Många bryr sig om vad som händer med sina sociala medier efter döden. Men få har skrivit ned sina önskemål för eftervärlden, visar Internetstiftelsens undersökning Sociala medier efter döden. I den här artikeln reder vi ut varför det kan vara bra att tänka på sitt digitala arv – och hur du går till väga.
Vi planerar ofta för livets stora händelser, men sällan för vad som händer efter döden. De flesta vet inte ens hur de vill ha sin egen begravning. Då är det kanske inte så konstigt att ännu färre, så få som knappt en av tio, har skrivit ned vad de vill ska hända med sina digitala konton efter döden.
– Överlag är döden fortfarande ett känsligt ämne. Vi lever i regel långt ifrån de här frågorna till vardags. Att tänka på vad som ska hända med ens digitala värld känns ofta avlägset, säger Conny Sohlberg, nationell presstalesperson på Fonus.
Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges begravningsbyråers förbund, har samma bild.
– För att de här frågorna ska väckas till liv behöver det nästan ske ett dödsfall i ens närhet. Vi har inte riktigt den mentaliteten att man pratar om hur man vill ha det när man dör, säger han.
När en person går bort lever ofta de sociala medierna kvar, med mer eller mindre privata bilder, kommentarer och meddelanden. För anhöriga kan det vara en tröst och ett sätt att minnas, men det kan också störa sorgeprocessen och till och med skapa konflikter.
Digitalt testamente underlättar för anhöriga
Och även om vi inte tänker på vårt digitala eftermäle dagligdags betyder inte det att vi inte bryr oss. I Internetstiftelsens undersökning Sociala medier efter döden svarade nästan två tredjedelar av internetanvändarna att de bryr sig om vad som händer med deras data på sociala medier efter döden. Fyra av tio vill att datan ska raderas, medan en av fyra vill att datan ska sparas, framförallt för att släkt och vänner ska kunna minnas.
Men allt det här är svårt att gissa för de anhöriga. Om man inte skrivit ned sina önskningar lämnas besluten i deras händer. Och besluten är inte alltid lätta att fatta.
Särskilt i moderna familjekonstellationer, där den avlidne kanske varit gift flera gånger eller har barn från olika relationer, kan det uppstå oenighet. Vem har egentligen rätt att bestämma vad som ska hända med kontona? Och hur skulle personen själv ha velat ha det?
– Frågan om hur man ska göra med sociala medier får ofta olika svar beroende på vem man frågar. Det händer att det blir konflikter, säger Ulf Lernéus.
Att skriva ned sina önskningar gör att de anhöriga slipper gissa, det kan ses som ett sätt att visa omtanke för de efterlevande.
– Jag ser det som att man lämnar en kram till eftervärlden, säger Conny Sohlberg.
Därför är digital döstädning en bra idé
Men det är inte bara för de efterlevandes skull som det är bra att fundera igenom hur man vill att ens digitala konton och molntjänster ska hanteras efter döden.
Det handlar i slutändan om integritet och självbestämmande, att själv avgöra vilka som har tillgång till ens information och vad som ska finnas kvar, synligt på nätet. Och kanske finns det konversationer eller bilder i privata chattar som man inte vill att ens efterlevande ska ta del av.
Utöver att se över ens sociala medier är det klokt att gå igenom filer och dokument som du sparat i molntjänster som Google Drive, Icloud eller Dropbox. Där kan det finnas både personliga minnen och känslig information som du vill att anhöriga ska kunna spara – eller radera.
Digital döstädning handlar därför också om att börja sortera bland foton, filer och dokument. Fundera på vad du vill bevara, och vad som kan tas bort. Lämna gärna instruktioner för hur dina närstående kan komma åt viktig information på din dator, telefon eller i molnet. Det kan vara till stor hjälp om du har lagrat bilder, viktiga avtal eller andra filer som bör tas om hand.
Hur hittar dina anhöriga instruktionerna och önskemålen då? För det finns digitala tjänster som Vita arkivet eller Livsarkivet.
Se också över vilka efterlevnadsinställningar som finns på de olika plattformarna och lagringstjänsterna du använder. Flera av dem erbjuder möjligheten att utse en kontaktperson som kan hantera kontot efter ens bortgång.
Checklista: Så planerar du ditt digitala arv
- Kartlägg dina konton. Lista de digitala konton du använder, som sociala plattformar, molntjänster och appar. Glöm inte eventuella bloggar och AI-tjänster.
- Bestäm vad som ska hända. Fundera över hur du vill ha det. Vill du att dina konton ska finnas kvar, tas bort helt eller göras om till minnessidor?
- Skriv ned dina önskemål. Använd till exempel Vita arkivet eller Livsarkivet. Där kan du också utse vem som ska ansvara.
- Se över efterlevnadsinställningar. På konton som Facebook, Instagram och Google kan du välja vem som ska hantera ditt konto efter din död.
- Rensa regelbundet. Har du skickat intima bilder eller skrivit hemligheter som du inte vill att någon utomstående ska ta del av? Då kan det vara bra att städa bland filer och konversationer regelbundet. Se också över vad du har sparat i molntjänster samt på datorn och i telefonen.
