.FILE

Så hjälper du ditt barn att bli schysstare på nätet

Jargongen på nätet är ofta en helt annan än den vi använder mot andra IRL. Det gäller inte minst bland barn, där den hårda tonen blivit vardag för många. Felet är kanske delvis vårt eget – eftersom många vuxna inte själva beter sig schysst på nätet.

Flicka med långt hår som går med hängande huvud.

Så upptäcker du om ditt barn är utsatt för nätmobbning

Att bli mobbad på nätet är lika smärtsamt som att bli utsatt på skolgården – med skillnaden att du inte alltid vet vem som ligger bakom och hur många som ser.

Taskiga kommentarer på en postad bild i sociala medier och elaka påhopp i spelchatten. 27 procent av 11-19-åringarna uppger att de utsatts för näthat eller elaka kommentarer någon gång, enligt rapporten Barnen och Internet 2019. Och enligt Friends nätrapport 2017 är elaka kommentarer, meddelanden och bilder i sociala medier och spel den vanligaste formen av nätkränkning som barn utsätts för.

Inte minst i spelvärlden är jargongen bland barn ofta rå och hård – och det råa språket har i hög grad normaliserats. Var tredje ungdom i åldern 13-19 år har blivit utsatt för kränkningar när de spelat, visar Friends nätundersökning från 2019. Av dessa uppger en tredjedel att det händer minst en gång i veckan. Och 33 procent av de som utsatts uppger att de inte kände något speciellt när de blev utsatta. 47 procent svarade att de kände sig arga.

Förbud är fel väg 

Som vuxen är det lätt att vilja förbjuda barnen från att spela spel där en hård jargong används, eller från att använda sociala medier där vi vet att elaka kommentarer förekommer. Men förbud är sällan rätt väg att gå.

Anna Carin Wettefors, sakkunnig på Friends

– Får man veta att barnet blivit utsatt för en kränkning på en plattform och reagerar med att förbjuda barnet att vara där så får det flera negativa konsekvenser. Dels ökar det lockelsen för barnet att vara där. Och ditt barn kommer sannolikt inte att komma till dig och berätta nästa gång det händer barnet något, säger Anna-Carin Wettefors, sakkunnig på Friends.

En vettig dialog är därför att föredra framför förbud. Man bör börja tidigt med att prata om empati och att tillsammans resonera kring hur man uttrycker sig och hur det kan tas emot av andra. Många barn vet inte heller vad det innebär att bli utsatt för en kränkning.

Mamma och dotter tittar tillsammans på en laptop

Hjälp ditt barn att vara schysst på nätet

Många barn utsätts för mobbning och trakasserier på nätet. Så här kan du hjälpa ditt barn att bidra till ett schysstare klimat.

När någon säger eller skriver något som får dig att känna dig ledsen, sårad och mindre värd – då är det en kränkning. Det kan vara bra att förklara för barn. 

Anna-Carin Wettefors

Om du har reagerat på att ditt barn använder en rå jargong tillsammans med sina spelkompisar eller i sociala medier så kan du låta snacket ta avstamp i det du hört eller sett, men utan att döma. 

– Berätta att du hört hur de pratar med varandra när de spelar. Resonera kring varför man pratar så och hur man tror att andra känner när man använder det här språket. Om barnet menar att det bara är på skoj, då får man ställa frågan: Hur vet du att din kompis tycker det är roligt? Hur vet du att han eller hon förstår att det är ett skämt, säger Anna-Carin Wettefors.

Vuxna inte alltid goda förebilder 

Så blir du en bättre skärmförebild som förälder

Många föräldrar söker tips och kunskap om hur de kan bli ett stöd och mer delaktiga i sina barns skärmvardag.

I grund och botten handlar det om att lära barn att behandla andra som de skulle vilja bli behandlade själva. Självklarheter, kan man tycka. Samtidigt är vuxna många gånger själva dåliga förebilder när det gäller att bete sig schysst på nätet. I Friends nätrapport 2017 uppgav mer än hälften av barnen att de sett vuxna bete sig illa mot andra vuxna på nätet. 

– Barn gör som bekant inte som vi säger, utan som vi gör. Hur kan vi förvänta oss att barn ska bete sig när vuxna inte kan göra det, säger Anna-Carin Wettefors.

Hon hoppas att det en dag ska bli lika självklart att säga ifrån när man ser någon som beter sig illa på nätet som det är att säga ifrån när någon röker på en uteservering. Där är vi inte i dag.

– Det handlar om vilket samhälle vi vill att våra barn ska växa upp i. Jag kan inte påverka alla människor, men jag kan påverka hur mina barn beter sig på nätet, säger Anna-Carin Wettefors.

Anna-Carin Wettefors tipsar: Det här behöver ditt barn veta när någon är oschysst på nätet.

Anmäl taskigt beteende.

Visa ditt barn hur man anmäler kommentarer och inlägg. Anmälningsfunktioner finns i alla sociala medier och på spelcommunitys finns administratörer som har ansvar för att styra upp chattar och som kan stänga av spelare som inte beter sig schysst.

Uppmuntra ditt barn att visa civilkurage. 

Att våga skriva något så enkelt som "det håller inte jag med om" när några skriver taskiga saker är en viktig markering. För utsatta barn betyder det mycket att se att någon reagerar.

Berätta för en vuxen.

Om man inte vågar säga ifrån själv så är det bra att prata med en vuxen om man själv eller någon annan blivit utsatt för trakasserier eller nätmobbning.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn