.FILE
Flicka som sitter böjd över mobilen

Så pratar du med ditt barn om gromning – utan att skamma

Att prata med barn om sexuella övergrepp på nätet är svårt men viktigt. Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda barnen, tipsar om hur föräldrar kan förebygga att ens barn råkar illa ut.

Nätet är en spännande plats där barn kan få nya vänner med gemensamma intressen. Dessvärre är det också en plats där det finns vuxna som vill barn illa. Vuxna som utger sig för att vara kompis, dela intressen och inte sällan vara ett tryggt bollplank. Här har föräldrar en viktig uppgift att så gott det går skydda barnen. Ett första steg är att sätta sig in i hur den här typen av brott går till.

Gromning innebär att en person tar kontakt med barn i sexuellt syfte. När det sker på nätet handlar det ofta om att först väcka förtroende för att sedan få barnet att skicka bilder, utföra sexuella handlingar framför en webbkamera eller få till en träff offline. Gromning har varit ett brott enligt svensk lag sedan 2009 och antalet anmälda fall ökar. 2015 låg antalet anmälningar på 140 och 2019 var antalet anmälda brott uppe i 258, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Mörkertalet tros vara stort.

Flicka som sitter böjd över mobilen

Så skyddar du ditt barn från gromning på nätet

Nätet är toppen för barn, för det mesta. Men här finns också vuxna som vill barn illa. Så här kan du prata med ditt barn om gromning.
Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda barnen

– Tyvärr är ökningen med stor sannolikhet ännu högre. De här fallen är toppen av ett isberg, säger Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda barnen.

Kontakterna sker i chattar och forum, via onlinespel och sociala medier. Kort sagt överallt där barn och ungdomar finns. Förövarna jobbar ofta brett och kan vara i kontakt med många barn samtidigt. Ofta börjar det med en positiv kontakt där gärningsmannen berömmer barnet och skapar förtroende. Smicker och tjat är ofta en inledning till att få barnen att skicka de första bilderna. Efter hand samlar förövaren också mer information om barnet, som var barnet bor eller vilken skola barnet går i.

Hanna Thermaenius beskriver att förövarna sedan använder sig av i huvudsak två olika tillvägagångssätt. Antingen försöker de muta sig till bilder och klipp av sexuell karaktär. Det kan handla om att betala för något eftertraktat i ett spel, som till exempel ett nytt "skin" eller en speciell spelvaluta – eller ett löfte om att ge riktiga pengar till barnet. Ett annat, allt vanligare sätt är att förövaren försöker hota barnen för att få dem att göra som de vill.

– Tyvärr ökar hoten, ofta är det ett snabbare sätt för förövarna att få igenom sin vilja. De som groomar har kontakt med så många att de anser att det är värt att testa. Hoten kan handla om att de ska skicka en bild till alla i barnets nätverk eller skola. Eller "jag vet var din mamma jobbar".

Viktigt att sätta sig in i barnens digitala liv

Som förälder kan det vara svårt att föreställa sig hur ens barn skulle hamna i en situation där hen känner sig tvungen att skicka nakenbilder eller utsättas för sexuella övergrepp över nätet. Kanske upplever man som förälder att man varit tydlig med att barnet inte får skicka bilder eller berätta privata saker för främlingar, men även här finns det utrymme för missförstånd. Det har Hanna Thermeanius egna erfarenheter av.

Jag hade pratat med mina barn om att inte dela bilder med personer de inte känner. Sen upptäckte jag att min yngsta dotter delade bilder med en youtuber som hon aldrig träffat.

Hanna Thermeanius

– I hennes värld var det här en person som hon kände väl, en person som hon visste allt om. Hon upplevde att hon hade följt mina råd. Här fick jag förklara att hon inte kunde veta säkert vem hon hade kontakt med, berättar Hanna Thermaenius.

Flicka med långt hår som går med hängande huvud.

Så upptäcker du om ditt barn är utsatt för nätmobbning

Att bli mobbad på nätet är lika smärtsamt som att bli utsatt på skolgården – med skillnaden att du inte alltid vet vem som ligger bakom och hur många som ser.

Hon understryker vikten av att ha en konstant dialog med barnen och att sätta sig in i vad de gör på nätet. Hon liknar nätet vid en storstad. Där skulle vi aldrig släppa iväg ett litet barn ensamt. Vi håller barnet i handen när vi korsar gatan och har hela tiden koll på var de rör sig. På samma sätt behöver vi vara delaktiga i vilka appar små barn använder och vilka klipp barnen ser på Youtube, menar Hanna Thermaenius. Ju större de blir, desto större områden får de röra sig på. Skickar du din tioåring till affären har du troligen talat om vad de får handla för pengarna och vad de ska göra om någon de inte känner kommer fram och pratar på vägen hem.

