En toppdomän är bokstäverna efter den sista punkten i ett domännamn, till exempel .se eller .com. Toppdomäner är den högsta nivån i internets domännamnssystem och en viktig grundsten i hur internet är uppbyggt och fungerar. 

Även kallat: Top level domain (engelska), TLD

Vad är en toppdomän?

Bokstäverna efter den sista punkten i ett domännamn kallas för toppdomän. Den här sidans domännamn är internetkunskap.se och då är det alltså “.se” som är toppdomänen. 

Det finns två olika typer av toppdomäner som används idag.

1. Nationella toppdomäner, även kallat landstoppdomäner (på engelska: country code top-level domain, ccTLD) 
2. Generiska toppdomäner  (på engelska: generic top-level domain, gTLD)

De första toppdomänerna skapades 1985 av Paul Mockapetris. Vem som får registrera (äga) domännamn under de olika toppdomänerna varierar. Vissa är öppna för alla, medan andra har olika krav. 

Varje land har en egen toppdomän

Varje land i världen har en egen toppdomän. Namngivningen följer en ISO-standard och varje lands toppdomän har två bokstäver. Om ett domännamn slutar på .se betyder det att det ligger under den svenska toppdomänen .se. Norge har .no och Danmark .dk. De nationella toppdomänerna kan jämföras med landsnummer för telefoni, eller landsbokstäver på bilar. 

Det är vanligt att företag och privatpersoner väljer att registrera sitt domännamn under sitt lands toppdomän eftersom det ofta ses som en identifikation med var man bor eller verkar.  Det här är dock inte alltid ett krav utan avgörs av respektive toppdomän. För en del landstoppdomäner, som till exempel .se, måste du inte ha någon anknytning till landet för att registrera ett domännamn under toppdomänen. 

Generiska toppdomäner 

Utöver de nationella toppdomänerna finns även så kallade generiska toppdomäner som istället för nationell hemvist från början var tänkta att signalera vilken typ av verksamhet det rör sig om. Från början fanns bland annat .com (kommersiella), .net (nätverk), .org (organisationer ) och .edu (lärosäten). 

Nya toppdomäner

2012 öppnade ICANN, organisationen som sköter tilldelningen av toppdomäner, upp möjligheten för företag och organisationer att registrera en egen toppdomän. Detta gör att vi i dag har toppdomäner som till exempel .mobi, .app, .stockholm och .google. Fram till 2021 har ICANN godkänt drygt 1200 nya generiska toppdomäner. 

Många av de nya generiska toppdomänerna är öppna att registrera för vem som helst, andra används till exempel internt av företag. 

Lista över alla toppdomäner

Här hittar du en lista över alla registrerade toppdomäner i världen, både nationella och generiska.