Oro, tvivel och personliga problem. AI har blivit ett lättillgängligt verktyg för att sortera tankar när något skaver. Men vad bör vi tänka på innan vi delar vårt innersta med en chattbot?
Kanske känner du dig orättvist behandlad av chefen, eller har svårt att hantera ditt barns utbrott. Eller kanske får du kaninpuls så fort du hör ordet mingel? Ibland är bästa lyssnarkompisen upptagen och det känns som ett stort steg att vända sig till en psykolog. Då finns AI där, under dygnets alla timmar.
Att vi ber AI om hjälp att hantera känslor är inte ovanligt. Det är en följd av att tekniken blivit en följeslagare i andra delar av våra liv menar Matilda Tudor, medieforskare. I hennes forskning har hon hon bland annat studerat hur vi förhåller oss till AI som känslomässigt stöd.
– Man börjar kanske med informationssökning och praktiska användningsområden. Men sedan blir det för somliga mer och mer förtroligt och ibland väldigt känslomässigt engagerat med tiden, säger hon.
Matilda Tudor pekar på att vi alla är relationella varelser – vi har lätt för att tillskriva mänskliga drag även till tekniska prylar. Vi ger bilen ett namn och säger tack till en chattbot, fastän vi vet att ingen riktig person svarar. I en AI-chatt får vi dessutom respons som liknar en människas. Vi får följdfrågor och bekräftelse och vi känner att någon lyssnar på oss.
Vi förstår ändå att vi pratar med en maskin. Ibland är det just den vetskapen, att det inte sitter en människa på andra sidan, som gör det lättare för oss att öppna upp.
Lättare att berätta när ingen dömer
I en AI-chatt behöver du inte undra vad den andra personen tänker om dig. Eller känna att du tar upp för mycket av någons tid. Du kan börja där det känns enklast, även om du inte riktigt vet vad du vill säga.
Per Carlbring är professor i klinisk psykologi och forskar om AI-baserad behandling vid social ångest. Deltagare i en av hans studier har vittnat om att det kan vara en lättnad att prata med en AI.
– Vi fick återkoppling om att det var skönt att det inte var en människa. Då behövde man inte känna att man skulle ställa sig in och bli gillad av terapeuten, säger han.
I en annan studie visste deltagarna inte om terapeuten var en människa eller en AI. Där uttryckte en deltagare att ingen tidigare hade förstått hen så bra, och att behandlaren verkligen hade valt rätt yrke. I det fallet kom svaren från en AI.
Modellerna som Per Carlbring använder i sin forskning har tagits fram för psykologisk behandling och de skiljer sig från att chatta med en vanlig AI-bott. Men det kan ändå vara hjälpsamt att fråga vanliga verktyg som ChatGPT eller Claude om råd när något skaver.
När kan AI vara ett bra bollplank?
Säg att du fortfarande tänker på det där samtalet med chefen. Du vet att du blev arg, men har svårt att ringa in varför. Vad skulle du vilja att chefen förstod om du tog upp saken igen? Här kan en AI-chatt hjälpa dig att reda ut vad som hände, vad du själv läser in i det och vad du kan göra härnäst. Du kan också öva på ett uppföljande samtal där AI:n får agera chef. På så vis kan du känna dig förberedd när det är dags att ta tjuren vid hornen.
– Om man snurrar in sig för mycket i vissa tankar kan det vara bra att få perspektiv på dem och hjälp att se det från andra håll, säger Per Carlbring.
Han beskriver att AI fungerar bäst som en sorts anteckningsbok eller ett bollplank – inte som ett facit. För att få de där välbehövliga perspektiven behöver vi be om dem. Annars är det lätt att AI:n stryker medhårs och bekräftar din bild av situationen. Så i stället för ”Visst behandlade chefen mig orättvist?” är tipset att skriva ”Jag upplevde samtalet så här. Vilka andra sätt finns det att tolka det och vad skulle jag kunna fråga chefen för att förstå bättre?” Det kan hjälpa dig att gå in i nästa samtal med en fråga i stället för en färdig slutsats.
Hur vet du om råden från AI är bra?
När AI svarar på faktafrågor om ett årtal kan du kontrollera det. Men om den säger att din vän är avundsjuk på dig finns det ingen källa som kan ge dig svaret. Ändå kan det kännas övertygande, särskilt om svaret sätter ord på något du själv upplever.
Matilda Tudor tror att vi lättare sänker garden när samtalet blir personligt. En chattbot kan vara inställsam och ge oss medhåll just när vi skulle behöva hjälp att se saken från ett annat håll.
– Vi behöver komma ihåg att det här inte är en resurs som sitter inne på någon universell sanning, säger hon.
Ett sätt att pröva ett råd är att skilja på vad du faktiskt vet och vad chatten har tolkat. Om en vän inte har svarat på ditt meddelande vet du att svaret uteblivit. Det du inte vet är varför. Be gärna AI om fler möjliga förklaringar, men kom ihåg att de också är gissningar. Ofta är nästa steg helt enkelt att fråga vännen.
Risk att AI föreslår för enkla lösningar
Att få ett svar som får det att kännas bättre kan vara värdefullt. Men det är inte alltid samma sak som att få hjälp att komma vidare.