Undvik att dela lösenord
Men räcker det inte att skriva ned sina lösenord och dela med någon man litar på? Av flera skäl är det en sämre idé. Dels finns det risk att lösenorden är inaktuella, då många byter lösenord med jämna mellanrum. Dessutom är det inte tillåtet att logga in på ett konto med någon annans uppgifter, vilket gör det till en juridisk och moralisk gråzon för den efterlevande.
– Det många inte tänker på är att den anhörige också kan läsa alla meddelanden och se alla bilder man skickat i privata chattar. När man nämner det brukar en del skruva på sig, säger Conny Sohlberg.
Olika möjligheter på olika konton
På en del plattformar, som Facebook och Instagram, kan profiler göras om till minnessidor. Den person som utsetts som kontaktperson kan då gå in och hantera sidan. Det som skiljer en minnessida från en vanlig profil är att kontaktpersonen inte kan läsa privata meddelanden, utan bara se det innehåll som är offentligt. Att välja att bevara konton som minnessidor blir allt vanligare.
– I början reagerade många starkt på döda personer i flödet. Idag tycker många att det känns fint med en plats där familj och vänner kan lämna en hälsning, säger Ulf Lernéus.
Idag erbjuder begravningsbyråer också ofta egna digitala minnesrum där man kan tända ljus, dela bilder, beställa blommor och skriva minnesord. Det blir en digital motsvarighet till kyrkans minnesbok, en plats för både sorg och samhörighet.
Så gör du som anhörig
Men det är alltså långt ifrån alla som väljer kontaktpersoner på förhand eller skriver ned sina önskemål. Vad händer då? Som anhörig kan du höra av dig till plattformarna och be dem göra om sidan till minnessida, alternativt radera kontot.
Plattformarna kräver då någon form av dödsfallsintyg eller registerutdrag som bekräftar er relation för att försäkra sig om att du har rätt att företräda personen. Ibland kan det räcka med en bild på dödsannonsen.
Känns det komplicerat? Då kan du vända dig till en begravningsbyrå som hjälper till att hantera den här typen av frågor mot en kostnad.
Så hanterar du ett konto efter ett dödsfall
- Samla nödvändiga dokument som dödsfallsintyg och registerutdrag.
- Kontakta plattformens support.
- Välj om du vill radera kontot eller skapa minnessida där det är möjligt.
- Ta hjälp av begravningsbyrå vid behov.
| Plattform | Vad händer efter dödsfall? | Kan man utse någon i förväg? | Länk till mer info |
| Kontot kan göras om till minnessida eller tas bort. | Ja – välj en efterlevandekontakt i Inställningar > Kontoägarskap och kontroll. | ||
| Kan omvandlas till minneskonto eller tas bort efter anmälan. | Nej, men anhöriga kan rapportera dödsfall. | ||
| Anhöriga kan stänga eller minnesmärka profilen via formulär. | Nej. Endast efter dödsfall. | ||
| Snapchat | Inga minnesfunktioner. Konto kan raderas av support eller via inloggning. | Nej. | Snapchat |
| Konto raderas automatiskt efter 120 dagars inaktivitet. | Nej. | ||
| ChatGPT (OpenAI) | Inga specifika efterlevandeinställningar. Kontot kvarstår tills det raderas manuellt. | Nej. | OpenAI |
| Konton kan raderas eller delas efter inaktivitet. Anhöriga kan begära radering eller dataåtkomst. | Ja – ange upp till tio personer som kan hantera din data på sidan Hantering av inaktiva konton. | ||
| Apple-konto / Icloud | Arvtagare kan få tillgång till data via Digital arvskontakt. Utan sådan krävs juridisk begäran till Apple. | Ja – utse Digital arvskontakt i Inställningar > Apple ID > Lösenord och säkerhet. | Apple |
Framtidens digitala arv
I takt med att våra liv blir alltmer digitala finns det också allt större anledning att tänka på vårt digitala arv. Kanske kommer vi snart ha digitala testamenten där våra konton, bilder och filer hanteras automatiskt. Men redan idag går det att göra mycket själv, med några enkla inställningar och lite eftertanke.
Så ser svenskarna på sina sociala medier efter döden
- Två tredjedelar av svenskarna bryr sig om vad som händer med deras digitala data efter döden.
- Endast knappt 1 av 10 har gjort något åt det.
- 4 av 10 vill att deras konton raderas, 1 av 4 vill att de sparas. Den vanligaste anledningen att vilja spara är för att familj och vänner ska kunna se.
Läs mer i Internetstiftelsens undersökning Sociala medier efter döden.
Att tänka på sitt digitala arv handlar sammanfattningsvis inte om att tänka mörka tankar om döden – utan om omtanke för dem som lever kvar. När du lämnar tydliga önskemål slipper dina anhöriga gissa eller fatta svåra beslut mitt i sorgen. Det är ett sätt att visa omsorg, även när du inte längre kan uttrycka den själv.
