Det pratas mycket om den personliga integriteten och risken att den kränks på internet. Men vad betyder och innebär egentligen integritet och varför är den viktig att skydda?

Att vissa människor inte tycker om att kramas eller att somliga har ett större behov av att vara ensamma förstår de flesta av oss - vi har helt enkelt olika personligheter. Det här handlar om det vi kallar personlig integritet. Var och en av oss har sina egna gränser som ligger till grund för vad som känns okej och inte i olika situationer.

– De flesta människor har en bestämd uppfattning om vad personlig integritet innebär för deras egen del. Uppfattningen om hur stor den privata sfären är varierar beroende på kulturell, etnisk, religiös och social bakgrund. Den kan också variera med kön, och rör sig i takt med vunna erfarenheter, säger it-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder.

Uppfattningen om hur stor den privata sfären är varierar beroende på kulturell, etnisk, religiös och social bakgrund.

Anne-Marie Eklund Löwinder

Vad betyder personlig integritet egentligen?

Personlig integritet innebär att alla människor har rätt till ett privatliv, en privat sfär där ett oönskat intrång, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt, kan avvisas. De allra flesta är överens om att den personliga integriteten är viktig att värna om.

Vår rätt till ett privatliv räknas som en mänsklig rättighet och finns med i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. I en av våra grundlagar, Regeringsformen, står det att vi ska skyddas mot ”intrång i den personliga integriteten” och rätten till ett privatliv finns också skyddad i Europakonventionen. Staten Sverige är med andra ord skyldig att se till att det finns lagar som skyddar oss från integritetsintrång.

Hela samhället bygger på integritet

Markus Bylund är expert på digital integritet och har skrivit boken "Personlig integritet på nätet", han menar att hela vårt samhälle bygger på olika former av integritet och vikten av att den upprätthålls. Det tydligaste exemplet är kanske att vi i Sverige har möjlighet att hålla hemligt vilka vi röstar på.

– Det är för att vi ska kunna upprätthålla ett demokratiskt system där vi kan välja politiska företrädare utan otillbörlig påverkan från andra, säger han.

Ett annat exempel är att vi inte gärna berättar hur mycket vi har på bankkontot när vi går in i en budgivning.

– Om alla visste exakt hur mycket jag hade i plånboken skulle ett auktionsförfarande inte fungera. Det är fundamentet i hela det kapitalistiska systemet, säger Markus Bylund.

Vad händer när integriteten flyttar ut på nätet?

Men hur påverkas vår personliga integritet när vi använder och kommunicerar via internet, ofta utan att vi ser varandra eller vet vilka som kan ta del av kommunikationen?

Markus Bylund menar att vår integritet och vilka gränser den har egentligen inte förändras bara för att vi befinner oss på internet. Däremot är det svårare för oss att förstå vilka konsekvenser vårt agerande kan få, hur det kan uppfattas av andra och hur det i sin tur påverkar vår integritet.

I ett fysiskt rum förstår vi hur långt informationen räcker när vi pratar. Behöver vi anpassa vår röst? Behöver vi viska eller inte?

Markus Bylund

– I ett fysiskt rum förstår vi hur långt informationen räcker när vi pratar. Behöver vi anpassa vår röst? Behöver vi viska eller inte? Vi tänker inte ens den tanken, vi bara gör. Så är det nästan aldrig i digitala rum, där är det svårare att förstå hur långt informationen räcker och bär, säger Markus Bylund.

Det kan till exempel handla om att du taggat en kompis i en urspårad festbild utan att tänka på att hens chef kan se bilden.

Integriteten håller på att omvärderas

Det är fortfarande många som inte förstår eller tänker på att data om oss samlas in i mängder när vi använder digitala tjänster och sociala medier. Men Markus Bylunds uppfattning är att vi genomgår en förändring i hur vi förhåller oss till vår personliga integritet på nätet.

– Vi är inne i en period där vi omvärderar integritet. Man kan till exempel se förändringar i hur vi använder sociala medier och vilka plattformar vi använder oss av, säger han.

Tidigare tror han att många av oss inte har förstått varför den personliga integriteten är viktig att skydda i digitala miljöer.

– Sitter man på toaletten och någon rycker upp dörren, då reagerar de flesta med stor genans och tycker att det är besvärande. Däremot kan det vara svårt att förstå hur ens integritet påverkas av val man gör i digitala rum, säger han och fortsätter:

– Det beror på att vi är ovana, även om vi blivit mycket bättre, men framför allt beror det på att de här sammanhangen är mycket svårare att spåra, se och förstå, säger han.

