Källkritik handlar om att kunna avgöra om en källa och informationen i den är trovärdig. Källkritik är viktigt eftersom alla beslut vi tar grundar sig på kunskap och information vi tagit till oss tidigare. Om den informationen är dålig eller missvisande kommer vi helt enkelt fatta dåliga eller felaktiga beslut.

I den här kursen får du en introduktion till källkritik på sociala medier.

Sociala medier fungerar inte som traditionella medier och påverkar hur vi behöver tänka kring källkritik. Det här är bra att känna till:

• Alla kan publicera – Vem som helst kan publicera på sociala medier. Det är i grunden bra men gör att falsk information kan spridas snabbt över hela världen, både medvetet och omedvetet.
• Ingen granskning – Det finns ingen redaktör som kontrollerar vad som publiceras på sociala medier, och ingen ansvarig utgivare som tar ansvar för det. Ansvaret att granska informationen ligger till stor del på oss användare.
• Algoritmer styr informationsflödet – Innehållet i ditt flöde väljs inte ut för att det är trovärdigt. Algoritmerna* visar dig innehåll som de tror får dig att stanna kvar på plattformen.

Det är svårt att säga exakt hur plattformarnas algoritmer fungerar, men när du använder sociala medier bestämmer algoritmerna vilka inlägg du ser utifrån en mängd olika parametrar, till exempel:

• Vad du själv gillat, delat och kommenterat tidigare
• Vilka typer av innehåll du brukar stanna upp och titta på lite längre
• Vad dina vänner tittat och reagerat på
• Vilken plats du befinner dig på
• Vilka webbsidor du har besökt
• Vilka inlägg som är sponsrade och speciellt riktade till dig

Det här kan exempelvis leda till att du ser mer av en viss typ av information och missar andra perspektiv.

Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och Internet har tre av tio svenskar svårt att avgöra vad som är sant på sociala medier – och ju äldre man är desto svårare tycker man att det är.

En fjärdedel har också svarat att de har trott på information som senare visat sig vara falsk.

Det finns en rad verktyg och metoder som hjälper oss att vara källkritiska. Här är några exempel:

• Dubbelkolla informationen med andra källor
• Kontrollera länkar och källhänvisningar
• Gör en omvänd bildsökning
• Verifiera nyheten med hjälp av sajter för faktagranskning
• Kontrollera datumet och om informationen är aktuell

I den här serien med snabbkurser kommer vi titta närmare på hur man kan granska avsändare och källor på nätet på olika sätt. Du hittar alla kurser i serien på sista sidan.

• Den kunskap vi har, och den information vi tar del av, ligger till grund för våra beslut. Därför är det viktigt att kunna bedöma om informationen vi tar del av är pålitlig.
• På sociala medier prioriteras inte informationsflödet efter trovärdighet, utan baserat på vad algoritmen tror får dig att stanna kvar och konsumera mer innehåll.
• Algoritmer på sociala medier utgår bland annat ifrån vad du och dina vänner tittat på och gillat tidigare – men inlägg kan också vara sponsrade. Det här kan leda till att du bara ser en viss typ av information och missar andra perspektiv.
• Tre av tio svenskar har svårt att avgöra vad som är sant på sociala medier, och en fjärdedel har trott på något på nätet som visat sig vara falskt.

Vad tyckte du om kursen?

betyg 5 av 5 betyg 4 av 5 betyg 3 av 5 betyg 2 av 5 betyg 1 av 5

Den här kursen är den första i en serie kurser. Gå direkt till nästa kurs Tre frågor som gör dig bättre på digital källkritik eller välj önskad kurs i listan nedanför.