Ditt flöde på nätet är ett virrvarr av olika avsändare och aktörer – och alla har inte de ärligaste avsikter. Så hur skiljer man agnarna från vetet?
Det är lätt att förstå att fejk och lögner är ett problem på nätet. Ingen vill bli lurad, och det kan man också undvika genom att vara kritisk.
Lömskare – och svårare att kontrollera – är information som inte är falsk i sig, men där det finns bakomliggande syften med att sprida den.
Foto: Magnus Wennman
Det här är vanligare än man tror, menar Martin Schori som är utrikesredaktör på Aftonbladet och har skrivit mycket om ämnet.
– I Sverige har vi egentligen inte så stora problem med falska nyheter som är helt igenom påhittade. Här handlar det mer om att folk sprider saker som har hänt och gör det i syfte att folk ska tappa förtroendet för till exempel polisen eller att man vill pumpa ut bilden av att Sverige är ett tillstånd av kollaps, säger han och fortsätter:
– Man vantolkar fakta eller kopplar till exempel ett brott till flyktingar fast man inte egentligen har en aning om ifall det finns en koppling.
Varför lika viktigt som vad
Syftet med att något sprids – och av vem – är lika viktigt att ha koll på som att fakta stämmer.
Enligt en artikel i Washington Post som refererar till forskning från Columbia University, baserades till exempel en del av de ryska försöken att påverka opinionen under amerikanska valet 2016 inte på falska nyheter, utan på sanna nyheter från etablerade amerikanska nyhetskällor. "Russia used mainstream media to manipulate American voters".
Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende.
Fredrik Konnander
Informationen användes då för att påverka debatten i en viss riktning, genom att översvämma Twitter med enbart vissa frågor. Till exempel sådant som underminerade Trumps motståndare.
Fredrik Konnander är verksamhetsansvarig på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och lyfter fram källkritik som ett viktigt demokratiskt verktyg. Och han menar att information aldrig är neutral.
– Att påverka olika målgrupper för att få dem att ändra sina uppfattningar är mycket vanligt. Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende, säger han.
– Fundera över hur en avsändare vill förändra dina uppfattningar och ditt agerande. Ofta handlar det inte om att totalt förändra någons verklighetsbild utan att puffa uppfattningar åt något håll som gynnar avsändaren. Detta kan självfallet vara mycket subtilt och svårt att upptäcka. Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, fortsätter Fredrik Konnander.
3 kontrollfrågor
Vad är syftet?
Ta reda på vad den som har spridit informationen egentligen vill – det kan skilja sig från ursprungsavsändarens syften.
– Att påverka olika målgrupper för att få dem att ändra sina uppfattningar är mycket vanligt. Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende, säger Fredrik Konnander på MSB.
Vem sprider?
– Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, säger Fredrik Konnander på MSB.
Hur nådde innehållet dig?
Hur kom det in i ditt flöde? Via någon du aktivt följer, för att en vän delade eller för att en grupp eller organisation har ett intresse av att sprida informationen?
– För att själv kunna skapa sig en uppfattning om innehåll och syfte med ett budskap måste man kunna klarlägga hur budskapet har spridits och vilka som har delat budskapet innan det kom fram till dig, säger Fredrik Konnander på MSB.
Följ spåret till källan
Det är alltså viktigt att vara uppmärksam på hur det du läser och tittar på kom in i ditt flöde. Alla har olika anledningar till att de sprider ett material, samtidigt som ursprungskällan kan ha ett helt annat syfte.
– Det är troligare att du litar på ett underlag som kommer från en vän, eftersom det är någon du känner och kan värdera. Dock måste du alltid göra dig besväret att kontrollera vilken den ursprungliga källan är, säger Fredrik Konnander.
Ytterst kan det demokratiska samtalet och viljan att delta i utvecklingen av samhället påverkas.
Fredrik Konnander
– För att själv kunna skapa sig en uppfattning om innehåll och syfte med ett budskap måste man kunna klarlägga hur budskapet har spridits och vilka som har delat budskapet innan det kom fram till dig. Om ett budskap har spridits av någon som står nära dig så kan det har större trovärdighet men du kanske inte vet från vem personen fick budskapet. Därför är det viktigt att följa spåret hela vägen till källan.
Som artikeln i Washington Post visar, är det ganska lätt att få en fråga eller en åsikt att se betydligt större ut än vad den kanske egentligen är. Så att lära sig något om avsändaren och dess syften är på ett sätt lika viktigt som att kolla vad som sprids.
För det mesta tyder på att det kan bli allvarliga konsekvenser om vi låter bli.
– Ytterst kan det demokratiska samtalet, och viljan att delta i utvecklingen av samhället, påverkas, säger Fredrik Konnander.
