Allt fler får nyheter via sociala medier istället för tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Men vad är det egentligen som styr vad vi får se i våra flöden?

Har du hört ordet "algoritm" någon gång? 

I takt med att fler av oss använder sociala medier som Facebook, X (före detta Twitter), Instagram, Snapchat och Tiktok, har ordet algoritm kommit att bli allt mer omskrivet och diskuterat. 

Men vad är egentligen en algoritm och varför behövs den? 

Och framför allt: Hur påverkar algoritmer dig och mig? 

En del av oss har kanske koll på att det är en algoritm som bestämmer vad som kommer upp i våra flöden i sociala medier. Kanske har du till och med irriterat dig på algoritmen för att ditt flöde endast tycks bestå av inlägg från den där loppisgruppen du gick med i för flera år sedan, eller att du bara ser uppdateringar från en jobbarkompis som du aldrig träffar längre.

Algoritmer är regler för att hantera stora mängder data

Enkelt sagt är en algoritm en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information, eller data. Algoritmer är programmerade att bestämma hur datan ska hanteras, och vad datan ska leda till.

All infrastruktur runt omkring oss behöver algoritmer för att fungera.

Jan Nolin

När du till exempel loggar in på Spotify är det en algoritm som ger dig tips på ny musik du kanske kommer att gilla. Samma sak gäller när du besöker en näthandel och får erbjudanden om olika varor du kan vara intresserad av. Algoritmer används även för att styra priset på din tågbiljett och för att förutspå hur mycket el kraftbolagen behöver producera på vintern. 

Sanningen är att algoritmer styr stora delar av samhället i dag och utan dem skulle mycket bli kaotiskt. 

Enligt Jan Nolin, professor och internetforskare vid högskolan i Borås, är algoritmen oerhört viktig för det moderna samhället.

– All infrastruktur runt omkring oss behöver algoritmer för att fungera. För att kunna planera resurser görs det hela tiden förutsägelser med algoritmer som styr olika strömmar. Trafikströmmar, energiströmmar, internetströmmar, ja allting, säger han.

Prioriterar och bestämmer ordning i ditt flöde på Facebook

På Facebook bestämmer algoritmen framför allt vilka inlägg den ska prioritera och i vilken ordning de ska visas i ditt flöde. 

Tidigare presenterades allt innehåll i sociala medier i kronologisk ordning. Men i takt med att vi fick fler vänner eller gick med i fler intressegrupper blev flödet för många snart omöjligt att överblicka.

Numera ger istället algoritmen oss vad den tror att vi tycker är viktigast. 

– Istället för en renodlad kronologisk ordning finns det en ordning som bland annat bygger på en slags bedömning utifrån vad du som användare har gjort tidigare, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. 

Ja, vad du som användare gjort tidigare spelar faktiskt en avgörande roll. 

Allt vi gör genererar data.

Olof Sundin

För att algoritmen ska kunna göra sitt jobb behöver den information, data. Och den datan är det du själv som förser den med, genom ditt beteende på nätet.

– Allt vi gör genererar data. Vad vi gillar, hur länge vi ser på någonting, hur länge vi stannar vid en bild, om vi klickar på en film, hur länge ser vi på den och om vi skriver kommentarer till den, säger Olof Sundin. 

Algoritmen låter dig se mer av det du redan gillar

Ju mer ditt beteende på Facebook uttrycker att du gillar eller uppskattar en viss sak, desto mer av det kommer alltså algoritmen ge dig. 

Låter det bra? Ja, absolut, säger kanske någon. Du slipper ju se massa saker som du inte gillar. Men det finns en baksida.

– Att algoritmen agerar på den data vi förser den med leder till ett loop-beteende. Om vi till exempel läser, gillar eller på andra sätt visar uppskattning för en viss typ av nyheter på nätet förser algoritmen oss med ett ökat flöde av just den typen av nyheter, säger Olof Sundin.

Det är det här som brukar kallas för "filterbubbla". Begreppet skapades av mediaentreprenören Eli Pariser, som 2011 gav ut boken The filter bubble. Den beskriver utvecklingen på internet och i sociala medier, med algoritmer som ger oss användare det innehåll de tror att vi vill ha. Följden blir att våra egna tankar och åsikter aldrig ifrågasätts av information utanför vår egna lilla bubbla, utan istället förstärks när då vi matas med information och personer som bekräftar vårt synsätt. 

Filterbubbla – ett omtvistat begrepp

Algoritmernas framfart har också fött ett nytt medieklimat. Tidigare valde en redaktör på en nyhetssajt eller dagstidning vilka nyheter som skulle publiceras utifrån publicistiska principer och vad som ansågs vara mest relevant för läsarna. Men då allt fler av oss får sina nyheter via sociala medier som Facebook, styrs en stor del av vår nyhetskonsumtion numera av algoritmer. Även om nyhetsredaktionen fortfarande har tagit sina publicistiska beslut innan nyheten publiceras så kan redaktören inte längre fullt ut styra över hur nyheten prioriteras.

Just bubbla är ett olyckligt ord. Det för tankarna till något som är väldigt slutet och det vill jag hävda inte existerar på internet.

Annika Bergström

Begreppet filterbubbla är dock omtvistat. Det finns forskare som hävdar att filterbubblor inte existerar. Istället menar de att framväxten av internet och sociala medier inneburit en större öppenhet. Vi har bättre tillgång på information från olika källor, mer kontakt med andra människor och åsikter och idéer debatteras mer öppet vilket innebär att vi exponeras för argument för och emot olika företeelser, något som inte var möjligt på samma sätt före sociala medier existens.

Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, är en av dem som vänder sig mot begreppet filterbubblor. 

– Just bubbla är ett olyckligt ord. Det för tankarna till något som är väldigt slutet och det vill jag hävda inte existerar på internet, säger hon. 

Inte heller menar hon att det finns någon forskning som stödjer teorin om filterbubblor. 

– Det är väldigt svårt att göra den här typen av studier, men i de som man ändå har kunnat göra så ser man väldigt lite av detta. Snarare ser man, grovt förenklat, att internet vidgar människors världsbild, säger hon. 

Jan Nolin, vid högskolan i Borås, håller inte med. Han tror på teorin om filterbubblor. 

– I dag har du tillgång till hela världens information. Det innebär att du måste skapa egna filter och du skapar dina egna nyhetskanaler. Och mina nyhetskanaler ser annorlunda ut än dina nyhetskanaler. På det viset skapar vi alla våra individuella filter omkring oss, säger han. 

Informationen tränger in

Algoritmer i sociala medier är också programmerade att fånga upp det som är populärt och som många användare på något sätt interagerar med, det vill säga material som många användare gillar, delar vidare eller på något annat sätt interagerar med. På X premieras till exempel populära tweets och också information om vad som trendar, enkelt uttryckt det många diskuterar just nu. På Facebook premieras ofta innehåll som blivit viralt, ett viralt inlägg är ett inlägg som snabbt delas vidare och har många interaktioner och på så sätt sprider sig till allt fler användare. 

Det innebär att även om användare i viss mån befinner sig i filterbubblor tränger information in som inte behöver överensstämma med det egna filtret. 

–  Det är klart att filtren läcker på olika sätt och stora nyheter tenderar att gå in i de flesta filter, säger Jan Nolin. 

Att vi – genom algoritmer – skapar våra egna nyhetsflöden påverkar inte bara individen utan får följder i samhället i stort enligt Jan Nolin. Till exempel har en del av oss i dag större koll på vad som händer i politiken i USA än i det egna lokalsamhället. 

– Om det lokala samtalet blir mindre intressant än det globala kan det skapa olika demokratiska problem, säger Jan Nolin.

Samtidigt är utvecklingen inte bara negativ. 

– Det globala samtalet har något väldigt positivt i sig, det kan leda till ökad tolerans, vi får mer kontaktytor med andra kulturer och andra sätt att tänka och kan ta in andra identiteter. Det är väldigt komplext och sammansatt och det finns både positiva och negativa aspekter av den utvecklingen vi sett, säger Jan Nolin. 

Det globala samtalet kan leda till ökad tolerans och andra sätt att tänka.

Jan Nolin

Cookies används för att få information om ditt surfande

Det är inte bara dina synliga aktiviteter på till exempel Facebook som algoritmerna använder när de väljer vilken information du ska serveras i ditt flöde. Även spår du lämnar efter dig när du surfar på internet, som du kanske inte ens är medveten om, är av vikt. 

