Filterbubbla

Ämnen

Begreppet filterbubbla beskriver en användarupplevelse där vi internetanvändare enbart presenteras för innehåll som stämmer överens med vår redan befintliga världsbild och sällan för åsikter som står i strid med den egna uppfattningen.

Vad är en filterbubbla?

Begreppet filterbubbla myntades 2011 av Eli Pariser i boken "The filter bubble: What the internet is hiding from you". I boken gav Pariser exempel på hur olika människor fick olika sökresultat på samma googling beroende på sin tidigare sökhistorik. Att informationen skiljer sig åt beror på att nätjättar som Google försöker skräddarsy vad användarna får se på nätet med hjälp av algoritmer.

Två personer vars händer syns i bild, en av dem håller en mobil. På skärmen syns Instagram-flödet med nyheter från Sveriges radio.

Oroar sig svenskar för filterbubblor?

Varannan svensk känner oro för så kallade filterbubblor. Betydligt fler oroar sig för att andra ska hamna i filterbubblor, än för att själva drabbas. Läs mer om svenskarnas inställning till filterbubblor i rapporten Svenskarna och internet 2023.

Algoritmerna används bland annat för att välja ut innehåll som är intressant för en individ, så kallat individanpassat innehåll. Sökmotorer minns till exempel vilka sökträffar som tidigare varit mest intressanta för användaren och Pariser menar att detta i förlängningen leder till att användare hamnar i en filterbubbla då de presenteras för innehåll som i regel bekräftar den egna världsbilden och sällan tar del av åsikter som står i strid med den egna uppfattningen. Det innebär att våra tankar och åsikter aldrig ifrågasätts av information utan istället förstärks när vi matas med information från personer som bekräftar vårt synsätt.

Ett omtvistat begrepp

Begreppet filterbubbla är dock omtvistat och det finns forskare som menar att filterbubblor inte existerar. De menar istället att framväxten av internet och sociala medier har främjat öppenhet, ökad interaktion med andra människor och en friare debatt om olika åsikter och idéer. Detta innebär att vi exponeras för argument både för och emot olika ämnen, något som inte var möjligt på samma sätt före internet.

Andra påpekar att algoritmer i sociala medier är programmerade att visa det som är populärt och som många användare på något sätt engagerat sig i. Det innebär att viralt innehåll kommer tränga in i användares filterbubblor, även om det inte stämmer överens med den egna preferensen.

Diskussioner har även förts om filterbubblors eventuella påverkan på demokratiska processer och om det kan leda till ökad polarisering eller till och med demokratins kollaps. Forskare från Göteborgs universitet menar dock i en studie att även om selektiv medieanvändning kan ha betydelse så tycks det inte ha effekt på en bredare samhällsnivå. I studien avfärdas idén om filterbubblor både ur ett psykologiskt och tekniskt perspektiv.

Lär dig mer om filterbubblor

Artikel på Internetkunskap: "Så styr algoritmerna vad som visas på sociala medier"
Artikel på Internetkunskap: "Så luras vi av våra känslor"
Åsa Wikforss bok "Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender"