.FILE 2G 3G 4G 5G

Kryptovaluta

Ämnen

Kryptovaluta är en digital valuta där kryptografiska metoder används för att säkerställa transaktioner. Kryptovalutor möjliggör direkta transaktioner mellan användare utan att någon bank är mellanhand, eller garanterar valutans värde.

Även kallat: kryptotillgång, virtuell valuta, digital valuta

Vad är en kryptovaluta?

Kryptovaluta är ett samlingsnamn för digitala valutor som använder kryptografisk signering för att göra transaktioner säkra. Ett exempel på en kryptovaluta är Bitcoin.

Kryptovalutor använder ett decentraliserat system både för att registrera transaktioner och utfärda nya enheter. Det krävs alltså ingen mellanhand som till exempel en bank.

Värdet på kryptovalutor fluktuerar ofta kraftigt då de till skillnad från traditionella valutor, som regleras av olika länder, helt styrs av tillgång och efterfrågan.

Hur fungerar kryptovalutor?

De flesta kryptovalutor bygger på peer-to-peer-nätverk. Det innebär att transaktionerna utförs direkt mellan användare utan någon mellanhand.

Tekniken som används kallas blockchain (blockkedja på svenska) och kan enkelt beskrivas som ett offentligt register där alla transaktioner som genomförs registreras och signeras kryptografiskt. Istället för att lagras på en central server är registrets databas decentraliserad och uppdateras och lagras hos alla som äger valutan.

Till skillnad från fysiska pengar som byter ägare är betalningar med kryptovaluta enbart digitala poster. Så fort en betalning i kryptovaluta görs registreras transaktionen i det offentliga registret. Det här gör att alla transaktioner som görs med kryptovaluta kan spåras. Det går däremot inte att se vem som äger eller har utfört en transaktion. Kryptovaluta lagras i digitala plånböcker som ofta är anonyma.

Utvinningen av ny kryptovaluta kallas att gräva (efter engelskans mining”), vilket görs genom att lösa svåra matematiska problem med hjälp av datorkraft. När problemen blir lösta genereras nya mynt av kryptovalutan.

Vad finns det för olika kryptovalutor?

Det finns en mängd olika kryptovalutor. Den mest kända är Bitcoin. Här nedanför är några av de vanligaste (hämtad från Wikipedias sida om kryptovalutor 2022)

  • Bitcoin (BTC)
  • Ethereum (ETH)
  • Litecoin (LTC)
  • Cardano (ADA)
  • Dogecoin (DOGE)
  • htmlcoin (html)
  • Bitcoin Cash (BCH)
  • Ethereum Classic (ETC)
  • Binance Coin (BNB)
  • NEO (NEO)
  • EOS (EOS)
  • XRP (XRP)
  • dash (DASH)
  • Polkadot
  • monero (XMR)

Kryoptovalutans historia

Konceptet för kryptovalutor beskrevs första gången 1998 på den inflytelserika mejlinglistan The Cypherpunks som här beskrivs på Internetmuseum. Det dröjde sedan drygt tio år innan världens första kryptovaluta såg dagens ljus. Den första kryptovalutan var Bitcoin och skapades 2009 av en person som går under namnet Satoshi Nakamoto. Bitcoin är fortfarande den mest kända kryptovalutan.

Den första fysiska transaktionen med Bitcoin skedde i februari 2010 då en användare köper två pizzor för tiotusen bitcoin, vilket vid tiden motsvarade runt 40 amerikanska dollar. I december 2017 började valutan att säljas på Chicagobörsen, då kostade en bitcoin strax över 16 500 dollar.
2021 uppgav tre procent av svenskarna att de handlat med kryptovalutor under det senaste året, enligt undersökningen Svenskarna och internet.

Är kryptovaluta säkert?

Tekniken som kryptovaluta bygger på – blockkedjan – är decentraliserad. Detta kombinerat med så kallade kryptografiska hashfunktioner gör det mycket svårt att i efterhand manipulera databasens transaktioner.

Att investera i kryptovalutor är dock betydligt mer riskfyllt än att investera i fonder och aktier. Detta eftersom värdet på kryptovalutor, till skillnad från valutor som regleras av regeringar, helt styrs av tillgång och efterfrågan. Detta har historiskt sett medfört kraftiga växlingar både uppåt och neråt i kurserna för olika kryptovalutor.

Handeln med kryptovalutor är inte heller reglerad på samma sätt som traditionella valutor, vilket gör att investeringar i kryptovaluta inte har samma regulatoriska skydd som till exempel aktier, fonder och obligationer.

Bedrägerier med kryptovaluta

​​Bedrägerier som lockar med investeringar i kryptovalutor, till exempel Bitcoin eller Ethereum är vanligt.

Bedrägeriet börjar ofta med annonser eller falska nyhetsartiklar på webben där någon kändis påstås ha tjänat massvis med pengar på kryptovalutan. Bedragare använder sig även av bluffmejl och bluffsamtal på samma tema.

På falska webbplatser, maskerade till seriösa investeringsplattformar, försöker kriminella lura till sig användares kortuppgifter eller få dem att överföra pengar på annat vis – ofta med löften om garanterad avkastning och med hjälp av falska kundberättelser.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn