Brukar du tjuvläsa ditt barns sms? Eller använder du en GPS-app för att hålla koll på var de befinner sig? Då finns det några saker som kan vara bra att fundera över.

Med föräldraskapet kommer oron som ett brev på posten. Och värre blir det när barnen blir större och plötsligt ska röra sig ute själva och ha ett eget liv som du inte har hundra procent insyn i. Tekniken möjliggör dock att vi kan hålla koll på våra barn på avstånd. Frågan är om det är rätt väg att gå? Svaret är inget tvärsäkert ja eller nej.

– I grunden tycker jag att vi måste fråga oss hur vi själva skulle vilja bli behandlade. Även barn måste få ha hemligheter, säger Karin Nygårds, lärare och författare till boken "Koden till digital kompetens".

Här guidar hon kring hur vi kan balansera mellan att sund kontroll och överkontroll.

Är det en bra idé att...

1. Smygläsa barnens chatthistorik eller meddelanden?  

Dagens motsvarighet till att läsa barnets dagbok. Är man oroad över att ens barn håller på med något fuffens eller misstänker att hen inte mår så bra, men inte lyckas få sitt barn att prata med en så är det lätt att frestas till att göra ett sånt här intrång i barnens privatliv.

– Rent integritetsmässigt så är det ju barnets konversation. Generellt tycker jag att det är en dålig idé att smygläsa barns privata meddelanden. De har förstås också rätt till ett privatliv. Men sen kan det finnas situationer där man kan behöva gå in och läsa ändå, säger Karin Nygårds.

En sådan anledning kan vara att man misstänker att barnet far illa på något sätt. Det kan till exempel handla om att man misstänker att barnet blir utsatt för gromning eller mobbning och det inte hjälper att fråga och prata.

2. Använda appar med positionering för att hålla koll på vart barnen befinner sig? 

Med hjälp av GPS-klockor eller appar i barnets mobil kan du som förälder följa ditt barns rörelser och enkelt hålla koll på var hen befinner sig. Det kan upplevas som en trygghet för föräldrar och det behöver inte heller kränka barnets integritet – om användandet av GPS-appar används i samförstånd med barnet.

Vill man använda GPS-appar så kan ett bra sätt vara att man pratar med barnen om varför och kommer överens om hur. Att man till exempel i första hand försöker ringa eller sms:a om man vill veta vart barnen befinner sig.

Om syftet med att använda den här typen av appar är att stilla en oro för att barnet hittar på dumheter så finns det viktigare saker att göra än att övervaka barnet, tycker Karin Nygårds.

– Som förälder måste man vara medveten om att barn är duktiga på att hitta vägar runt såna här saker. Vet de att du spårar dem med mobilen så kan de till exempel lämna mobilen hemma så att du ska tro att de är hemma, säger Karin Nygårds.

– Prata med ditt barn, se till att få mer tid tillsammans eller sök hjälp, om du tror att din oro är befogad, fortsätter hon.

3. Kolla igenom barnens näthistorik? 

Vilka sajter har ditt barn besökt? Anledningen till att du vill veta är kanske att du oroar dig för att de ska ha stött på innehåll som du upplever som olämpligt, som till exempel porr. Men här är det viktigt att påminna sig om barnens rätt till ett privatliv. Tänk på när du själv var barn och nyfiken – hade du velat att dina föräldrar hade stenkoll på vilka Kropp & knopp-frågor du hade läst i Kamratposten?

– Barn måste få utforska saker de är nyfikna på utan att föräldrarna ser allt. Där måste man ge barn lite frihet, säger Karin Nygårds.

Ändå är det inte helt ovanligt att vi föräldrar ägnar oss åt detta, enligt rapporten Föräldrar & medier från Statens medieråd, och vi är mer benägna att göra det ju yngre barnen är.

I stället för att övervaka vad barnet besöker för sidor på nätet är stalltipset återigen att prata. Vad är det du oroar dig för att barnet ska se på nätet? Prata med barnet om det. Fråga om de har några funderingar kring något de har sett på nätet? Prata om det ofta och gör samtalen om vad de gjort på nätet till ett vanligt inslag i vardagen.

Ett annat tips är att använda de inställningar för föräldrakontroll som finns i webbläsare och i appar. Det finns dock en risk att de filtrerar bort innehåll som man faktiskt vill att barnet ska ha tillgång till. Det är också viktigt att vara medveten om att även om man stoppat åtkomsten till exempelvis porrsajter på hemmanätverket så innebär det inte att barnet inte kommer att stöta på porr när hen surfar på andra nätverk eller på kompisars telefoner. Därför är till exempel porr något som man ändå kan behöva prata om hemma.

