Undvik kortbedrägerier

Kortbedrägerier är ett av de vanligaste bedrägerierna i Sverige och ofta är internet brottsplatsen.

I den här kursen får du lära dig hur du skyddar dig mot kortbedrägerier.

Kortbedrägerier inleds ofta med att du klickar på en länk i ett bluffmejl eller bluff-sms, att du klickar på en falsk annons eller att du installerar en virusinfekterad app på datorn.

• Undvik att klicka på länkar som kommer via mejl eller sms, framförallt om du inte har förväntat dig att få ett mejl eller sms från den påstådda avsändaren. Gå i stället själv till företagets webbplats eller app via en adress som du vet är riktig.
• Var försiktig med vilka appar och program du installerar på datorn. Ladda i första hand ner appar från enhetens officiella appbutik, till exempel Apple App Store, Google Play eller Microsoft Store.
• Var alltid skeptisk mot annonser på nätet och sociala medier, särskilt om erbjudandet verkar för bra för att vara sant. 
• Lägg på luren om någon ringer och vill att du ska dela dina kortuppgifter.

Många kortbedrägerier sker på falska nätbutiker, som liknar seriösa och etablerade nätbutiker.

Här är några tips på hur du kan avslöja en falsk nätbutik:

1. Kontrollera webbadressen noggrant. En falsk nätbutik har aldrig samma webbadress som den riktiga nätbutiken. I det här bildexemplet står det bnanostree.com, men det borde stå elgiganten.se. Ibland är det bara en bokstav som skiljer den falska webbadressen från den riktiga.
2. Leta efter språkliga fel eller blandningar av olika språk på sajten. Det är en stark varningsignal och förekommer sällan på äkta nätbutiker. Men kom ihåg att även falska nätbutiker kan vara välskrivna och se professionella ut.
3. Tänk kritiskt och var misstänksam mot ovanligt låga priser: Om erbjudanden och priser är för bra för att vara sanna så är det förmodligen en bluff.

För att inte bli lurad när du handlar på nätet finns det en del andra saker som kan vara bra att tänka på:

• Handla inte från nätbutiker som saknar kontaktuppgifter eller organisationsnummer. Det är kännetecken för en falsk nätbutik. Om uppgifterna finns bör du kockså ontrollera dem, eftersom bedragare kan kopiera dem från andra företag.
• Lita aldrig på certifieringar som Trygg e-handel eller andra certifieringslogotyper. Logotyperna är lätta för bedragare att klistra in på den falska nätbutiken. Kontrollera på certifieringsföretagets egen webbplats att nätbutiken verkligen är certifierad.
• Sök alltid efter omdömen om nätbutiken från flera oberoende källor innan du handlar, speciellt om den är okänd för dig. Lita inte på omdömena som finns på butikens egen webbplats. De kan vara förfalskade. 
• Handla helst från butiker inom EU. Då har du normalt ett starkare konsumentskydd och det är lättare att ta till vara dina rättigheter.

Om dina kortuppgifter skulle stjälas finns det en del saker du kan göra för att begränsa hur mycket pengar bedragaren kan komma över.

• Om du inte handlar på nätet så ofta kan du hålla ditt  betalkort låst för internetköp och låsa upp det när du ska handla.  Du låser och låser upp ditt kort på din internetbank.
• Om du handlar ofta på nätet är det smidigare att ha ett separat kort för internetköp, som du håller upplåst.
• Ha inte för mycket pengar på kontot som kortet är kopplat till. För över pengar vid behov eller använd ett kreditkort med låg kreditgräns.

Kom ihåg att inte spara dina kortuppgifter hos nätbutiker eller i webbläsaren. Ju färre platser ditt kortnummer finns på, desto mindre är risken att det läcker.

Det finns många olika varianter av falska webbshoppar. På bilden kan du se ett av många exempel och lägga märke till följande varningssignaler:

1. Webbadressen är poangcoop.com och inte Coops riktiga webbadress, som är coop.se.
2. Erbjudandena är för bra för att vara sanna och utbudet är inte det Coop vanligtvis erbjuder.

Kortbedrägerier sker inte bara i falska nätbutiker. Det är också vanligt att bedragare skapar webbsidor som liknar myndigheter, banker och välkända företag.

Du leds ofta till dessa sajter via länkar i bluffmejl och bluff-sms, som med hjälp av falska påståenden vill få dig att agera utan att tänka efter.

Kom ihåg att myndigheter, banker och seriösa företag aldrig kontaktar dig via mejl, sms, eller telefon för att be om dina kortuppgifter, lösenord eller koder.

På ett publikt wifi delar du nätverk med andra. De flesta nätbutiker använder en krypterad anslutning, så att andra på nätverket normalt inte kan se dina kortuppgifter.

Kontrollera att webbadressen är rätt och avbryt om webbläsaren varnar för att anslutningen inte är säker.

Tänk också på att en krypterad anslutning inte betyder att nätbutiken i sig är äkta.

Om du känner dig osäker på nätverket kan du använda mobilsurf i stället. En VPN-tjänst kan skydda trafiken på nätverket, men den skyddar dig inte om webbplatsen är falsk.

Om du upptäcker att ditt betalkort har använts utan att du genomfört något köp har du förmodligen blivit utsatt för ett kortbedrägeri.

Det viktigaste är att rädda dina pengar!

• Spärra kortet direkt hos din bank eller kortutgivare.
• Reklamera de obehöriga transaktionerna till banken.
• Anmäl kortbedrägeriet på polisen.se eller på telefonnummer 114 14.

• Undvik att klicka på länkar i mejl och meddelanden. 
• Lägg på om någon ringer och av någon anledning vill att du ska dela dina kortuppgifter.   
• Klicka inte på misstänkta annonser.  
• Sök efter omdömen om du vill handla från en nätbutik som du inte har handlat från förut.  
• Spara inte dina kortuppgifter i webbläsaren eller nätbutiker.
• Ha inte för mycket pengar på kontot som ditt kort är kopplat till.
• Undvik att handla om webbläsaren varnar för att anslutningen inte är säker. Använd mobilsurf om du känner dig osäker på ett publikt wifi.
• Spärra ditt kort direkt om det har använts utan att du har genomfört något köp.