Blotta ögat räcker inte – så avslöjar du falska bilder i en tid av AI

Två personer sitter utomhus och tittar på en mobiltelefon. — Blotta ögat räcker inte – så avslöjar du falska bilder i en tid av AI

AI – artificiell intelligens

De är helt fotorealistiska, men påhittade. Bilder skapade av AI sprids i ett rasande tempo, och det blir allt svårare att avgöra vad som är sant. Men lösningen är inte att försöka granska bilderna – det är att tänka källkritiskt.

En bild visar Ukrainas president Zelenskyj och USA:s president Trump som springer hand i hand över en sommaräng. En annan bild visar en raserad byggnad i en krigshärjad stad. En tredje visar ett oväntat bröllop mellan två kändisar.

Men alla dessa bilder är falska och skapade med hjälp av AI.

Det går inte längre att med blotta ögat avgöra om en bild är äkta eller fejkad. Men genom att ställa ett antal källkritiska frågor kan du rusta dig bättre för att inte bli lurad.

”Vansinnigt snabb utveckling”

För bara några år sedan kunde AI-verktyg knappt skapa en trovärdig människohand, men utvecklingen har gått fort framåt. Idag kan vem som helst generera bilder som ser mycket verkliga ut, med hjälp av några rader text och en gratisapp.

– Det har gått vansinnigt fort. För bara tre år sedan såg de flesta AI-bilder ut som suddiga karikatyrer. Idag kan vem som helst skapa helt fotorealistiska bilder, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Porträtt Måns Jonasson — – Idag kan vem som helst skapa realistiska falska bilder, säger Måns Jonasson, Internetstiftelsen.

Tidigare fanns det vissa knep man kunde ta till för att avgöra om en bild var skapad med hjälp av AI. Det handlade till exempel om att räkna antalet fingrar, titta på linjer och vinklar och att granska text i bild. Sådant hade AI-programmen svårt att generera trovärdigt i en bild. Dessutom hade AI-bilderna ofta kort skärpedjup med suddigt bakgrund och människorna som porträtterades var lite för perfekta – som dockor.

Men allt det där hör redan till historien.

– Vi befinner oss i ett läge där ingen med säkerhet kan avgöra om en bild är AI-genererad eller inte. Inte ens AI-verktygen som utger sig för att kunna avslöja AI-bilder kan göra det, berättar Måns Jonasson.

Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, har samma uppfattning.

– Verktygen är så pass bra nu att vi inte längre kan avslöja AI-genererade bilder bara genom att titta på dem, säger han.

Vanliga AI-verktyg blir snabbt bättre på att skapa bilder. Den första bilden är skapad av ChatGPT i början av 2025. Den andra bilden är skapad av Google Gemini i september samma år.

Enkelt att skapa – enkelt att manipulera

De nya bildgeneratorerna är inte bara kraftfulla, de är också lättillgängliga. Man behöver varken tekniska kunskaper eller dyr utrustning för att använda dem. Vem som helst kan skapa, och vem som helst kan manipulera en bild.

– Det här sänker trösklarna och öppnar för kreativitet. Men samma verktyg kan man också använda för att sprida lögner, påverka opinioner eller skapa falska bevis, säger Björn Appelgren.

Det finns alltså positiva användningsområden för den nya tekniken. Den kan hjälpa vem som helst att illustrera berättelser, visualisera hur ens rum ser ut med nya möbler eller skapa eget bildmaterial till jobb eller studier.

Men den snabba utvecklingen har också en baksida. Fejkade nyhetsbilder, AI-genererade porrbilder på kända svenskar, och falska nätbutiker är bara några exempel på hur människor använt tekniken för att lura och ibland skada andra.

5 exempel där AI-bilder förvrängt verkligheten

Dublin: Tusentals människor samlades för att se en Halloween-parad som inte existerade– efter att någon spridit AI-genererade annonser i sociala medier.
USA: I ett försök att locka afroamerikanska väljare spred man AI-genererade bilder på Donald Trump omgiven av svarta supportrar.
Sverige: Den falska nätbutiken "Astrids väskor" använde AI-genererade bilder för att lura kunder.
Sverige: Svenska kända kvinnor framställs i AI-porr.
Israel-Palestina: AI-genererade bilder sprids som propaganda från kriget mellan Israel och Hamas.

