.FILE 2G 3G 4G 5G

Därför ska du bry dig om källkritik

Få ord känns lika slitna som källkritik. Det finns en anledning till det – källkritiken behövs. Men vilket ansvar har du själv, och vad kan du göra för att inte luras att sprida fejkat innehåll? 

Ingen vill bli lurad, oavsett om det handlar om skrämselpropaganda för produkter som ger cancer, blufföretag som vill blåsa dig på pengar eller ideologiska agendor. Du vill såklart inte vara en bricka i någon annans spel.

Men varför sprids då information, reklam eller nyheter, som medvetet bara ger en liten del av sanningen eller inte stämmer alls? Det finns väl ingen människa som vill bidra till att lögner och halvsanningar får fotfäste på nätet och i sociala medier?

Källkritik i vardagen är viktigt

Svaret är egentligen enkelt. Man glömmer eller slarvar med att dubbelkolla det man delar. Den vardagliga källkritiken är viktig: Vem är det som säger vad och varför?

Grundprincipen är att vi alla måste förhålla oss till vad vi läser och varifrån det kommer.

Thomas Nygren

Källkritik handlar om att lära sig att skilja sant från falskt, att avgöra vad som är trovärdigt, och att vara medveten om att olika avsändare har olika syften.

Så genomskådar du fejk på internet – här är fem knep

Internet svämmar över av nyheter, propaganda, skämt och lögner. Hur vet man vad som är sant eller falskt? Här är fem knep för att slippa bli lurad.

Det innebär att du själv måste ifrågasätta det du läser. Vem ligger bakom en undersökning som en tidning eller sajt skriver om? Är det en forskargrupp som presenterar resultatet av en vetenskaplig studie, eller kommer informationen ursprungligen från ett privat företag som vill sälja mer av sin vara?

Thomas Nygren, Uppsala universitet.
Foto: Kenneth Nygren

– Grundprincipen är att vi alla måste förhålla oss till vad vi läser och varifrån det kommer, säger Thomas Nygren, historiker och forskare om källkritik vid Uppsala universitet.

Tänk på att olika avsändare har olika syfte

Även helt sanna påståenden kan användas till olika ändamål. Ett politiskt parti och en dagstidning kan sprida samma nyhet – men de gör det av olika anledningar och med olika mål, ofta genom att lyfta fram just det som passar det egna syftet.

Det är inga konstigheter, egentligen, men samtidigt upplever många att det är svårare att vara källkritisk i dag än för bara tio år sedan. De flesta i Sverige använder sociala nätverk i dag, enligt rapporten Svenskarna och internet, och som bekant kan vem som helst lägga ut vad som helst på nätet. Och vem som helst kan också sprida innehållet vidare på sociala medier.

– Det som tidigare var väldigt resurskrävande är nu lätt att sprida utan en stor budget, jämfört med om du tidigare skulle skicka ut en tidning och få den att se trovärdig och oberoende ut, säger Thomas Nygren.

När osanningar påverkar demokratin

Sociala medier har länge varit en viktig plattform för de som aktivt vill skapa desinformation. Till exempel visade studien "What Are French Voters Sharing Over Twitter?" från Oxford University att en fjärdedel av all information med politisk anknytning som spreds på Twitter i samband med det franska presidentvalet 2017 baserades på missvisande fakta.

Så skadar lögner på nätet

På internet kan även vita lögner få allvarliga konsekvenser. Vad blir följderna när osanningar sprids blixtsnabbt i sociala medier?

Fejkade nyheter var något som diskuterades flitigt i samband med presidentvalet i USA 2016 och den diskussionen har knappast avtagit sedan dess. Efter valet 2016 gjorde den digitala publicisten Buzzfeed en undersökning som pekade på att fejkade nyheter fick större engagemang på Facebook jämfört med nyheter som ansågs som trovärdiga.

Demonstration i Los Angeles, november 2017. Foto: Alex Radelich

– Den stora risken är just när det lyfts fram felaktig eller vinklad och vriden information som hotar demokratin eller innehåller riktigt allvarliga medicinska felaktigheter, säger Thomas Nygren.

De falska nyheter som sprids mest på nätet ser ofta trovärdiga ut. Så pass trovärdiga att de kan lura rutinerade journalister, politiker och experter som borde veta bättre.

Allt om källkritik från Internetstiftelsen

Om vi läser eller hör något sägas flera gånger följer vi det.

