Ryktena går – är det så att mobilen tjuvlyssnar på allt vi säger, även när vi inte använder den? Och varför dyker det annars upp annonser om precis det du pratat om? Oron för att övervakas på nätet ökar och allt fler väljer krypterade tjänster för att skydda sig. Här berättar experterna hur det ligger till.

Hur är det, lyssnar mobilen på dig? Ordet avlyssnad leder lätt tankarna till spionfilmer eller diktaturövervakning. Men faktum är att flera aktörer har möjlighet att lyssna på vad vi säger och kartlägga vilka vi pratar med.  

När det gäller våra telefonsamtal och sms, alltså kommunikation som går via mobilnätet, vet till exempel operatörerna i de flesta fall vem som ringer eller sms:ar till vem, hur länge och när. Hur länge uppgifterna ska lagras har diskuterats flitigt under de senaste åren. Sedan den 1 oktober 2019 gäller att teleoperatörerna ska lagra lokaliseringsuppgifter i två månader, abonnemangsuppgifter i tio månader och övriga uppgifter, till exempel vem som har pratat med vem i telefon, i sex månader. Syftet med lagringen är dock inte att massövervaka medborgarna utan möjligheten att lättare kunna utreda brott.  

– Så länge vi ringer via telefonnätet kan operatörerna alltid komma åt metadata kring samtalen. Men själva samtalen är krypterade så att vem som helst inte ska kunna avlyssna dem, säger Karl Emil Nikka, it-säkerhetsutbildare och författare. 

Krypteringen i sig innebär dock inte att avlyssning är omöjlig. De äldre mobilnätens kryptering har brister, enligt Karl Emil Nikka.  

Krypterade samtalstjänster växer

Allt fler användare väljer andra tjänster för samtal eller meddelanden än teleoperatörernas. Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen, ser ett samband mellan att kommunikationstjänster med kryptering ökar och att integritet på internet diskuteras allt mer. 

– Vi ser att oron för övervakning ökar bland svenskarna. Då är det rimligt att försöka skydda sin integritet. Ämnet har varit på tapeten och när medvetenheten ökar är det naturligt att fler agerar, säger Måns Jonasson. 

De stora tech-bolagen är medvetna om den här utvecklingen, menar Karl Emil Nikka: 

– När integritet blir viktigare för fler finns det en risk att användare lämnar tjänster som de inte litar på. Då lönar det sig för jättarna att utveckla säkrare lösningar. Det är det vi ser just nu. 

Exempel på tjänster för att undvika avlyssning

Det finns flera alternativ för den som vill välja säkrare sätt att kommunicera, men integritetsfrågan ser lite olika ut i gratistjänsterna. Samtal via Facebook Messenger till exempel, är krypterade och går inte att avlyssna. Men det finns en part som kan höra vad du säger, förutom den du samtalar med. 

– Facebook som driver tjänsten kan lyssna. Det är tekniskt möjligt. Om de gör det är en annan fråga, säger Karl Emil Nikka. 

Det finns alternativ till tjänster som Messenger och som bygger på en annan teknik. Signal heter en samtalstjänst som ökar i popularitet och är föregångare vad gäller så kallad end-to-end-kryptering. Det innebär att samtalet krypteras från din telefon och dekrypteras av samtalspartnerns. Ingen på vägen kan avlyssna samtalet – alltså inte ens Signal. 

Facebook som driver tjänsten kan lyssna. Det är tekniskt möjligt. Om de gör det är en annan fråga.

Karl Emil Nikka, it-säkerhetsexpert

Allt fler samtalstjänster har gått över till samma teknik som Signal använder. Whatsapp är ett exempel. Facebook och Skype använder den också när användarna startar så kallade "hemliga konversationer" (Facebook) eller "privata konversationer" (Skype). Det finns dock en skillnad. Signal använder öppen källkod. Det innebär att det är möjligt för utomstående att kontrollera hur tjänsten är programmerad och därmed verifiera att Signal lever som de lär. Detta är inte möjligt att göra på exempelvis Whatsapp, där man som användare helt enkelt får lita på att bolaget gör det de säger att de gör.

Tjuvlyssnar mobilen?

Risken att avlyssnas när vi ringer upp en person är en sak, men på senare tid har frågan om huruvida mobiltelefonen och dess appar aktivt tjuvlyssnar på oss bara genom att ligga framme diskuterats flitigt.  

