Artificiell generell intelligens (AGI) är en teoretisk framtida form av AI, som är jämförbar med mänsklig intelligens och kan tänka, resonera, lära sig och lösa problem på ett sätt som till stor del liknar hur människor gör.

Även kallat: AGI eller stark AI, på engelska artificial general intelligence

Vad är artificiell generell intelligens?

Artificiell generell intelligens (AGI) beskrivs ofta som nästa steg inom AI-teknologin, där systemen inte bara utför specifika uppgifter utan även kan resonera och lära sig precis som en människa. AGI är fortfarande en vision för framtiden och finns ännu inte i verkligheten. De AI-system som finns idag brukar kallas smal eller snäv artificiell intelligens. De är specialiserade på enstaka områden och är därmed betydligt mer begränsade i sina förmågor än vad människor är. En AGI skulle istället kunna matcha eller överträffa mänskliga kognitiva förmågor och alltså vara mycket mer flexibel än dagens AI.

En av hörnstenarna i utvecklingen av AGI är djupinlärning, eftersom tekniken kan bearbeta stora mängder data och hitta komplexa mönster. Detta kräver dock enorma beräkningsresurser vilket många teknikjättar nu arbetar med att optimera. En annan byggsten i AGI är så kallade neurala nätverk som arbetar för att analysera, lära sig och dra slutsatser på sätt som efterliknar mänskligt tänkande.

Nästa steg efter AGI brukar kallas för artificiell superintelligens (ASI) som hypotetiskt är ännu smartare än generell artificiell intelligens. ASI beskrivs som ett system som har alla mänskliga förmågor men är oerhört mycket snabbare och bättre och därför kan överträffa människor inom i princip allt.

Möjligheter och risker med artificiell generell intelligens

Man hoppas att AGI skulle kunna bidra till samhällsutvecklingen genom att till exempel förbättra utbildning, främja forskning och stärka industrin och sjukvården där den kan bidra med snabba slutsatser i stor skala. En verklig AGI skulle alltså kunna vara en värdefull hjälpreda för mänskligheten inom många olika områden.

Innan AGI blir verklighet står utvecklingen inför utmaningar gällande bland annat beräkningskostnader, skalbarhetsproblem, kunskapsöverföring och robusthet.

Men utvecklingen av AGI står även inför flera etiska frågor – till exempel vad som händer om tekniken skulle användas för negativa ändamål som cyberattacker eller desinformation. Det har även ställts frågor kring dess inverkan på arbetsmarknaden, vad de samhälleliga konsekvenserna blir om AGI skulle ersätta mänskligt arbete i många sektorer. 

Många menar också att utvecklingen av mer intelligenta och självständiga AI-system måste inkludera mekanismer som säkerställer att systemen agerar i linje med mänskliga värderingar och intressen. Annars riskerar man eventuellt att stå inför ett kontrollproblem där en superintelligent AGI har möjlighet att agera utanför mänsklig kontroll och därmed orsaka oförutsedda konsekvenser.