Ämnen
-
AI – artificiell intelligens
Grundkurs i AI
-
Föräldraskap
Lär dig mer om barns digitala liv
-
-
Integritet
Få kontroll över ditt digitala jag
-
Källkritik
Tänk efter innan du delar
-
Näthat och yttrandefrihet
Håll tonen i diskussionen
-
Så funkar internet
Få koll på tekniken och styrningen
-
Säkerhet på nätet
Artiklar, guider och snabbkurser
Även kallat URL, internetadress, hemsideadress
En webbadress är den text en internetanvändare behöver ange i webbläsarens adressfält för att besöka en sida på webben. Den tekniska termen för webbadress är URL.
Vad är en webbadress?
En webbadress är den text en internetanvändare behöver ange i webbläsarens adressfält för att besöka en sida på webben. Den tekniska termen är URL, som står för uniform resource locator. Webbadressen är en del av internets infrastruktur och är konstruerad för att peka ut resurser på internet och ange hur de kan hittas.
En typisk webbadress som https://internetkunskap.se/amne/ordlista/ består av:
- förkortningen HTTP (eller HTTPS), som anger vilket protokoll som ska användas. Ett protokoll kan beskrivas som en uppsättning regler för kommunikation, hur webbläsare och webbservrar ska prata med varandra.
- domännamnet internetkunskap.se som anger vilken server informationen finns på och .se som anger vilken toppdomän sidan ligger, samt:
- filspecifikationen /amne/ordlista/, som anger mer specifik information om vilken information på webbplatsen som efterfrågas.
I en webbadress kan man använda de latinska bokstäverna A–Z och a–z, siffror samt tecknen - _ . ~ precis som de är. Domännamn med ovanligare tecken som inte tillhör domännamnssystemets grunduppsättning av tecken, till exempel Å Ä Ö, kallas IDN, Internationalised Domain Names.
Vem uppfann webbadresser?
Tekniken med World Wide Web (webben) och webbadresser skapades av forskaren Tim Berners-Lee på CERN och presenterades 1989. Innan webben fanns det flera olika mindre system för att organisera information på internet. Information kunde vara svår att hitta utan samordning. Tim Berners-Lee uppfann även den första webbläsaren, som gjorde det möjligt att surfa runt mellan de fåtal sidor som fanns. Han skapade även den första webbservern samt första upplagan av HTML, alltså det språk som webbsidor skapas med.
1993 beslutade CERN att släppa rättigheterna till World Wide Web fria vilket innebar att systemet kunde spridas över hela världen och det internet vi känner idag började växa fram.