man inte träffar mänskliga handläggare längre utan chattrobotar.

Anne Kaun

Allt är inte AI

All digital teknik vi använder idag är inte AI. Däremot finns det ofta komponenter med AI som ett komplement. Ett exempel är kartor och platstjänster, där mobiltelefonen genom GPS-signaler kan se var den befinner sig någonstans. Detta är inte AI, men AI kan däremot användas för att räkna ut vilken rutt som är den mest effektiva vägen att ta sig från platsen till en annan plats. Och när du söker i kartorna efter något kan AI-teknik användas för att ge förslag på vilka platser du kanske letar efter, baserat på både din sökhistorik och vad andra människor sökt på.

– Det är lite svårt att sätta en exakt gräns för var AI går och inte. Det finns traditionella datorsystem som kan vara ganska komplexa, men för den sakens skulle behöver det inte vara en AI, berättar Anne Kaun.

Både möjligheter och risker med AI

Precis som när digitaliseringen började och datorer dök upp i samhället är vi nu mitt i ett stort teknikskifte, där självlärande och automatiska system tar allt större plats. Francisca Hoyer är Head of Responsible AI and Operations NLU på AI Sweden och arbetar med att ta fram en svensk AI-baserad språkmodell. Enligt henne finns en stor potential när allt fler instanser börjar använda AI i sitt arbete.

– AI kan hjälpa oss att hitta bättre i stora mängder material, att sammankoppla information, att öka tillgängligheten genom att göra viktiga samhällstjänster tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar. Det är helt fantastiskt om AI kan hjälpa till exempel de som har svårt att formulera sig så att de kan delta i samhällsdebatten. Det finns en otrolig potential, säger Francisca Hoyer.

Samtidigt understryker hon hur viktigt det är att inte tänka på AI som något enbart positivt eller enbart negativt.

– Just nu går den teknologiska förändringen väldigt snabbt. Det är viktigt att man inte överskattar teknikens funktionalitet så att man missar de konkreta utmaningar eller brister som finns. Historiskt sett har det aldrig varit bra att bara fokusera på en sida av något, bara det positiva eller bara det negativa. Vi måste ha en nyanserad bild på det.

I artikeln Vilka risker finns det med AI kan du läsa mer om de begränsningar och problem som är förknippade med AI-teknik.