Svaret på frågan om det är rimligt att kolla igenom barnens näthistorik är inte svart eller vitt. Det kan finnas situationer där det är nödvändigt att kolla – som när du misstänker att ditt barn far illa på något sätt.

4. Kräva att barnet har låst profil på Instagram, Snapchat och Tiktok? 

Att veta att vem som helst inte kan följa ens barn eller se vad barnen postar på sociala medier kan kännas tryggt. Många föräldrar ställer därför kravet att barnen ska ha låsta konton där man aktivt godkänner vilka som kan se deras innehåll. Det här tycker Karin Nygårds är ett helt rimligt krav - åtminstone om barnet inte har fyllt 13 år och inte uppfyller plattformarnas åldersgräns.

Men borde de då ens vara på Instagram, Snapchat och Tiktok om de inte har åldern inne? Karin Nygårds menar att en fördel med att låta barnen skaffa ett konto tidigare är att man då kan ställa större krav på delaktighet. Det blir ett sätt att slussa in barnen i det digitala och man har en chans att lära dem hur man beter sig på sociala plattformar.

– Jag resonerar som så att om jag låter min dotter vara på de här plattformarna tidigare så kan jag finnas där och guida henne. När hon har åldern inne och ska vara där själv så vill jag ha gett henne en bra grund att stå på, säger Karin Nygårds.

5. Kräva att få barnens lösenord till sociala medier? 

En majoritet av föräldrarna till 9-12-åringar uppger i rapporten Föräldrar & medier att de har lösenordet till något av barnens sociala medie-konton. Bland äldre barn är det inte alls lika vanligt.

Men är det rimligt att kräva att man ska ha lösenorden till barnens konton? Ja, om barnet är yngre än 13 år, tycker Karin Nygårds. Men bara för att du har tillgång till barnens lösenord betyder inte det att det är rimligt att man "spionerar" genom att logga in på deras konton i onödan.

– Det är information som måste hanteras med varsamhet såklart. Men om barnet är under 13 år tycker jag att det är rimligt att man har tillgång till deras lösenord, eftersom de egentligen är för unga för egna konton, säger Karin Nygårds.

6. Avlyssna barnets samtal?  

Här är svaret faktiskt glasklart: Det är en dålig idé. 2017 dömdes en pappa i Göteborgs tingsrätt för dold avlyssning av sin 13-årige sons mobilsamtal. Pappan hade använt en spionapp som automatiskt spelade in och skickade vidare samtalen till pappan. Straffet blev dagsböter och pappan fick även betala skadestånd både till sin son och sonens mamma. Hovrätten fastställde senare domen.

Du kan läsa mer om fallet i Svenska Dagbladet: "Ny dom: Förälder fick inte avlyssna sitt barns mobil".

– Som föräldrar är det vårt jobb att ha koll på våra barn, men det är inte vår uppgift att tjuvlyssna på dem, säger Karin Nygårds.

En bra relation är bästa skyddet

Det är värt att fundera kring vilken relation man bygger med sitt barn om man övervakar barnet. De flesta föräldrar önskar en relation där barnen kommer till en och berättar om något har hänt, om de sett något jobbigt eller blivit kontaktade av någon med tveksamma intentioner. Vägen till en sådan relation är oftast kommunikation, inte övervakning. 

Ett bra sätt att börja prata kring risker på nätet är att man som förälder själv skaffar sig den kunskap man behöver.  

– Det finns mycket skräckpropaganda om riskerna på nätet. Som förälder behöver man sätta sig in i vad som är sanning och vad som är myt, säger Karin Nygårds. 

Bara det faktum att det finns appar som underlättar övervakning av barnen kan ge en känsla av att man behöver dem, menar hon. Att det till och med är förväntat av en bra förälder att använda sig av dessa.  

– I stället för att smygläsa vad barnen skriver till varandra eller vad de kollat på för sidor så är det viktigare att finnas där för barnen och vara förstående. Att skapa en relation där de vågar komma till dig och berätta om något har hänt, säger Karin Nygårds. 

Vad säger juridiken då?

Som förälder har man långtgående rättigheter att bestämma över sina barn och deras ägodelar. Men samtidigt har barn rätt till ett privatliv och integritet. Det slår bland annat Barnkonventionen, som numera är lag, fast.

– Övervakning är generellt den sista utvägen. Barn har en grundläggande rätt till ett privatliv, precis som vi vuxna, säger Ängla Eklund, it-jurist.

Om du till exempel har ett barn i övre tonåren och olovligen loggar in på dennes Facebook-konto så kan det faktiskt röra sig om dataintrång – om du inte gör det för att du misstänker att barnet befinner sig i nöd. Juridiskt så stärks barnets rätt till integritet med åldern.

– Men frågan om huruvida man ska övervaka sina barn är framförallt moralisk, mer än den är juridisk, säger Ängla Eklund.