På internet kan även vita lögner få allvarliga konsekvenser. Vad blir följderna när osanningar sprids blixtsnabbt i sociala medier?

Det kan vara svårt att avgöra vad som är sant och falskt, särskilt om våra vänner sprider informationen. Förr – säg innan 1996 då "internetpaket" blev årets julklapp – var det här inte ett jättestort problem. Missförstånd och medvetna lögner var ofta begränsade till ett mindre geografiskt område, eller till och med en bekantskapskrets.

Så är det inte riktigt längre. Idag kan en lögn spridas över hela världen på nolltid. Därför är det viktigare än någonsin att ha koll på de mest vanligt förekommande nätlögnerna – och deras konsekvenser.

Politiska lögner

Att sprida osanningar om sina politiska motståndare är ett effektivt vapen i kampen om väljarna. Ett vapen som även kan användas av andra än politikerna i landet i fråga. Efter det amerikanska valet 2016 började det spekuleras i att främmande makter och intressen skulle försöka att infiltrera även svenska val, och detta är sannolikt något vi behöver vara vaksamma på i framtiden.

Peter M. Dahlgren är doktorand på JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs Universitet. Han forskar om så kallade filterbubblor och bekräftelsebias och menar att det svenska systemet är relativt motståndskraftigt. 

− I Sverige har vi många partier, och förhoppningsvis en bra balans. Det behöver inte bli en ofördelaktig bild av bara den ena sidan. Däremot sprids det många rykten om att det svenska val kan bli påverkade av utländska intressen på olika sätt. Frågan man måste ställa sig är hur sannolika de ryktena är.

Konsekvens: misstro mot politiska processer riskerar att försvaga demokratin

Den demokratiska modellen riskerar att försvagas när propaganda och lögner enkelt kan få spridning, samtidigt som rykten om manipulation utifrån florerar. Valprognoser får allt svårare att träffa rätt och tilltron till folkvalda politiker samt politiska processer kan skadas.

Uthängning av individer

Sociala medier har gjort personliga relationer extra sårbara. Det är i dag enkelt att hänga ut en person på nätet med namn och bild. 

Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det. De missriktat välmenande delningarna sker blixtsnabbt, men det kan röra sig om en person som inte vill bli funnen eller som skyddar sig mot en våldsam partner. Polisen vädjar titt som tätt om att inte dela efterlysningar i sociala medier utan att dubbelkolla sanningshalten först, och tipsar i det här inlägget på Facebook om vad du bör tänka på när du delar. 

Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det. 

Att bli oskyldigt anklagad för något, eller att få intima bilder på sig själv spridda, kan vara mycket kränkande. Det finns exempel på svartsjuka ex som kapat ett Facebook-konto för att sprida nakenbilder, något som är straffbart. 

Dela inte innehåll som syftar till att kränka eller förlöjliga en person. 

Konsekvens: personliga trauman

Att bli uthängd, anklagad, dödförklarad eller att någon sprider nakenbilder på sig är kraftiga sociala trauman. Ofta kan det vara ännu värre för personens närstående. 

Misstänkliggörande av grupper

En allt vanligare lögnkategori är när hela grupper i samhället porträtteras på ett negativt sätt på grund av till exempel kön eller etnicitet. Händelser tas ur sin kontext, information utelämnas och i övrigt ovidkommande detaljer lyfts fram för att förstärka den poäng man vill göra. Dramatiska rubriksättningar i artiklar och blogginlägg kan skapa delningar utan att man ens läser innehållet. En studie från Columbia University och French Institute visade till exempel att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter (numera X) förblev olästa.

En studie visade att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter förblev olästa. 

Det är viktigt att komma ihåg att det ofta finns en agenda bakom kraftiga påståenden. Men agendan kan också vara omedveten − krönikörer och opinionsbildare som får bra respons för allt starkare åsikter i en fråga, får vatten på sin mentala kvarn, menar Peter M. Dahlgren. Han tillägger att det är en fullt naturlig reaktion.

− Det kallas operant betingning − man förstärker det man blir uppmuntrad till. Om fler gillar mina krönikor eller poster i sociala medier påverkar det mig att fortsätta. Det gör också att man kan ändra sin stil, åsikt och ton efter vad folk vill ha, och det kan vara omedvetet. Många likes är bekräftelse − ju fler likes, desto bättre går det, vilket förstärker beteendet.

Konsekvens: ökad polarisering och misstänksamhet mot vissa grupper i samhället

Lögner som syftar till att svartmåla och skuldbelägga vissa samhällsgrupper skapar en ökad känsla av vi och dem. I den klyftan av polarisering kan till och med brottsliga handlingar hetsas fram.

Dela detta!

Det är många som vill få oss att dela saker. På Facebook dyker det till exempel ofta upp uppmaningar om att kommentera ett inlägg eller dela det med så många som möjligt – alternativt klippa och klistra en text och posta den på sin egen vägg. Men de där inläggen har sällan någon vidare hög sanningshalt eller poäng. 

När det handlar om att vi på olika sätt ska protestera mot Facebooks användarvillkor genom en post på den egna väggen, kan det förstås vara ett försök att skada plattformens varumärke. Men oftast handlar den här sortens delningar sannolikt om ett oskyldigt kedjebrev som någon vill se hur långt det kan nå.

Nästa gång kan dock innehållet vi delar vara desto mer skadligt, till exempel om det innehåller länkar med virus eller personlighetstester med lösenordsfiske.

Konsekvens: lägre förtroende för informationskällor

Även oskyldiga lögner kan bidra till att skada förtroendet för sociala medier som informationskälla och positiv kraft. Ett okritiskt delande gör dessutom att även rent skadligt innehåll kan få snabb spridning.

Åsikter blir sanning 

Sociala medier är en myllrande folkrörelse. Därför händer det ofta att en åsikt snabbt blir självuppfyllande. Vi tror gärna på saker som delas av folk i vår närhet, som gillas av många andra och som får oss att uppleva igenkänning. Detta tar till exempel Mattias Lundberg, docent i psykologi, upp i den här videon: "Fyra saker som gör att du går på lögner på nätet".

Utvecklingen inom arbetet med exempelvis klimatförändringar kan bromsas av att allt fler tror att fenomenet inte är orsakat av människor.

Lögner – ibland kallat "alternativa fakta" − kan användas för att misskreditera ett fenomen. Inom vetenskap, medicin och hälsa finns det till exempel nästan alltid studier som pekar på ett avvikande resultat, och googlar man på rykten går det alltid att finna bekräftelse och konspirationsteorier (till exempel att jorden är platt). 

Det gäller att fråga sig vem som står bakom påståendet och vilka intressen som gynnas av att det sprids.

Konsekvens: ökad tro på konspirationsteorier

Om vetenskapliga belägg ständigt misskrediteras riskerar utvecklingen inom många områden bromsas. Arbetet med exempelvis klimatförändringar kan hindras av att allt fler inte tror att fenomenet är orsakat av människor. Och om många föräldrar övertygas om att vaccin är farligt, riskerar man att dödliga sjukdomar sprids i samhället.