Ofta hamnar faror och begränsningar i fokus när vi diskuterar ungas skärmtid. Men med internet och digitala verktyg skaffar sig dagens unga både unik kompetens och hittar egna sociala vägar i livet.

De allra flesta barn kommer tidigt i kontakt med nätet och digitala verktyg. När barnen nått lågstadieåldern är i princip alla dagliga internetanvändare, enligt rapporten Barnen och internet.

Fördelar med tidig användning

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet som forskat om ungas närvaro på nätet, ser stora fördelar med att barn tidigt börjar använda digital teknik. Genom den digitala världen kan barn och föräldrar få en unik möjlighet att upptäcka saker tillsammans. Att som förstagångsförälder utforska till exempel Babblarna eller något annat lika nytt för både vuxna och barn gör att alla är på samma nivå.

– Ur lärandesynpunkt finns det i princip inget bättre än att skapa en situation där meningen är att man ska utforska tillsammans. Kraften i att man vill förstå gör stor skillnad för motivationen och man gör också misstagen tillsammans. I skolans mer konstruerade situationer finns inte alltid tiden för den typen av lärande, säger Elza Dunkels.

Nätvana ger trygghet

När det gäller forskning som direkt visar på positiva saker med digitaliseringen är det svårt att hitta dokumenterade exempel. Men det finns en del konkreta exempel som visar på hur unga utvecklas genom sitt digitala liv. I sin egen forskning ser Elza Dunkels till exempel att unga som tidigt introduceras till internet får ett försprång när det kommer till personlig säkerhet på nätet. Nätvana barn blir helt enkelt tryggare på nätet. Det gör i sin tur att de har lättare att vända sig till vuxenvärlden med frågor och problem i den digitala vardagen. Och just att börja tidigt spelar en viktigt roll.

– I teorin skulle vi kunna vänta med att öva tills de är sju år gamla. Men då är det svårare för vuxna att vara delaktiga på samma sätt och barnen har förlorat värdefull tid att lära sig på. Små barn är extremt snabba på att plocka upp saker och att förstå utan att man har en lektion med dem innan, säger Elza Dunkels.

Internet – inte bara siffror

Mycket av de rapporter som rör internet handlar om siffror, mätningar om hur mycket tid vi lägger på olika aktiviteter, när vi gör det och hur stor andel av oss som gör en viss nätaktivitet. Men en del fördelar med nätet kan ibland vara svåra att se just med siffror. I sin egen forskning möter Elza Dunkels ofta individer som sällan syns i statistik eller i debatten.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att veta att det finns barn som får stor hjälp av nätet. Det kan handla om unga som har fått sina första vänner i livet via ett spel eller personer som genom nätet har hittat olika sätt att leva trots stora svårigheter utanför den digitala världen.

Det är ofta de marginaliserade unga som har fått hjälp via nätet. Jag tycker det borde räcka att veta att det är så och att vi inte bara hakar upp oss på siffror.

Elza Dunkels

Nätet öppnar för nya gemenskaper

Just den vetskapen ser Elza Dunkels som något som vi behöver ha med oss i vår syn på internet och vår digitala närvaro. Att det finns faror som vi som föräldrar behöver navigera och hålla koll på vet de flesta, de berättelserna märks redan i det offentliga samtalet. Men även om vi måste se farorna så får vår diskussion om nätet inte bli en fråga om majoritet och minoritet, menar Dunkels. Vinsterna med nätet för de unga som inte riktigt hittat sin väg utanför skärmarna betyder otroligt mycket för just dem. Bara den vetskapen gör att vi har ett ansvar att se till att barn har tillgång till den digitala världen.

– Det är ofta de marginaliserade unga som har fått hjälp via nätet. Jag tycker det borde räcka att veta att det är så och att vi inte bara hakar upp oss på siffror. Det är också en fråga om solidaritet, säger Elza Dunkels.