– På samma sätt krävs förhållningsregler när barnet till exempel spelar spel på nätet. Det kan handla om att inte berätta var du bor eller att de ska fråga innan de delar bilder med någon. Vi behöver hjälpa barnen att checka tillbaka till en vuxen i varje steg. För att vi ska kunna hjälpa dem måste vi sätta oss in i vad det finns för steg. Om du har ett barn som spelar fotboll följer du troligen med och kollar när barnet spelar match, men sitter du med när de spelar på datorn?

Prata tidigt om gränser och kroppen

Utöver att vara insatt i vad barnen gör framför skärmen är en viktig förebyggande åtgärd att tidigt prata med barnen om kroppslig integritet. Att redan när barnen är små prata om kroppen och vikten av att veta sin egen gräns – och att skydda den.

– Det handlar om att hjälpa barnen att sätt ord på kroppsregler och att barnen tidigt ska förstå sitt eget värde. Om man hela tiden pratar om de här sakerna är det lättare för barnet att vända sig till dig om något skulle hända.

Och även om tonåringen gastar "gå ut" så fort man närmar sig rummet där hen sitter klistrad framför datorn är det viktigt att som förälder fortsätta lägga sig i, menar Hanna Thermaenius.

– Ett tips när det gäller äldre barn är att börja med att koppla samtalet till något man har läst om eller hört på radion. Då kan man fråga om det är något som barnet hört talas om eller pratat med sina vänner om. Då blir det ett mer öppet samtal.

Om det skulle visa sig att ens barn råkat illa ut är det viktigt att inte skuldbelägga. Inte sällan har barnet tyckt att kontakten varit pirrig och kul till en början. Skammen gör att de har svårt att vända sig till en vuxen.

Japp, du behöver snacka nudes och dickpics med din tonåring

Att unga skickar nakenbilder till varandra är vanligt. Men det som är spännande och pirrigt kan också innebära risker och kan upplevas som en kränkning.

– Här är det viktigt att säga till barnet att vad som än har hänt så är det inte ditt fel. Beröm barnet för varje steg som barnet vågar berätta, säger Hanna Thermaenius.

Tips till föräldrar

  • Prata tidigt med barnen om kroppslig integritet och gränser - och att man alltid har rätt att säga nej. Och det är alltid okej att berätta för en vuxen om något inte känns bra. Tänk inte att det räcker med “ett snack” utan se det som ett återkommande och pågående samtal.
  • Att förbjuda barn att använda vissa appar eller forum är sällan effektivt. Sätt dig in i vad barnen gör på nätet och kom överens om vissa regler. Det kan till exempel handla om att inte dela uppgifter om var barnet bor och vilken skola hen går i, eller skicka bilder till personer utan att fråga sin förälder först.
  • Förklara att det finns personer på nätet som vill barn illa och som låtsas vara kompisar. Prata om att alla inte är de som de utger sig för att vara. Även om personen har skickat en bild på sig själv kan det vara någon helt annan på bilden. Ett tips är att barnet ska be personen de chattar med att skicka en bild där personen gör något specifikt, till exempel håller höger hand på vänster örsnibb. Om bilden inte kommer direkt finns det anledning av vara misstänksam. Lär också barnet att inte använda webbkameran med okända personer om de inte visar sig själva först.
  • Var uppmärksam på om barnet verkar nedstämt och förändrar sitt digitala beteende – till exempel drar sig undan mer och är ledsen efter att ha spelat. Eller om hen tvärt om plötsligt slutar med något hen tidigare tyckt var roligt.
  • Ett bra sätt att inleda ett samtal är att prata om en händelse som media rapporterat om eller hänvisa till att någon annans barn blivit utsatt. På det sättet slipper barnet känna sig utpekat.
  • Prata med ditt barn om du är orolig att barnet blivit utsatt. Var lugn och förmedla att vad barnet än har gjort så är det inte för sent att säga stopp. Och att vad som än hänt är det inte barnets fel. Att skuldbelägga kan göra att barnet låser sig. Beröm barnet för varje steg hen vågar berätta om.
  • Om du har en starkare misstanke om att ett brott har begåtts – polisanmäl. Anmäl också till sajten eller plattformen. Spara bevis som bilder och meddelanden.
  • Ta stöd av andra vuxna. Sök information på nätet, till exempel hos Rädda Barnen och Ecpat. Kontakta exempelvis BRIS föräldrastödstelefon, socialtjänsten eller skolan om du känner behov av vägledning.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn