.FILE 2G 3G 4G 5G
Solpaneler mot en himmel, i förgrunden syns gula buskar.

Så tror svenskarna att digitaliseringen påverkar klimatet – och så svarar experterna

En tredjedel av svenskarna tror att digitalisering har en positiv påverkan på miljö och klimat, men många saknar information för att kunna ta ställning. Frågan är komplex – vad säger experterna om digitaliseringens miljöpåverkan?

Internetstiftelsen har i rapporten Svenskarna och internet frågat svenskarna om hur de tror att digitalisering och internetanvändning påverkar miljö och klimat. Hela 32 procent av svenskarna tror att digitaliseringen har en övervägande positiv påverkan på klimat och miljö enligt rapporten. Det är mer än dubbelt så många som de 13 procent som tror att digitaliseringen har en övervägande negativ klimatpåverkan.

Men nästan en fjärdedel av svenskarna, 23 procent, anser sig inte kunna ta ställning i frågan om vilken påverkan på klimatet digitaliseringen av samhället har. De anser sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ha en åsikt om svaret.

Vad säger experterna om digitaliseringens miljö- och klimateffekter?

Frågan är onekligen komplex. För att reda ut några av de olika aspekterna kring digitaliseringens påverkan på klimat och miljö har vi talat med två experter. Anna Furberg forskar om digitaliseringens direkta klimatpåverkan idag och i framtiden utifrån ett livscykelperspektiv på Kungliga tekniska högskolan. Eva Stattin är innovationsledare på forskningsinstitutet RISE, med fokus på smarta och hållbara städer och samhällen.

I den här artikeln svarar de båda experterna på svenskarnas frågor om digitaliseringens påverkan på miljö och klimat. Frågorna kommer direkt från undersökningen Svenskarna och internet.

Kvinna sitter ute i naturen med en laptop i knät.

Så påverkar din internetanvändning miljö och klimat

Internets klimatpåverkan har blivit en alltmer aktuell fråga. Digitaliseringen kan hjälpa oss till ett mer hållbart samhälle, men hur påverkar internetanvändningen miljön? Och hur kan du minska ditt avtryck?

Leder digitaliseringen till minskad eller ökad energiförbrukning?

I undersökningen lyfter en stor andel svenskar att den smarta tekniken både är energikrävande och kan bidra till minskad energiförbrukning. Å ena sidan erbjuder den nya tekniken möjligheter att använda energi på ett mer effektivt sätt och spara på el, till exempel genom smarta appar som styr hemmet och stänger av utrustning när den inte behövs. Å andra sidan kräver digitala tjänster och internet i sig en stor mängd el för att fungera.

Så här skriver en av personerna som deltagit i undersökningen:

Jag tror att internet och digitalisering kan användas för att effektivisera samhället avseende klimat och miljö. Det är enklare att övervaka, samla in data, analysera och åtgärda problem. På det stora hela tror jag internet och digitalisering är bra för klimatet.

Man, 49 år

De experter vi talat med håller med berättar att frågan är komplicerad och saknar ett tydligt svar. Anna Furberg på KTH menar att digitala tjänster kan hjälpa oss att minska energianvändningen, men att om det leder till en nettominskning eller inte beror på vårt beteende.

– Användningen av digitala tjänster kan leda till minskad energiförbrukning. Navigeringsappar, till exempel, gör att du kan effektivisera din körstil och din körsträcka för att förbruka så lite bränsle som möjligt. Men om bränsleekonomin hos din bil förbättras så innebär det ju att du kan köra längre avstånd för samma peng eftersom kostnaden per kilometer minskar. Du sparar alltså bränsle och pengar på att använda digital teknik, i det här fallet en navigeringsapp. Men om det leder till att du i slutändan kör längre, då kan utsläppen bli lika stora som innan du började använda den digitala tjänsten eller till och med öka, säger Anna Furberg.

Porträtt av Anna Furberg.
Anna Furberg, forskare, KTH.

Eva Stattin på Rise håller med – tekniken kan bidra till att optimera energianvändningen, men det är vårt beteende som avgör om det blir en besparing eller inte.

– Det behövs mer forskning på området och den forskningen måste titta på frågan ur ett helhetsperspektiv. Istället för att bara titta på hur mycket el en viss tjänst förbrukar och jämföra med en annan tjänst måste vi också väva in beteenden, attityder och annat i samhället som digitaliseringen kan påverka, säger Eva Stattin.

Eva Stattin, innovationsledare, forskningsinstitutet RISE.

Energimixen viktig

Det är tydligt att vårt digitala samhälle kräver en hel del elektricitet för att fungera. E-handel, videosamtal och andra digitala tjänster på nätet kräver en server för att fungera och stora datacenter med servrar slukar stora mängder energi. En av de viktigaste aspekterna blir då hur den elen produceras – hållbart och med förnybara energikällor eller med fossila bränslen som kol och olja? Enligt Eva Stattin kan det påverka om ett digitalt alternativ är mer hållbart eller ej.

Ett exempel är digitala musiktjänster som Spotify och Tidal. Att strömma musik en timme digitalt beräknas enligt den brittiska webbplatsen The Climate News generera ungefär 100 gram utsläpp av koldioxid eller motsvarande. Det är lite jämfört med energikostnaden för att tillverka och leverera en cd-skiva med samma musik på, som dessutom också kräver elektricitet för att spela.

Men för att Spotify ska fungera krävs också att ett datacenter är igång hela tiden och gör att musiken finns tillgänglig närhelst någon vill spela. Om inte elen som behövs för datacentret produceras på ett hållbart sätt blir det en konstant källa till utsläpp. Enligt en studie som gjordes på universiteten i Glasgow och Oslo år 2019 innebär strömmande musik högre miljöbelastning totalt sett än att lyssna på cd- eller vinylskivor.

– Studien kom fram till att det är mer miljömässigt hållbart att spela musiken på skivor än via Spotify, sett till helheten, berättar Eva Stattin. Men då är studien gjord i USA där en större del av elen kommer från fossila bränslen. Så det beror på var serverhallarna ligger och hur elen produceras.

Hur påverkar digitaliseringen våra naturtillgångar?

En annan fråga är hur digitaliseringen påverkar jordens naturresurser. Nästan alla svenskar i studien anser att digitaliseringen bidrar till att skogen som naturtillgång bevaras eftersom vi använder mindre papper. Det handlar till exempel om att e-post ersatt fysiska brev och att digitala dokument minskat behovet av papper eftersom informationen finns på nätet.

Men många påpekar också att tillverkningen av digitala enheter använder mycket naturtillgångar som metaller och mineraler. Ett exempel är metallen kobolt som är en viktig komponent i batterier. Förutom att brytningen ofta sker under dåliga arbetsförhållanden innebär den en stor miljöpåverkan.

Precis som med energianvändningen handlar frågan om naturtillgångar också om hur tillverkningen går till, var den sker och hur vårt beteende ser ut när det gäller till att köpa nya prylar.

– När det gäller tillverkningen av datorer och annan utrustning så finns ganska mycket siffror, så att man kan räkna ut det faktiska miljöavtrycket. Men för att tekniken ska bli hållbar finns det mycket kvar att göra, inte minst när det kommer till återanvändning och återvinning av den utrusning som tillverkas, berättar Eva Stattin.

En byrålåda med gamla mobiler, ipods och datorer.

För en privatperson handlar det kanske främst om att se över sin egen konsumtion av prylar – till exempel hur ofta man köper en ny mobiltelefon. För ett företag eller en kommun som ofta gör större inköp på en gång kan det handla om att göra en noggrann analys av verksamhetens olika behov. Inte minst bör man fundera över vad som händer med prylarna när vi inte använder dem längre.

– I en kommun behöver nog inte en förskola samma datorkraft som stadsplaneringskontoret, men man gör oftast inte en analys av verksamhetsbehovet vid stora inköp. I regel har man ett ganska begränsat produktsortiment att välja från. Det gör att vi köper och använder produkter med högre prestanda, och därmed högre miljöpåverkan, än vad som faktiskt behövs. Kanske en återanvänd dator eller mobiltelefon skulle fungera utmärkt i relation till behoven, men så är vi inte riktigt vana att tänka, berättar Eva Stattin.

Leder digitaliseringen till att vi reser mindre?

De flesta svenskar tror att internet och digitaliseringen har bidragit till minskat resande. Många i undersökningen Svenskarna och internet lyfter att distansarbete och videokonferenser lett till minskat resande i jobbet.

Förr brukade vi resa till huvudkontoret utomlands 4–6 gånger om året och nu gör vi det bara en gång per år och spar otroligt mycket i flygbränsle (och reseutgifter).

Kvinna, 60 år
En kvinna sitter framför en laptop och har ett videomöte.