När du besöker en webbsida får du ofta frågan om att tillåta cookies, eller kakor, för att få en bättre upplevelse av sidan. Det som då händer är att en fil sparas på din dator och webbplatsen registrerar vad du gör på sidan. Det är på grund av cookies som du inte behöver skriva in speciella inställningar på en webbsida igen, till exempel ditt användarnamn. 

Men det är också genom cookies som aktörer som Facebook vet vilka sidor du besöker före och efter du loggat in hos dem. Och den informationen använder företaget för att sälja reklam. 

Användarna skapar Facebooks värde

Om du till exempel precis sökt på flygresor till Italien i din webbläsare, är chansen stor att du får reklam för just den typen av resor när du sedan loggar in på Facebook. 

Lägg till all den information som du frivilligt lämnar på Facebook, exempelvis ålder, kön och bostadsort och hur du agerar på sajten så får du det som många beskriver som världens mest effektiva tjänst för riktad reklam. Och Facebooks algoritm är inställd på att prioritera annonser. Har du ett Facebook-konto och är hyfsat aktiv så vet du att reklaminlägg titt som tätt dyker upp mitt i ditt flöde mellan inlägg från vänner och sidor som du följer. 

Det är dataföretagen som är de mäktigaste och starkaste i dag. 

Jan Nolin

Det är alltså du som användare som skapar Facebooks värde.

– Man pratar om att data är den nya oljan, på 1990-talet var de största företagen företag som Exxon och Standard oil men nu är det Google och Facebook. Det är dataföretagen som är de mäktigaste och starkaste, säger Jan Nolin. 

Men den nya dataförordningen, GDPR, som ska stärka skyddet för personuppgifter, kan komma att hota Facebooks intäkter i Europa. Något som Facebooks finansdirektör David Wehner bekräftat. Ett möjligt scenario som Facebook har nämnt är att fler användare ändrar sina personliga inställningar så att den riktade reklamen inte längre blir lika effektiv. 

Och skulle ett företag bryta mot GDPR kan det tvingas böta fyra procent av sin årsomsättning. 

– Det är extremt kännbart, säger Jan Nolin. 

Sociala medier kritiseras för brist på öppenhet

Ett problem med den här typen av diskussioner är dock att företag som Facebook är tämligen hemliga med hur de hanterar information och hur algoritmerna fungerar. Under de senaste åren har företaget ofta kritiserats för deras brist på öppenhet och även Jan Nolin är kritisk.

– Företagen är inte transparenta i de algoritmer och mekanismer de använder sig av. Vi vet väldigt lite om vad de gör med vår data och hur de genererar kapital med datan, säger han. 

Även om en algoritm i sin funktion är väldigt automatisk och utför hanteringen av data utan inblandning av människan så kan det lysa igenom i vilken bakgrund och kultur den är programmerad. Det vill säga, de rådande värderingar som finns i samhället kan styra hur algoritmen hanterar data. Ett exempel är synen på nakenhet och hur Facebook ofta plockar bort bilder på nakna kroppar. 

Dessutom kan algoritmernas funktion verka diskriminerande enligt Olof Sundin. 

– Tänk att en jobbannons är inställd på ett sätt så att du som något äldre inte tar del av annonsen bara för att du inte uppfyller de på förhand inställda ålderskategorierna i annonsering. På det sättet kan det var diskriminerande, säger han. 

I andra sammanhang kan resultatet med algoritmer få ännu större konsekvenser. 

– Man kan tänka sig att människor med en speciell diagnos får en högre försäkringspremie trots att man på ett individuellt plan kanske inte är mer riskbenägen i trafiken eller att vissa personer inte får banklån. Att då få en viss transparens kring varför banken eller försäkringsbolaget fattar de beslut de gör, det känns ju oerhört viktigt, säger Olof Sundin. 

Även om det är viktigt med en ökad transparens menar Olof Sundin att det mer är myndigheternas uppgift att besluta än företagens.

– De ska ju tjäna pengar, det är deras utgångspunkt och om lagstiftningen tillåter det så agerar de inom lagstiftningen, så det är ju upp till lagstiftarna att sätta upp reglerna för sociala medier-företagen, säger han. 

Att helt lämna de sociala nätverkstjänsterna kan bli drastiskt. För många är det där vi upprätthåller våra relationer. 

– Att gå ur Facebook är ett väldigt stort beslut som får ganska stora sociala konsekvenser när du byggt upp ett helt liv där, säger han.