Vi bryr oss mer om vår digitala integritet

Idag utmanas vår personliga integritet inte bara i kommunikationen med andra människor, utan också av att vi ständigt måste dela med oss av personlig information för att ta del av alla de tjänster och plattformar som finns på nätet. Från att ha tyckt att det är förhållandevis oproblematiskt, verkar allt fler av oss sätta ett värde på att upprätthålla vår digitala integritet.

Det bekräftas bland annat i den återkommande studien Delade meningar, gjord av analysföretaget Insight Intelligence. Där framgår det att andelen som är negativa till att företag och myndigheter samlar in personlig information har ökat över tid. Samtidigt är också fler oroliga för hur informationen används.

Det finns också en stor uppgivenhet inför insamlandet av personlig information, många av de tillfrågade upplever att de inte har något annat val än att ge ut sina uppgifter.

Tre av fyra känner oro för hur deras personuppgifter används

Integritetsskyddsmyndighetens (tidigare Datainspektionen) "Nationell integritetsrapport" från 2019 pekar i samma riktning. Den visar att tre av fyra känner oro för hur deras personuppgifter används. Trots detta är svenskarna fortsatt generösa med att dela med sig av sina personuppgifter. Bara omkring hälften tar till aktiva åtgärder för att förhindra att de kartläggs på nätet. Och endast fyra av tio säger sig läsa användarvillkoren när de ska använda nya digitala tjänster.

Ett glapp mellan oro och hur vi beter oss

Det finns med andra ord ett glapp mellan hur stor oron är och hur vi faktiskt agerar. En tänkbar förklaring är att fördelarna värderas högre än riskerna när vi använder digitala tjänster.

Det kan också vara så att medborgarna inte upplever att de har något val när det gäller att dela med sig av personuppgifter.

– Okunskap är en tredje förklaring. Samtidigt är det inte helt lätt för gemene man att hålla koll på och förstå hur ens personuppgifter används och riskerar att missbrukas på nätet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

"Men jag har ju inget att dölja…"

I den grupp som inte ser några problem med att ge ut personlig information är argumentet "Jag har inget att dölja" vanligt förekommande. Markus Bylund menar att det och liknande resonemang handlar om att man inte har förstått definitionen av personlig integritet - att man kanske tror att det innebär att dölja något som skulle kunna betraktas som smutsigt, fult eller kriminellt.

– Säger man så har man nog inte reflekterat över vad personlig integritet betyder för demokrati, ens ekonomi och hela ens sociala liv och identitet, säger han.

För personlig integritet handlar primärt inte om att dölja något. Det handlar snarare om att själv ha makt och kontroll över sin egen person och sin privata sfär. Och det kan vara nog så svårt när allt vi gör på nätet lämnar digitala spår.

Anne-Marie Eklund Löwinder tycker att det är viktigt att stå upp för sin egen person och att man har koll på vad ett intrång i den personliga integriteten innebär för just mig.

– Genom att sätta ramar för sig själv blir det lättare att ha kontroll över sin person, både nu och i framtiden. Den kontrollen påverkar den egna livskvaliteten på ett positivt sätt, säger hon.

Om ett företag har makten att ändra våra beteendemönster kan det gå så långt att vi till slut själva inte styr över våra beslut.

Men hur skulle företagen kunna missbruka våra uppgifter?

Den vanligaste affärsmodellen för de stora internetjättarna, till exempel Facebook och Google, är att de använder din data för att skapa en profil av dig, som annonsörer sedan kan köpa och rikta annonser till. Det kan säkert upplevas som påträngande och integritetskränkande för en del, men samtidigt är det inte någonting som företagen håller hemligt. Det är det mest grundläggande i de flesta användaravtal.

Ett exempel på missbruk, som är långt mer integritetskränkande, skulle kunna vara om den datan sedan säljs vidare till andra företag, utan ditt samtycke. 

Data om dig är värdefull av många anledningar och i värsta fall är det kanske en stat som olovligen använder informationen för att kontrollera dig eller påverka dig ideologiskt.

– Man kan göra väldigt mycket med informationen om en person. Vad händer om en politiskt makt utnyttjar informationen för att manipulera dig? säger Ellen Pettersson, jurist på Internetstiftelsen, som betonar betydelsen av att slå vakt om den personliga integriteten både i förhållande till företag och staten.