Men både Eva Stattin och Anna Furberg påpekar att verkligheten är något mer komplicerad. Visst har digitaliseringen gett oss möjligheter att resa mindre, men det är svårt att slå fast om resandet verkligen har minskat totalt sett. Även här handlar det om hur vårt beteende förändrats av de digitala möjligheterna.

– Om du ersätter en affärsresa med ett videokonferensmöte så leder det kanske till minskat resande. Men om det innebär att du tänker: vad bra, då kan jag åka på två semesterresor med flyg utomlands istället, då blir ju inte nettoeffekten positiv. Man måste titta på helheten och vilka beslut man tar på lång och kort sikt, säger Anna Furberg på KTH.

Eva Stattin håller med. Ett minskat resande inom ett område kan innebära ett ökat resande inom ett annat. Nya app-baserade resetjänster som till exempel Uber kan också leda till ett ökat resande med bil och taxi.

– Digitaliseringen har gett oss verktyg som underlättar planeringen och optimerar och effektiviserar vårt resande. Men det har också gjort att det etablerats nya tjänster på marknaden som bidrar till att ändra vårt beteende. Det kan ibland resultera i att vi väljer bilen istället för kollektivtrafiken, säger Eva Stattin.

Är e-handel positivt eller negativt för klimatet?

När det gäller e-handelns påverkan på miljön är det fler svenskar som menar att näthandeln bidrar till en negativ klimatpåverkan, än en positiv. Tack vare näthandel har det blivit enkelt att beställa varor från andra länder, med resurskrävande transporter som följd.

En man sitter vid en dator och betalar med swish i en e-handelsbutik.

Ett problem är hur folk har ändrat sitt sätt att handla, istället för att gå till en butik för att prova, känna och klämma på saken man ska ha så beställer man istället hem en massa onödigt skrot och utnyttjar fri retur. Det blir en hel del onödiga transporter fram och tillbaka.

Man, 28 år

Att handla varor på nätet är därför ännu ett tydligt exempel på att det i slutändan är vårt beteende som avgör om digitaliseringen är bra eller dåligt för klimatet. Anna Furberg säger:

– Om jag sitter hemma och läser på och köper en produkt utifrån olika hållbarhetsaspekter kanske mitt köp leder till att minska klimatpåverkan. Men om näthandeln i stället innebär att du köper hem fler varor som du returnerar och gör detta ganska ofta leder ju näthandeln till ökade transporter. Det kanske till och med är så att du köper prylar som du inte returnerar men heller inte använder. I de fallen kan e-handeln bidra negativt till klimatet eftersom det leder till ökade inköp och ökade transporter.

Har digitaliseringen ökat engagemanget för klimatet?

Internet kan engagera fler i miljöfrågan och göra så att medvetenheten sprids snabbare.

Kvinna, 21 år

De flesta svenskar tror att internet kan bidra till ett ökat klimatengagemang. En orsak är att likasinnade kan mötas online för att inspirera och motivera varandra till hur man lever mer hållbart. Samtidigt har vi i den här artikeln sett flera exempel på hur digitaliseringen också lett till nya konsumentbeteenden som kan påverka miljön och klimatet men som vi ofta inte tänker på.

Enligt Eva Stattin är digitaliseringen en del av lösningen på de klimatutmaningar vi står inför. Men bara om vi använder digitala verktyg klokt och börjar titta på hållbarhetsfrågor ur ett helhetsperspektiv.

– Om vi jobbar vidare med miljöfrågorna isolerat till ett område i taget och tror att det är där som sanningen finns, då riskerar vi att bita oss i svansen och fastna i icke-hållbara mönster som vi får svårt att bryta oss ur. Vi måste bli bättre på att kombinera en mängd olika datakällor och titta på helheten för att få det faktiska svaret, säger Eva Stattin.

Också Anna Furberg understryker hur viktigt det är att titta på vilka beteenden som förändras på grund av en ökad användning av olika digitala verktyg. De insikter vi får måste ligga till grund för ett förändrat konsumtionsbeteende.

– Vi bör reflektera över vad vi gör på nätet och titta på de samlade effekterna som våra nya digitala vanor leder till, säger hon.

Ett pixelhjärta ligger bland gräs och tusenskönor.

Vårt hållbarhetsarbete

Internetstiftelsen har ett aktivt hållbarhetsarbete för att försöka minska vår belastning på miljön samt för att medverka till ett mer socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Här kan du läsa mer om vårt hållbarhetsarbete.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
false
-