En IP-adress är en unik adress som används när datorer ska kommunicera med varandra över internet. IP-adressen fyller ungefär samma funktion för din dator som telefonnumret gör för din telefon. 

Även kallat: IP-nummer

Vad är en IP-adress?

Internetprotokollet (IP) standardiserar hur datorer ska kommunicera med varandra. Likt principen med telefonnummer som går till en specifik telefon bygger IP-protokollet på att alla internetanslutna datorer ska ha en egen IP-adress. Detta för att de ska kunna identifieras för att kunna skicka och ta emot information från andra datorer. 

En IP-adress består av en lång rad siffror med punkter emellan. Till exempel går IP-adressen 79.99.1.121 till Internetkunskaps webbserver, alltså den dator som den här webbplatsen ligger på.

Det är tack vare IP- och TCP-protokollet som datorer från olika tillverkare och med olika mjukvara ändå kan prata med varandra.  

Publika och privata IP-adresser

IP-adresser brukar delas upp i två huvudsakliga typer; publika och privata.

På ditt eget hemmanätverk är det oftast din router som har en unik IP-adress. Detta eftersom det är routern som står för själva uppkopplingen till internet. Det är den här IP-adressen som är din publika, eller externa, IP-adress. När någon i ditt hem använder internet är det den här IP-adressen som visas. Det går dock inte att se vilken av hushållets uppkopplade enheter som används. Så länge enheterna är uppkopplade mot samma router eller nätverk visas de som samma IP-nummer. 

Om du kopplar in din dator till en router (antingen via kabel eller trådlöst) kommer routern tilldela den en privat IP-adress.  De privata, eller interna IP-adresserna börjar ofta med 192.168 och får sedan ett unikt avslut, till exempel 0.101 för en ansluten enhet och 0.102 för nästa.

Hur tar jag reda på  min dators IP-adress?

För att ta reda på din vilken publik IP-adress som ditt hemmanätverk använder sig av kan du till exempel besöka visaip.se.

IPv6 ger tillgång till fler IP-adresser

Det IP-protokoll som använts under större delen av tiden internet funnits kallas IPv4 och har kapacitet för drygt fyra miljarder IP-adresser. Under 2000-talet, i takt med att antalet uppkopplade prylar blev fler, blev det uppenbart att det inte skulle räcka. För att råda bot på adressbristen skapades därför det nya protokollet IPv6. Läs mer om IPv6 här.

Utdelning av IP-adresser administreras av fem regionala organisationer

IP-adresserna hanteras av fem så kallade Regional internet registry's (RIR). Dessa organisationer är fördelade över världens fem regioner. Det som har hand om Sveriges IP-adresser heter RIPE-NCC och ligger i Amsterdam.