Thomas Nygren

Vanliga sätt att fejka trovärdighet är att ha en vettig webbadress, förse sitt material med många referenser (som kan vara riktiga eller påhittade i sig), samt ha tydliga kontaktuppgifter. Det är lätt att dölja den verkliga avsändaren bakom en webbadress eller anonyma konton på sociala medier som Twitter och Facebook.

För mottagaren är det också svårt att hålla koll på den stora mängd sajter, konton och källor som finns på nätet.

– Informationsflödet sköljer över oss och vi får mindre hjälp i dag att sortera det. Om vi läser eller hör något sägas flera gånger följer vi det, säger Thomas Nygren.

Det var bättre förr – eller?

Trots att ordet används oftare i dag så är källkritik inte något nytt. Desinformation, det vill säga uppdiktad eller förvrängd information, användes flitigt under kalla kriget och termen ska ha myntats av Josef Stalin efter andra världskriget, enligt Washington Posts artikel "Before ‘fake news,’ there was Soviet ‘disinformation'."

– Under Kalla kriget cirkulerade det massor av planterade, falska nyheter, där syftet var att få in sin världsbild i andra människors medvetande och sprida den runt om världen. Men även längre tillbaka i tiden har det förekommit olika former av manipulation för att få människor att tycka och tänka olika saker, berättar Thomas Nygren. 

Joseph Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill utanför Sovjets ambassad under Teherankonferensen 1943. Foto: Public domain

Lobbygrupper av olika slag har funnits länge, och i krig har det varit vanligt med underrättelsetjänster som alla jobbat med att få ut sitt eget perspektiv på världen. Tidigare fick människor förlita sig på vad de fick veta i tidningar, tv och radio. I dag har vi lättare att kolla upp om något är sant.

Enligt undersökningen Svenskarna och internet är det knappt några svenska internetanvändare som tror att all information de tar del av på internet är pålitlig, men ungefär hälften tror ändå att merparten av informationen de tar del av på internet är det. 

Det är både bra och dåligt.

Samtidigt som nätet gjort att lögner enklare sprids, är det också ett fantastiskt verktyg för att kontrollera om något är sant eller inte. Det var avsevärt svårare förr.

Vad kan du själv göra?

Som individer har vi själva ett ansvar för att inte sprida obekräftad information vidare. För att inte själva bli lurade – och för att inte lura andra. Du vet att det finns aktörer som jobbar aktivt för att lura dig eller andra på pengar, eller som vill driva en ideologisk agenda.

Därför behöver du källtillit

Källkritik. Begreppet och förmågan har vi pratat om länge. Nu har det kompletterats med källtillit. Vad är det  – och varför behöver vi den? 

Därför måste du tänka till innan du trycker på delaknappen.

– Vi behöver vara delningskritiska. Det vill säga att vi måste ha koll på vad det är vi delar innan vi gör det, och komma ihåg att allt vi gör på nätet sprider sig, säger Jutta Haider, som är forskare vid Lunds universitet, inriktad på digitala kulturer och algoritmer.

Porträtt Jutta Haider
Jutta Haider, Lunds universitet.
Foto: Kristina Alexanderson

Viktigt att hitta källor du litar på – källtillit

Jutta Haider tycker att vi inte bara ska fundera över vår källkritik utan också över vår källtillit, det vill säga vilka källor vi känner förtroende för. 

– Vi hinner inte lägga tid på att granska alla påståenden vi stöter på i sociala medier. Därför behöver vi hitta källor som vi faktiskt litar på. Då kan vi i en nyhetssituation jämföra information från andra källor med dem. Det är ett första steg, enligt Haider.

Så vad kan man göra föra att bli en bättre internetanvändare? Thomas Nygren menar att nätet i sig kan vara ett hjälpmedel för att lösa nätets problem. 

Titta på det du läser och fråga dig själv varifrån informationen kommer.

Jutta Haider

– Googla och se om det finns någon bevisföring eller om det handlar om löst tyckande eller tänkande. Titta på det du läser och fråga dig själv varifrån informationen kommer. Jämför informationen från flera källor och kolla särskilt vad trovärdiga källor säger om saken. Det gäller att på ett klokt sätt kombinera vad som är vetenskapligt bevisat med granskade nyheter. Genom att börja där kan du sedan lättare förhålla dig till det som är vridet.

Genom att vara uppmärksam och tänka efter slipper du inte bara bli lurad personligen – du gör också hela vårt samhälle en stort tjänst.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
false
-