Är denna bild skapad med AI? Svaret får du i slutet av artikeln.

Fejkade bilder är inget nytt

I snart tvåhundra år har man betraktat fotografiet som ett bevis på att det man ser är äkta. ”Kameran ljuger aldrig” är ett uttryck de flesta har hört, men det stämmer inte alls. Att manipulera bilder är inget nytt fenomen. Du kan läsa mer om hur man historiskt har manipulerat bilder i den här artikeln på Wikipedia.

Redan i fotografiets barndom retuscherade man porträtt eller arrangerade motiv för att påverka betraktaren. Med datorprogrammet Photoshop blev det lättare att trixa med bilder, men för att få ett verklighetstroget resultat krävdes fortfarande att man hade kunskap och tid.

– Det har alltid gått att manipulera bilder. Det nya nu är hur snabbt och lätt det blivit och hur svårt det är att upptäcka, säger Björn Appelgren.

3 exempel: Fejkade bilder långt före AI

1800-tal: Ett känt porträtt av Abraham Lincoln skapades genom att klippa ihop hans huvud med en annan politikers kropp.
1900-tal: Både Hitler och Stalin lät retuschera bort människor från officiella fotografier.
2000-tal: Bildbehandling i mode- och skönhetsreklam väckte debatt om verklighetsideal.

Hur kan man granska en AI-bild om den inte går att avslöja?

Så om ögat inte räcker till – vad gör man då? Björn Appelgren förklarar att vi måste se bortom själva bilden och i stället ställa frågor kring sammanhang och avsändare.

– Vi måste flytta fokus från hur en bild ser ut och istället titta på i vilket sammanhang den dyker upp. Vem delar bilden, i vilket syfte – och vad kan vi verifiera?, säger Björn Appelgren.

Han beskriver det källkritiska arbetet som att lägga ett pussel.

– Det räcker inte med ett verktyg, du måste kombinera flera metoder, säger han.

Kan du avgöra om dessa bilder är skapade med AI eller inte? Svaret får du i slutet av artikeln.

Checklista: Så källgranskar du bilder

Vem har delat bilden?
Vem är avsändaren? Är avsändaren känd, trovärdig eller anonym? Kolla upp kontot eller webbplatsen. Finns det kontaktuppgifter eller en ansvarig utgivare?
Varför delas bilden?
Vad är syftet med att bilden delas? Kan det finnas någon dold agenda?
Vad säger andra?
Finns det andra trovärdiga källor som kan bekräfta innehållet?
Gör en omvänd bildsökning.
Se om bilden publicerats tidigare och i vilket sammanhang. Här finns en mer utförlig guide.

Du kan också bli bättre på källkritik med hjälp av våra snabbkurser här på Internetkunskap.

Förtroendet för fotografier är i gungning

Att digital källkritik är en utmaning för många visar Internetstiftelsens rapport Källkritik i Sverige. Enligt den uppskattar en fjärdedel av de svenskar som använder sociala medier att de trott på information som de senare insett varit falsk. När det gäller mer specifika metoder för att undersöka om en bild är falsk uppger bara var femte person att de någon gång använt sig av omvänd bildsökning.

– Det här visar tydligt att vi behöver höja kunskapen om de källkritiska verktygen, men också att de måste bli enklare att använda, säger Björn Appelgren.

Framtiden kräver att vi lär om

Vi lever nu alltså i en värld där vem som helst kan skapa en falsk bild på några sekunder, som är omöjlig att avslöja med blotta ögat. Hur ska vi då kunna lita på det vi ser – utan att bli cyniska?

Det finns försök att kontrollera vilka bilder som är genererade av AI, till exempel genom krav på att stora sociala plattformar inför någon form av stämpel eller märkning. Men en sån lösning är hopplös, tror Måns Jonasson. Det kommer hela tiden komma nya tjänster och verktyg.

– Jag tror att vi kommer att behöva vända på perspektivet: i stället för att försöka märka upp allt som är falskt, kommer vi att hitta sätt att märka upp det som är äkta, säger han.

Men det finns ännu ingen färdig teknik för att spåra och märka bilder som vi faktiskt kan lita på. Därför är det fortfarande vår egen källkritik som är vårt bästa försvar.