De flesta tänker nog på webben när de tänker på internet. Men internet är mycket mer än de webbsidor vi ser när vi surfar runt. Mejl har till exempel inget med webben att göra.

Majoriteten av oss vet bättre än att ägna sig åt näthat. Ändå riskerar många att stämma upp i hatets kör. Hur kommer det sig – och hur bryter vi den negativa trenden?

Yttrandefriheten gör att du fritt får uttrycka dina känslor och åsikter – vilket är viktigt i en demokrati. Men får man säga precis vad man vill? Och kan yttrandefriheten hotas av aktörer som Facebook?

Någon har tagit bort en kommentar du skrivit på Facebook och du är irriterad. Du känner dig kanske till och med kränkt, din yttrandefrihet har ju blivit begränsad! Men har den verkligen det?

Har du en känsla av att det du delar på sociala medier är sant? Då ska du nog ta och stanna upp – våra känslor står ofta i vägen och gör att lögner sprids.

Att sprida information är i dag lekande lätt – på gott och ont. Det är lätt att skylla på andra när lögner får spridning, men ofta är det ju vi som själva tar beslutet att trycka på delningsknappen. Så varför är vi inte mer kritiska innan vi sprider information vidare?

Ryktena går, men stämmer det verkligen att appar i mobilen avlyssnar allt vi säger, även när vi inte använder den? Och varför dyker det annars upp annonser om precis det du pratat om?

Brukar du tjuvläsa ditt barns sms? Eller använder du en GPS-app för att hålla koll på var de befinner sig? Då finns det några saker som kan vara bra att fundera över.

Alla är rörande överens: porr är ingenting för barn. Men meningarna om hur barn bäst skyddas från porren går isär.