Det är omöjligt att kontrollera all information vi möts av varje dag – därför behöver vi till viss del lita på källor vi uppfattar som pålitliga.

I den här kursen ska vi titta närmare på begreppet källtillit och hur du kan avgöra vilka källor som du huvudsakligen kan lita på.

Källtillit är ett uttryck som är tänkt att komplettera källkritik. Tanken är att förstå vilka källor som är värda att i huvudsak lita på, framför allt för att de har processer för att informationen de delar med sig av blir rätt.

Olof Sundin, som är professor i biblioteks- och informationsvetenskap på Lunds universitet, började använda begreppet efter att ha besökt skolor i sin forskning:

– Källtillit är inget alternativ till källkritiken, utan en del av den. Den går ut på att man har en rimlig förmåga att kunna lita på källor i stället för att i alla sammanhang ifrågasätta allt. Men källtillit handlar också om att ha en förståelse om varför man kan lita på vissa typer av källor och andra inte. Det kan till exempel bero på vilka metoder de använder för att producera information, säger han.

Att en källa förtjänar din tillit har att göra med hur de tar fram sin information, till exempel om att de är transparenta med var de får informationen ifrån och har arbetssätt som säkerhetsställer att informationen faktiskt stämmer. Att de pratar med experter, försöker ta in olika perspektiv i sin analys och hänvisar till källor som går att kolla upp är också goda tecken.

Men även pålitliga källor har ibland fel. Ett annat viktigt tecken på att en avsändare förtjänar källtillit är sättet de hanterar fel och rättelser på. En dagstidning kan ha som policy att publicera en rättelse på sin webbplats eller i tidningen där felet fanns, medan en seriös Youtube-kanal kan uppdatera videobeskrivningen för att nämna misstaget.

Seriösa sajter för faktagranskning lägger ner mycket tid på att dubbelkolla information från andra källor på nätet och är bra resurser att använda när du granskar information. I Sverige finns Källkritikbyrån och SVT verifierar, Norge har sajten Faktisk, medan Snopes och Politifact är kända exempel på internationella faktagranskare (med tonvikt på amerikanska händelser).

Faktagranskare kan såklart inte granska allt, men det kan vara värt att kolla upp om det du vill undersöka redan granskats av någon faktagranskare.

• Källtillit handlar om att förstå varför vissa källor är mer rimliga att lita på – samtidigt som du kommer ihåg att även de kan ha fel ibland.
• Tecken på att källor är tillförlitliga kan vara de pratar med experter, lyfter fram olika perspektiv och är tydliga med vilka som är deras egna källor.
• Tillförlitliga källor är också transparenta och tydliga med rättelser när de gjort fel.
• Sajter för faktagranskning som Källkritikbyrån, SVT verifierar, Faktisk, Snopes och Politifact dubbelkollar rykten på nätet och kan användas som verktyg i din egen källkritik.

Vad tyckte du om kursen?

betyg 5 av 5 betyg 4 av 5 betyg 3 av 5 betyg 2 av 5 betyg 1 av 5

Den här kursen är den femte i en serie kurser. Gå direkt till nästa kurs Så dubbelkollar du information med hjälp av en sökmotor eller välj önskad kurs i listan nedanför.