Så undersöker du en avsändare på rätt sätt

All information och alla påståenden du möts av i vardagen har en avsändare, och en av källkritikens viktigaste delar är att kunna ta reda på om avsändaren är pålitlig.

I den här kursen får du lära dig hur du undersöker en avsändare med hjälp av sökmotorer och Wikipedia.

Ju mer du vet om ett ämne – oavsett om det är fårskötsel eller klimatet – desto lättare är det att förstå om en källa som skriver om ämnet är trovärdig eller inte. Tyvärr kan vi inte veta allt, och i slutändan måste vi oftast lita på vad andra människor säger. Men hur ska vi veta vem vi kan tro på?

För att avgöra om en avsändare är trovärdig bör vi titta efter två saker:

• Är avsändaren en expert eller auktoritet på ämnet?
• Vilket perspektiv har avsändaren – varför säger den detta?

En expert är oftast en pålitlig källa till information, dels för att den har större kunskap inom sitt ämnesområde, dels för att den antagligen kan se informationen från flera perspektiv och känna igen misstolkningar.

Det betyder inte att en expert alltid har rätt. Men det är högre chans att en person som forskar om, eller jobbar med, ett ämne varje dag har rätt än att en slumpmässig person utan liknande kunskaper har det.

Organisationer, webbsidor och konton på sociala medier har oftast ett mer eller mindre tydligt perspektiv på det de berättar om. Det kan vara sociala medie-konton med politiska vinklar från vänster eller höger, ett oljebolag som skriver om klimatförändringar eller en djurrättsorganisation som pratar om pälsindustrin.

Det är viktigt att förstå källans perspektiv för att förstå varför den framställer information på ett visst sätt.

Det räcker tyvärr inte att bara undersöka vad avsändaren säger om sig själv, till exempel på webbplatsens Om-sida eller i sin profilinformation på sociala medier. För att förstå en källa måste vi först undersöka vad andra säger om den genom lateral läsning. Det innebär att vi öppnar en ny flik i webbläsaren och letar upp information om källan och dess tänkbara perspektiv.

Här är två bra sätt att ta reda på vad andra säger om källan:

• Se vad som skrivs om källan på Wikipedia.
• Hitta information om källan med hjälp av en sökmotor.

Ett sätt att undersöka avsändarens perspektiv är att söka efter den på Wikipedia. Wikipedia är ett uppslagsverk där vem som helst kan bidra. Sidan redigeras av frivilliga, redaktörer med större befogenheter och bottar som granskar ändringar. Felaktigheter brukar rättas till, och du kan dessutom se vad som ändrats, när och av vem.

Öppna en ny flik i din webbläsare, gå sedan till wikipedia.se och sök efter avsändaren där. Då kan du enkelt hoppa mellan flikar och jämföra informationen på Wikipedia med hur avsändaren beskriver sig själv.

Om avsändaren du vill undersöka inte finns inte på svenska Wikipedia kan du prova den engelska versionen på wikipedia.org, som är större. Finns avsändaren inte där heller, sök vidare med en sökmotor.

Det går också att undersöka en avsändare genom att använda en sökmotor. Så här gör du:

• Öppna en ny flik i din webbläsare och sök på avsändaren för att hitta information om den. Kom ihåg att många sökresultat vanligtvis leder till avsändarens egen webbplats. Lägg tid på att gå igenom flera av sökresultaten för att hitta andra källor.
• Du kan utesluta avsändarens egen sajt i själva sökresultatet. Sök så här: avsändarens namn ‑site:avsändarens webbadress. Om du till exempel vill ta reda på mer om Internetstiftelsen utan att få resultat från internetstiftelsen.se söker du så här: internetstiftelsen ‑site:internetstiftelsen.se.

Wikipedia och Google fungerar bra när du söker efter organisationer eller kända personer, men mer okända avsändare kan vara svåra att undersöka på det här sättet. En bra grundregel är att vara extra misstänksam mot anonyma konton och avsändare som du inte hittar någon information om.

• Ta reda på om en källa är trovärdig genom att undersöka om den är expert på sitt ämne. En ämnesexpert är ofta mer pålitlig på grund av sin kunskap.
• Undersök vilket perspektiv källan själv har genom att ta reda på mer om den via en sökmotor eller Wikipedia.
• Var extra misstänksam mot anonyma konton och avsändare som du inte hittar någon information om.

Den här kursen är den tredje i en serie kurser. Gå direkt till nästa kurs Därför behöver du dubbelkolla information med andra källor eller välj önskad kurs i listan nedanför.