Gaming bygger ordförråd

Ett annat positivt exempel är en studie gjord 2019 som visade att tonåringar som spelar datorspel på sin fritid bygger upp ett stort engelskt ordförråd. Studien är gjord av Pia Sundqvist, forskare vid Karlstads universitet och Universitetet i Oslo, och slog också fast att de spelande tonåringarna var extra duktiga på svåra engelska ord jämfört med jämnåriga som inte ägnade sig åt spel. Studien visade dessutom att det var mängden tid tonåringarna spelade – inte vilka spel – som var avgörande för ordförrådet.

Att just online-spelande påverkar språkkunskaperna mycket såg man tidigt inom skolvärlden men det tar alltid tid innan forskningen kommer ikapp, konstaterar Elza Dunkels. Forskningen kring hur språkutvecklingen påverkas av att unga är tidiga internetanvändare är komplex, eftersom språk handlar om fyra delar – skriva, läsa, lyssna och prata. Det gör att det råder delade meningar om vilka fördelar internet i ung ålder har när det kommer till språkutveckling.

– Att det kan vara ett bidrag till språkutvecklingen tror jag de flesta är överens om. Ett barn som till exempel lär sig alla färger på engelska via läsplattan har ingen nackdel av det senare. Och det är inte bara ordförrådet som förbättras, många har till och med syntaxen på plats. Under de senaste åren då läsplattorna har funnits på skolorna så kan man också se att även yngre barn plockar upp olika språk, säger Elza Dunkels.

Appar öppnar för kreativitet

Ytterligare ett exempel är hur digitala verktyg och appar skapar nya kreativa mönster och möjligheter för dagens unga. Susanne Kjällander är lektor på Stockholms universitet och har forskat om digitalisering i förskolan. I sin forskning ser hon hur de kreativa appar som tidigare framför allt användes i skolor och förskolor numera sprider sig allt mer till hemmen. De här apparna där barnen producerar snarare än konsumerar lär dem till exempel att skapa filmer och musik, redigera bilder och skriva berättelser.

– Det här är något som skett de senaste åren. Förut har det varit hemmets kultur som har spridit sig till skolan. Nu är det tvärtom, mer än hälften av förskolebarnen skapar eget digitalt material i hemmet, säger Susanne Kjällander.

Vuxna behöver inte förstå allt

Parallellt med den digitala utvecklingen där den digitala vardagen är självklar för dagens unga finns ofta en oro hos vuxenvärlden. När vi inte riktigt förstår allt som händer bakom skärmarna riskerar vi att måla upp det som farligt. Men måste vi vuxna verkligen förstå allt i våra barns digitala liv? Inte alls, konstaterar Elza Dunkels.

– Så här har det alltid varit i historien. Tänk i stället att du kanske inte förstår allt, men att du kan lära dig respektera det. Man får titta på sitt barn och hens unika situation, säger Elza Dunkels.

Precis som vi gör riskbedömningar och generaliseringar i andra sammanhang i vårt föräldraskap kan vi göra likadant med våra barns digitala uppväxt, menar Dunkels. Hon jämför med att lära sitt barn att cykla. De eventuella farorna som barnen kommer att behöva hantera som cyklist försvinner inte bara för att de tidigt lärt sig att cykla, men då har de med sig verktygen.

– Då vet man att de förmodligen kommer att klara av att styra undan en grop i marken. På samma sätt kan man tänka kring att introducera den digitala världen för sina barn. De far absolut inte illa av att vänta, men min bild är att många slentrianmässigt tror att det är bättre ju längre man väntar. Och så är det absolut inte, säger Elza Dunkels.

Att navigera rätt i det massiva utbudet av appar hos mobiltillverkarnas butiker kan vara utmaning. Vill du hitta appar som gynnar just kreativitet kan sajterna Skolappar och Pappas appar vara en bra hjälp. Här kan du skriva in vad du vill att appen ska träna, vilket gör det lättare att hitta en app som passar. Apparna blir också recenserade och betygsatta. Eftersom sajterna ofta används av bland andra förskollärare blir de granskade av både utbildade pedagoger och föräldrar.