Att sprida information är i dag lekande lätt – på gott och ont. Det är lätt att skylla på andra när lögner får spridning, men ofta är det ju vi som själva tar beslutet att trycka på delningsknappen. Så varför är vi inte mer kritiska innan vi sprider information vidare?
Du ser rubriken. Du känner "Ja, exakt så är det!" och snabbare än blixten har du skickat texten vidare så att dina vänner också kan ta del av den.
Men stopp. Hann du verkligen fundera på om det du just läste verkligen stämmer?
Siri Helle är psykolog och intresserar sig för hur vi människor agerar på nätet och vad som ligger till grund för våra ibland lite för snabba beslut.
– En vanlig psykologisk orsak till det här kallas för bekräftelsebias. Om du har en åsikt och får information som talar för den åsikten, då köper vi det ofta rakt av. Om informationen däremot går emot det vi tycker, då börjar vi genast ifrågasätta informationen. Vi har en inbyggd vilja att bekräfta vår egen världsbild, säger hon.
Resultatet blir att vi börjar leta efter enkla lösningar på saker som egentligen är komplicerade. Är ämnet dessutom aktuellt och väcker starka känslor hos oss, blir vi ofta mindre benägna att tänka efter det där extra varvet innan vi delar.
Du litar på dina vänner
En bidragande orsak till att vi inte ifrågasätter det vi läser mer, är att vi tenderar att lita mer på information vi får från våra vänner. Har din kompis delat något på Facebook, finns risken att du delar det vidare enbart på grund av er relation. Auktoriteter av olika slag har ungefär samma effekt på vårt omdöme.
– Vi människor är flockdjur och är byggda för att lita på de människor vi har nära oss. Och det är ju väldigt viktigt att vi gör det också. Men faktum är att vi skulle behöva vara källkritiska även mot våra vänner ibland. Och framförallt vara medvetna om att vi har den här tendensen att lita mer på våra vänner, säger Siri Helle.
Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant.
Siri Helle
Visst delas många lögner med berått mod, men ofta finns det inte något ont uppsåt. De flesta som delar något är nämligen övertygade om att det de delar är riktigt, och att andra bör få ta del av det.
– Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant. Om inte helt hundra procent, så kanske du ändå anser att det du delar ändå säger någonting sant om ämnet. Ändamålen helgar så att säga medlen, menar Siri Helle.
5 faktorer som ökar risken att vi sprider en lögn:
- Aktuella ämnen. När ett ämne är högaktuellt blir många nyfikna och vi delar gärna snabbt för att visa att vi är insatta.
- Innehåll som väcker känslor, särskilt rädsla. Även om vi tycker att vi är rationella människor så styrs vi av känslor.
- Bekräftelse. Om ett innehåll bekräftar något man redan tycker, misstänker eller tror är sant.
- Vänner eller förebilder. Om den som förespråkar något är en god vän, en förebild eller auktoritet, så lyssnar vi mer.
- Grupptillhörighet. Om många tycker samma kan åsikter förstärkas och allt som sägs inom gruppen tenderar att betraktas som sant.
Vi vill hålla fast vid vår övertygelse
Vår psykologiska benägenhet att inte acceptera ny information kan också ställa till det.
Om du under många år till exempel trott ett visst livsmedel är onyttigt att äta, och den ståndpunkten plötsligt punkteras, kan det vara svårt att ta in. Det kan kännas jobbigt att bli överbevisad och när det händer uppstår känslor av skam.
Då är det betydligt enklare att hålla fast vid den bild som inte stämmer.
– Ironiskt nog blir vi mer källkritiska när något talar emot vår övertygelse. Då gör vi vad vi kan för att argumentera emot, säger Siri Helle.
Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt.
Siri Helle
Om många i din närhet tycker samma sak, kan åsikten förstärkas ytterligare och skapa en sorts gemenskap.
Risken är då att allt som sägs inom gruppen lätt betraktas som sant, och input som kommer utifrån automatiskt betraktas som felaktig.
– Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt. Här måste ni istället försöka förstå varandra, samtala och ställa frågor. Först då kan en person upptäcka de blinda fläckarna i sitt resonemang. Att peka ut och säga att någon har fel, funkar inte. Då går man bara in i försvar, säger Siri Helle.
Det är viktigt att ha de här mekanismerna med sig när man interagerar på nätet. Att ha kunskap om hur man psykologiskt reagerar på olika typer av information – och hur andra gör det. För hur vi kommunicerar påverkar våra relationer till varandra och vårt samhälle. Och när lögner sprids tar dessa relationer skada.
– En konsekvens av att lögner och felaktigheter sprids så här, är att folk riskerar tappa förtroendet för andra människor i allmänhet och för medier i synnerhet, avslutar Siri Helle.
