.FILE
Flicka med långt hår som går med hängande huvud.

Så upptäcker du om ditt barn är utsatt för nätmobbning

Att bli mobbad på nätet är lika smärtsamt som att bli utsatt på skolgården – med skillnaden att du inte alltid vet vem som ligger bakom och hur många som ser. "Om du märker en förändring hos ditt barn, ta det på allvar", säger Anna-Carin Wettefors på Friends.

Så hjälper du ditt barn att bli schysstare på nätet

Jargongen på nätet är ofta en helt annan än den vi använder mot andra IRL. Det gäller inte minst bland barn, där den hårda tonen blivit vardag för många. Felet är kanske delvis vårt eget – eftersom många vuxna inte själva beter sig schysst på nätet.

Internet och sociala medier är lika mycket en del av barns vardag som att gå på fotbollsträning eller träffa kompisar efter skolan. 86 procent av barn i åldern 12-15 har Snapchat. Nästan lika många, 81 procent, har Instagram. Det visar rapporten Svenskarna och Internet 2019. Det blir också allt vanligare att barn utsätts för nätmobbning. Enligt Friends nätrapport från 2017 har 35 procent av alla 10-19-åringar utsatts för kränkningar på nätet det senaste året. Av dessa har mer än vart fjärde barn utsatts för nätmobbning.

Inom forskningen definierar man mobbning som upprepade kränkningar som är avsedda att skada den utsatte och där det finns en maktobalans mellan offret och förövaren. Definitionen för nätmobbning är inte lika given. Här finns en diskussion om att ta bort kravet på att kränkningen måste vara upprepad eftersom ett elakt inlägg kan spridas av flera och att varje delning eller lajk därför skulle kunna ses som en ny kränkning.

Att ens barn ska utsättas för nätmobbning är något som oroar föräldrar. Enligt Statens medieråds rapport Föräldrar & medier 2019 oroar sig 68 procent av föräldrar till 9-12-åringar för att barnen ska bli mobbade eller hotade på Internet.

Så skiljer sig nätmobbning

Men finns det någon skillnad på att vara utsatt för mobbning i skolan och att vara utsatt för nätmobbning? Konsekvenserna är på många sätt desamma – utsatta barn mår dåligt och det kan leda till psykisk ohälsa hos barnet. Men det finns skillnader.

Anna Carin Wettefors, sakkunnig på Friends

– På nätet vet man inte alltid vem eller vilka som utsätter en för mobbningen eller hur många som har sett det som skrivits om en. Om något händer på skolgården vet barnet att det var tio klasskompisar som såg vad som hände, men som inte ingrep. På nätet vet du inte hur många som har läst en elak kommentar. Den osäkerheten leder till väldigt stor oro hos många barn, säger Anna-Carin Wettefors, sakkunnig på Friends.

Men det vanligaste är att barnet vet vem som ligger bakom mobbningen. Enligt Friends nätundersökning 2017 vet 7 av 10 barn vem som ligger bakom kränkningar de utsatts för på nätet.

De vanligaste arenorna där nätmobbning äger rum är i sociala medier och i spelchattar. Tiktok, Instagram, Snapchat och Youtube är alla sociala plattformar där nätmobbning är vanligt. Bland pojkar är spelvärlden den vanligaste platsen att bli utsatt.

På nätet vet du inte hur många som har läst en elak kommentar. Den osäkerheten leder till väldigt stor oro hos många barn.

Anna-Carin Wettefors

Nätmobbning kan se ut på många olika sätt. Det vanligaste är elaka kommentarer. Men det kan också handla om att någon loggar in på barnets konto mot dennes vilja och låtsas vara den utsatte. Eller att man blir utfryst, som att en skolklass har en snapchat-grupp som ett barn inte blir inbjuden till.

Engagera dig i barnens nätvardag

För att kunna fånga upp om ens barn utsatts för något på nätet måste föräldrar visa samma intresse och engagemang för deras tillvaro på nätet som för deras andra aktiviteter. På samma sätt som att vi skjutsar barnen till fotbollsträningen fastän vi inte tycker det är särskilt kul måste vi också engagera oss i vad de gör på nätet.

Så blir du en bättre skärmförebild som förälder

Många föräldrar söker tips och kunskap om hur de kan bli ett stöd och mer delaktiga i sina barns skärmvardag.

– Ifrågasätt inte utan visa intresse. Fråga om de sett någon taskig kommentar. Vad hade du gjort om någon skrivit så till dig? Om du sett någon annan få en taskig kommentar, vad gjorde du då? Prata om detta för att skapa en medvetenhet hos barnet, säger Anna-Carin Wettefors.

Hur vet man då om ens barn är utsatt för nätmobbning? Enligt Anna-Carin Wettefors ska man lita på magkänslan.

– Du känner ditt barn bäst. Om du märker en förändring hos ditt barn, ta det på allvar, säger hon.

Vanliga tecken på att barn är utsatta för nätmobbning är:

Om ditt barn tidigare tagit hem kompisar eller följt med kompisar hem, men plötsligt slutar med det.

Barnet klagar på magont eller vill plötsligt inte gå till skolan. Det kan ha hänt något på nätet som gör att barnet inte vill möta sina klasskamrater.

För att få barnet att öppna sig om vad som hänt kan man som förälder behöva rusta sig med tålamod. Ställ öppna frågor och var beredd på att det kan ta tid innan barnet öppnar sig.

När barnet väl vågar är det viktigast av allt att du agerar, menar Anna-Carin Wettefors.

– Barn berättar en eller två gånger för en vuxen. Sker ingen förändring så berättar de aldrig igen, säger hon.

Så hanterar du om ditt barn blivit kränkt på nätet

  • Bekräfta barnet. Säg att barnet är modigt som berättat och tacka för förtroendet.
  • Om du vet vilket/vilka barn som utsatt ditt barn, ta kontakt med vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. Inte i affekt utan med fokus att hitta en lösning.
  • Ta kontakt med skolan. Ofta är det klasskamrater som utsatt barnet och då kommer det påverka situationen i klassrummet, därför är det viktigt att skolan får veta vad som hänt.
  • Om barnet blivit utsatt för en grov kränkning ska en polisanmälan göras.
  • Behöver du stöd i hur du ska hantera situationen? Bris har stödtelefon både för barn och vuxna.

Friends 5 tips på hur barnen själva kan förebygga nätmobbning

  1. Sprid positiva budskap. Du är med och påverkar stämningen i kommentarsfält och chattar. Detta gäller såklart även vuxna.
  2. Var inkluderande. Nätet ska vara en plats för alla, oavsett kön, hudfärg och religion. Bjud in andra och lämna ingen utanför.
  3. Tänk efter före. Hur kommer andra påverkas av att du lägger upp en bild? Kan någon bli ledsen? Hur påverkas andra av dina kommentarer?
  4. Prata med en vuxen som du har förtroende för om du blir utsatt för kränkningar på nätet - eller om du ser någon annan bli utsatt.
  5. Kom ihåg att det inte är ditt fel om du blir utsatt. Du har inte gjort något fel. Alla situationer går att förändra.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn