Undvik kortbedrägerier

Kortbedrägerier är ett av de vanligaste bedrägerierna i Sverige och ofta är internet brottsplatsen.

I den här kursen får du lära dig hur du skyddar dig mot kortbedrägerier.

Kortbedrägerier inleds ofta med att du klickar på en länk i ett bluffmejl eller bluff-sms, att du klickar på en falsk annons eller att du installerar en virusinfekterad app på datorn.

• Undvik att klicka på länkar som kommer via mejl eller sms, framförallt om du inte har förväntat dig att få ett mejl eller sms från den påstådda avsändaren. Sök i stället på nätet efter den riktiga webbplatsen så riskerar du inte att hamna fel.
• Var försiktig med vilka appar och program du installerar på datorn, framförallt ifall du inte installerar dem från Microsoft Store eller Apple App Store.
• Ignorera annonser om erbjudandet verkar för bra för att vara sant. 
• Lägg på luren om någon ringer och vill att du ska dela dina kortuppgifter.

Många kortbedrägerier sker på falska nätbutiker, som liknar seriösa och etablerade nätbutiker.

Här är några tips på hur du kan avslöja en falsk nätbutik:

1. Kontrollera webbadressen. En falsk nätbutik har aldrig samma webbadress som den riktiga nätbutiken. I det här bildexemplet står det bnanostree.com, men det borde stå elgiganten.se. Var vaksam på att det ibland bara är en bokstav som skiljer den falska webbadressen från den riktiga.
2. Leta efter språkliga fel eller blandningar av olika språk på sajten. Sådant förekommer sällan på äkta nätbutiker.
3. Tänk kritiskt och var misstänksam mot ovanligt låga priser: Om erbjudanden och priser är för bra för att vara sanna så är det förmodligen en bluff.

För att inte bli lurad när du handlar på nätet finns det en del andra saker som kan vara bra att tänka på:

• Handla inte från nätbutiker som saknar kontaktuppgifter eller organisationsnummer. Det är kännetecken för en falsk nätbutik.
• Lita aldrig på certifieringar som Trygg e-handel eller Certifierad e-handel om du inte kan klicka på logotypen och komma till utfärdarens webbplats. Logotyperna är lätta för bedragare att klistra in på den falska nätbutiken.
• Sök alltid efter omdömen om nätbutiken innan du handlar, speciellt om den är okänd för dig. Lita inte på omdömena som finns på butikens egen webbplats. De kan vara förfalskade. 
• Handla helst från butiker inom EU. Då skyddas du både av EU:s krav kring säkra betalningar och av EU:s konsumenträtt.

Om dina kortuppgifter skulle kapas finns det en del saker du kan göra för att minimera summan pengar som bedragaren kan komma över.

• Om du inte handlar på nätet så ofta kan du hålla ditt  betalkort låst för internetköp och låsa upp det när du ska handla.  Du låser och låser upp ditt kort på din internetbank.
• Om du handlar ofta på nätet är det smidigare att ha ett separat kort för internetköp, som du håller upplåst.
• Ha inte för mycket pengar på kortet som du betalar med på nätet. För över pengar vid behov eller använd ett kreditkort med låg kreditgräns.

Kom ihåg att inte spara dina kortuppgifter hos nätbutiker eller i webbläsaren. Ju färre platser ditt kortnummer finns på, desto mindre är risken att det läcker.

Det finns många olika varianter av falska webbshoppar. På bilden kan du se ett av många exempel och lägga märke till följande varningssignaler:

1. Webbadressen är poangcoop.com och inte Coops riktiga webbadress, som är coop.se.
2. Erbjudandena är för bra för att vara sanna och utbudet är inte det Coop vanligtvis erbjuder.

Kortbedrägerier sker inte bara i falska nätbutiker. Det är också vanligt att bedragare skapar webbsidor som liknar myndigheter, banker och välkända företag.

Du leds ofta till dessa sajter via länkar i bluffmejl och bluff-sms, som med hjälp av falska påståenden vill få dig att agera utan att tänka efter.

Kom ihåg att myndigheter, banker och seriösa företag aldrig kontaktar dig via mejl, sms, eller telefon för att be om dina kortuppgifter, lösenord eller koder.

När du surfar på ett publikt wifi-nätverk samsas du med alla andra användare på det nätverket. Då finns det en risk för att andra användare kan se vad du gör på nätet.

1. Innan du knappar in någon känslig information, till exempel kortuppgifter eller lösenord, måste du säkerställa att det finns ett hänglås i adressfältet. Då krypteras anslutningen mellan din webbläsare och webbplatsen som du besöker, så att ingen utomstående kan se datan som överförs. 

Om du vill slippa riskerna som är förknippade med publika wifi-nätverk kan du använda din mobilsurf i stället. Du kan också skaffa en så kallad VPN-tjänst till din mobil och dator, till exempel Mullvad VPN, ProtonVPN och IVPN. Med en VPN-tjänst skickar du din trafik genom en krypterad tunnel, så att ingen på det publika wifi-nätverket kan se annat än att du använder en VPN-tjänst. 

Om du upptäcker att ditt betalkort har använts utan att du genomfört något köp har du förmodligen blivit utsatt för ett kortbedrägeri.

Det viktigaste är att rädda dina pengar!

• Spärra kortet direkt hos din bank eller kortutgivare.
• Anmäl kortbedrägeriet på polisen.se eller på telefonnummer 114 14.

• Undvik att klicka på länkar i mejl och meddelanden. 
• Lägg på om någon ringer och av någon anledning vill att du ska dela dina kortuppgifter.   
• Klicka inte på misstänkta annonser.  
• Sök efter omdömen om du vill handla från en nätbutik som du inte har handlat från förut.  
• Spara inte dina kortuppgifter i webbläsaren eller nätbutiker.
• Ha inte för mycket pengar på kortet som du betalar med på nätet.
• Undvik att handla om du är ansluten till ett publikt wifi-nätverk. Använd din mobilsurf istället.
• Spärra ditt kort direkt om det har använts utan att du har genomfört något köp.