Yttrandefriheten gör att du fritt får uttrycka dina känslor och åsikter – vilket är viktigt i en demokrati. Men får man säga precis vad man vill? Och kan yttrandefriheten hotas av aktörer som Facebook?

"Jag får säga så! Vi har faktiskt yttrandefrihet i det här landet!"

Du känner kanske igen resonemanget. Då och då stöter vi på någon som menar att yttrandefriheten är hotad för att den fått ett inlägg på sociala medier eller kanske en kommentar på en tidningssajt borttagen.

Att det skulle handla om ett brott mot yttrandefriheten är dock felaktigt.

Sveriges grundlagar skyddar medborgarnas rätt att uttrycka "tankar, åsikter och känslor" offentligt. Ur juridisk synvinkel är rättigheterna i stort sett desamma på nätet som utanför.

– Samma regler gäller på gatan som på internet. Yttrandefriheten gäller oberoende av var vi befinner oss, säger Ängla Eklund som är jurist och ordförande för den ideella organisationen Juridikinstitutet som arbetar mot kränkningar på nätet.

Man får hata, man får tycka att andra är dumma. Men det kan ändå vara olämpligt.

Ängla Eklund

Grundlagarna skyddar dock inte bara medborgarnas rätt att uttrycka sig offentligt. De slår även fast att yttrandefriheten får begränsas "med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott."

Yttrandefriheten innebär alltså inte att man får säga eller skriva precis vad som helst. Du får till exempel inte sprida hot, förtal, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi eller upphovsrättsskyddat material som du inte äger rättigheterna till, förklarar Ängla Eklund. 

Så kallat näthat är förbjudet om det tar formen av hot, ärekränkning eller förtal, men till största delen är det faktiskt lagligt. 

– Man får hata, man får tycka att andra är dumma. Det är tillåtet enligt lagen. Men det finns förstås väldigt mycket som är tillåtet som ändå är olämpligt, säger Ängla Eklund.

Var går då gränsen för yttrandefriheten?

Enligt journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tillåter yttrandefriheten de flesta hätska meningsutbyten, på nätet och utanför. Han menar att den som ger sig in i en offentlig diskussion får acceptera att motståndet kan bli hårt.

– Så länge man polemiserar i sak finns det egentligen ingen gräns. Man får uttrycka att ett resonemang är enfaldigt och inskränkt. Man får till och med uttrycka att en person är enfaldig. Men så fort man börjar lämna sakuppgifter om en person, som är avsedda att få människor att se ner på henne, tassar man närmare det olagliga, säger han.

Det är inte heller bara grundlagarna som reglerar vad vi får eller inte får skriva på nätet.

När vi uttrycker oss på internet gör vi det ofta via privata företags tekniska plattformar. Det innebär att vi både måste följa våra internetleverantörers regler och de publiceringsregler som företag som Twitter och Google tagit fram. Tidningar och medieföretag har också regler för vad som får skrivas i de kommentarsfält som de ansvarar för.

Är yttrandefriheten hotad?

Ett regelverk som berör väldigt många människor på internet är det som Facebook tillämpar. Över två miljarder människor använder Facebook varje månad och plattformen har flera gånger blivit föremål för diskussion och kritik på grund av reglerna.

Sommaren 2015 resulterade till exempel Facebooks förbud mot nakenhet i att Moderna Museets konto stängdes ned efter att de lagt upp en bild tagen av den kände konstnären Anders Zorn, föreställande en naken kvinna. Något som bland annat DN skrivit om i artikeln "Facebook censurerade Zorn – nu ska Fotografiska täcka nakenhet".

Länge fick Facebook också kritik för att deras regler var höljda i dunkel, men i april 2018 offentliggjorde företaget det regelverk som gäller för innehåll som sprids via tjänsten. Dessutom introducerades en överklagandeprocess för den som anser att ett inlägg raderats på felaktiga grunder. Enligt företagets talespersoner är detta ett steg för Facebook mot att ta ett större ansvar för sin roll som demokratisk arena.  

Det är naturligtvis inte bra om gränserna för yttrandefriheten dras av privata företag.

Nils Funcke

Så, är yttrandefriheten hotad på grund av att vi inte får skriva precis vad vi vill på sociala medie-plattformar eller för att en tidning väljer att ta bort kommentarer som inte håller god ton?

Enligt Nils Funcke är svaret på den frågan nej. I alla fall så länge det finns ett rikt utbud av plattformar att uttrycka sig på. Det som inte tillåts på Facebook går, så länge det inte bryter mot några lagar, förmodligen att publicera på andra plattformar eller bloggar. Man når kanske inte lika många läsare där, men det är likväl arenor där man kan utöva sin yttrandefrihet.

– Det är naturligtvis inte bra om gränserna för yttrandefriheten dras av privata företag. Men det är först när vi närmar oss en monopolsituation, där man i praktiken inte kan nå ut utan att ha tillgång till en viss plattform, som det blir problematiskt, säger Nils Funcke.