– Det förekommer många rykten om att Facebook avlyssnar samtal och att personer som pratat om någon produkt sedan har fått annonser om den produkten i sitt flöde. Jag personligen är inte orolig för det. För det första skulle det bli för mycket data för dem att hantera och för det andra skulle det vara avslöjat vid det här laget. Det finns många duktiga hackers som skulle se det som en fjäder i hatten att beslå Google eller Facebook med att ha ljugit om detta, säger Måns Jonasson. 

– Däremot tycker jag att jättarna borde bli bättre på att förklara hur deras annonsering går till. Eftersom det är ett mysterium för många uppstår spekulationer, fortsätter han.

Karl Emil Nikka är inne på ett liknande resonemang. Han tror på tech-jättarna när de säger att de inte avlyssnar samtal för att kunna rikta annonser till oss. 

– Jag är ofta kritisk mot Facebook, men inte här. Det är på grund av att det inte skulle vara lönsamt för dem. Det finns betydligt mer konkret data för dem att gå på – nämligen sådant som vi sökt eller klickat på. Genom den datan kan de utforma annonser till oss på produkter som vi troligen vill köpa. De här produkterna kan vi också ha pratat med någon om, vilket kanske leder till att vi tolkar det som att någon har lyssnat på oss, säger han. 

En annan förklaring till att du kan uppleva att mobilen tjuvlyssnar på dig är att din telefon har befunnit sig i närheten av annan mobil vars ägare just har googlat efter chokladkakor. Utifrån att ni har varit på samma plats eller samma nätverk förutsätts alltså att du har samma preferenser och intressen som dem du umgås med. 

Röstassistenterna lyssnar på oss

Några som vi vet aktivt lyssnar på oss är röstassistenterna. Exempelvis Apples Siri och Google Assistant är utformade för att kunna hjälpa oss genom att vi ber dem om saker. För att kunna förstå vad vi säger och förbättra tjänsterna spelas våra befallningar in och analyseras. Det sker både av maskiner och av människor. 

– För att förbättra den artificiella intelligensen som driver röstassistenterna behöver utvecklarna ibland lyssna på inspelningar. För att fånga upp nyanser i språket behövs riktiga människor med språkkompetens. De som lyssnar vet inte vilken användare som de lyssnar på. Men det kan ju framgå i de fraser vi har spelat in, så helt avanonymiserat behöver det inte vara, säger Karl Emil Nikka. 

De fyra stora tech-bolagen Google, Facebook, Apple och Microsoft har fått kritik för att de anlitar underleverantörer för språkanalysen. Tredjepartsbolag har alltså fått tillgång till inspelade fraser från röstassistenterna. 

Att röstassistenterna behöver spela in vad vi säger är en grundförutsättning för att de ska kunna omvandla tal till text. En sak att tänka på är att triggerfrasen aktiverar inspelning av det vi frågar röstassistenten om. Men för att förbättra tjänsten spelas även det in som vi har sagt precis innan vi säger "Hej Siri" eller "OK Google". 

När integritet blir viktigare för fler finns det en risk att användare lämnar tjänster som de inte litar på. Då lönar det sig för jättarna att utveckla säkrare lösningar.

Karl Emil Nikka

Betyder det att röstassistenten hör vad vi säger hela tiden? 

– Ja, det gör den, men den sparar bara det vi säger när triggerfrasen uttalas, och det som vi sa precis före triggerfrasen. Vi måste komma ihåg att tjänsterna inte är perfekta och vi kan råka trigga dem av misstag, säger Karl Emil Nikka. 

Måns Jonasson konstaterar att röstassistenterna har blivit allt bättre. Trots detta går det att aktivera dem av misstag. 

– Ja, heter man Siri kan det nog bli lite jobbigt. Det går också att råka aktivera tjänsterna om man säger något snarlikt eftersom de lyssnar efter melodi. Google Assistant reagerar till exempel även på "OK boomer", vilket mina tonåringar tycker är väldigt roligt, säger han. 

Medvetenheten kring integritet ökar

Måns Jonasson tycker att det är bra att medvetenheten kring integritet ökar. Fler förstår att appar och tjänster i våra telefoner är kostnadsfria för att vår persondata är värdefull för företag som säljer möjligheten att nå oss med träffsäkra annonsbudskap. I vilken utsträckning vi ger apparna data om oss kan vi styra själva genom vilka appar vi använder och vilka rättigheter vi ger dem. Han tycker dock att det finns större integritetsrisker för de flesta av oss än att tech-bolagen skulle tjuvlyssna på oss: 

– Industrispionage är en sak. Men för de flesta är nog den största risken att någon närstående kommer över vårt lösenord eller att vi delar information med någon över jobbmejlen utan att tänka på att arbetsgivaren kanske övervakar den