Per Carlbring tar ett exempel. Tänk dig att du har social ångest och blir ombedd att hålla tal på ett bröllop. Du vill gärna säga något till brudparet, men bara tanken på att stå inför alla gäster gör dig nervös. Här finns det risk att AI:n vill komma med enkla lösningar.
– Ett tips för att slippa ångesten snabbt är att säga: ”Tacka nej”. Men det är inte bra på lång sikt, säger han.
Om du tackar nej kan oron släppa för stunden. Men om du egentligen vill hålla talet har du fortfarande inte fått hjälp att hitta ett sätt att göra det. En fråga som kan föra dig vidare är: ”Hur skulle jag kunna hålla talet på ett sätt som känns mer hanterbart?” Kanske vill du hålla det kort, öva inför en vän eller säga några ord tillsammans med någon annan.
När det blir svårt att sätta punkt
En fördel med AI är att du kan skriva direkt när något känns jobbigt. Även sent på kvällen när ingen du brukar prata med är tillgänglig. Baksidan är att det inte finns något naturligt slut på samtalet. Du kan alltid ställa en fråga till. Och risken finns att du fortsätter leta efter ett svar som ska få det att kännas bättre. Trots att du redan fått flera.
Ibland är det själva samtalet som är svårt att lämna. Matilda Tudors forskargrupp har intervjuat personer som haft nära relationer med chattbottar. Flera beskrev hur svårt det kunde vara att slita sig från samtal där de hela tiden förväntades bidra och känslorna gick på högvarv.
– Det blir mer som att du ska skriva en Harlequin-novell varje dag, säger hon.
Exemplet gäller intensiva relationer med sällskapsbottar, som är utformade för att hålla dig sällskap. De kan också höra av sig och undra vart du tog vägen om du lämnar chatten. Men också i en vanlig AI-chatt kan en ny följdfråga göra det lätt att fortsätta lite till. Här är det värt att komma ihåg att tekniken är gjord för att du ska stanna kvar.
Det kan vara värt att lägga märke till vad du återvänder för. Får du syn på något nytt? Eller söker du samma lugnande besked igen? Matilda Tudor ser det också som ett varningstecken om du börjar välja bort samtal med människor som du annars skulle ha vänt dig till.
Hur privat är en AI-chatt?
När du delar privata hemligheter i en chatt är det lätt att få känslan av att ingen annan kan se vad du skriver.
– Det ger en illusion av att man är i ett hemligt rum, säger Matilda Tudor.
Men det du skriver lämnar du till en tjänst som ofta drivs av kommersiella intressen. Och hur uppgifterna sparas och används beror på vilken tjänst du använder och vilka inställningar du har. En annan faktor är risken för att företaget ska drabbas av en dataläcka.
Om du vill bolla hur du ska hantera ditt barns utbrott behöver du kanske beskriva vad som brukar hända och hur du själv reagerar. Barnets namn, skola eller journal behöver inte följa med. Men Per Carlbring beskriver också ett mörkare scenario. Om känsliga uppgifter från chatten hamnar i fel händer kan någon använda dem för att pressa dig. Det är ett skäl att fundera redan innan du börjar skriva. Vilka detaljer behöver jag faktiskt dela för att få hjälp att tänka vidare?
Tre frågor innan du ber AI om råd
- Vilka detaljer behöver jag dela?
Beskriv vad som hände, hur du reagerade och vad du vill ha hjälp att tänka igenom. Utelämna namn, arbetsplats och känsliga detaljer som kan identifiera dig eller någon annan. - Har jag bett om fler möjliga tolkningar?
Berätta hur du upplevde situationen och be om andra sätt att se på den. Du kan till exempel skriva ”Hjälp mig att skilja på vad jag vet och vad jag antar. Vilka andra förklaringar finns, och vad kan jag fråga för att förstå bättre?” - Vad kan jag göra efter chatten?
Försök landa i ett konkret nästa steg. Det kan vara att skriva ner en fråga du vill ställa, öva på hur du ska inleda ett samtal eller prata med någon du litar på. Om du märker att du ställer samma fråga igen för att få ett lugnande svar kan det vara läge att pausa och ta det steget.
Kan AI ersätta en terapeut?
På frågan om AI gör att psykologer inte behövs svarar Per Carlbring att det bästa vore om de inte behövdes. För då skulle fler må så bra att de inte behövde behandling.
– Då har vi nått jättelångt med folkhälsan. Men så kommer det förstås inte att vara, säger han.
En AI-chatt kan hjälpa dig att sortera tankar och sätta ord på sådant som känns svårt. Om oron eller nedstämdheten håller i sig och påverkar vardagen behöver du mer stöd än chatten kan ge. Här kan vårdcentralen eller 1177 hjälpa dig vidare.
Per Carlbring hoppas på att säkrare AI-verktyg ska kunna hjälpa fler att ta steget till mänskligt stöd. Om någon skriver att den mår väldigt dåligt kan en hänvisning till vården vara korrekt och ändå inte få personen att söka hjälp. Per Carlbring vill förstå hur ett svar också kan inge hopp och göra det lättare att faktiskt ta kontakt.
Kan vi människor lära oss något av ett samtal där vi alltid får prata till punkt? Matilda Tudor är tveksam. Att få prata till punkt och mötas av följdfrågor kan få oss att känna att någon lyssnar. Men när vi pratar med en annan människa behöver vi också lyssna tillbaka. Den andra kan se saken annorlunda, säga emot eller när det behövs – sätta punkt.