Medan du läser det här spåras du av flera aktörer. Allt du gör på internet ger andra möjlighet att dra slutsatser om dig, även om saker som du sannolikt vill hålla privat. Det går att begränsa spårningen, men om det är värt det är upp till dig.  

Du har uttryckligen samtyckt till den mesta av den omfattande spårningen av dig som sker på nätet. Du accepterar användarvillkor utan att läsa dem, okejar frågor om kakor på sajterna du går in på, och ändrar aldrig standardinställningarna i din webbläsare eller dina sociala mediekanaler. Om du är som de allra flesta alltså.

För allt detta gör internetanvändningen till en enkel och behaglig upplevelse för dig. Kakorna som laddas ner när du går in på en sajt gör att dina inställningar och intressen blir ihågkomna från besök till besök. Du ser också annonser om saker som faktiskt intresserar dig. Men smidigheten har sitt pris – och sina risker.

Dina sökningar, ditt surfbeteende, dina inställningar och interaktioner i sociala medier, dina nätköp – all denna information samlas in och delas mellan olika nätaktörer och bidrar till en mycket komplett bild av dig. Men också av andra.

– Med information om vad folk gillar, vilka sidor de besöker och produkter de köper, kan man med hög säkerhet göra antaganden om deras sexuella läggning, politiska färg, och en massa andra privata detaljer, säger Peter Michanek, på fristående Föreningen för digitala fri- och rättigheter, DFRI.

Med andra ord: Om personer som är öppna med att de exempelvis röstar vänster politiskt till övervägande del också gillar en viss film kan man dra slutsatser om andra personer som gillar samma film – nämligen att de troligen också röstar vänster.

Den samlade informationen från dina digitala fotspår används främst för att skräddarsy reklam och politiska budskap för smala grupper av persontyper. Men du spåras också individuellt. När du kommer in på en sajt ställer den frågor till din webbläsare om skärmstorlek, installerade plugins och teckensnitt. Kombinationen av inställningar och hårdvara skapar ett unikt digitalt fingeravtryck som identifierar dig som användare och följer dig från sajt till sajt.

Din nättrafik kan också övervakas på vägen mellan dig och sajterna du besöker. Din internetleverantör kan se vad du gör och i sin tur lämna det vidare till myndigheter (vi återkommer till det). Går du in på okrypterade sidor och surfar via oskyddade nätverk så är det lätt för hackare och andra obehöriga att ta del av trafiken. På din arbetsgivares nät kan du räkna med att allt du gör kan läsas och sparas, även om det inte alltid sker.

Är du en del av integritetsparadoxen?

Även om du inte tycker att du har något att dölja kan det kännas obehagligt när du börjar tänka på omfattningen av den kartläggning som görs av dig. Men de flesta av oss blundar, håller för öronen och surfar vidare som om inget hade hänt.

Det här fenomenet finns beskrivet i forskningslitteratur sedan början av 2000-talet och kallas "the privacy paradox", integritetsparadoxen.

Vi bestämmer oss för att banta, men köper ändå en hamburgare och läsk på väg hem från jobbet.

Agnieszka Kitkowska

– Det handlar om skillnaden mellan attityder och beteende, säger Agnieszka Kitkowska, doktorand inom det internationella nätverket för forskning om integritet och användbarhet vid Karlstads universitet.

– Vi säger att vi bryr oss om vår integritet, men i vår digitala vardag avslöjar vi ändå väldigt mycket om oss själva. Det här är ett generellt mönster i allt mänskligt beslutsfattande. Vi bestämmer oss för att banta, men köper ändå en hamburgare och läsk på väg hem från jobbet. Vi är inte alltid rationella, fattar inte alltid optimala beslut.

Beslutsfattandet online är dessutom mer komplext än exemplet med hamburgaren. Agnieszka Kitkowska förklarar:

– Vi skulle behöva processa enorma mängder information för att komma till en slutsats om vad som är bäst för oss. Vi kanske inte vet vem som tillhandahåller en viss tjänst och vad som sker med vår data, och om vi får informationen kanske vi ändå inte förstår den eller bara hoppar över den. Vårt huvudsyfte när vi skapar en ny inloggning någonstans är ju att börja använda tjänsten, inte att skydda vår integritet.

De potentiella riskerna är abstrakta och mångfacetterade, och därför oöverblickbara. När Agnieszka Kitkowska och hennes forskarkollegor har delat in dem i konkreta integritetshot som dataintrång, missbruk av personliga uppgifter eller utpressning har deras försökspersoner reagerat betydligt starkare.

– Det som bekymrade folk mest var att deras personliga data skulle användas på andra sätt än de hade tänkt. Att deras självrepresentation på nätet skulle förvrängas och att de skulle uppfattas annorlunda av andra, säger Agnieszka Kitkowska.

Svenskar mindre oroliga än andra

Bara en tredjedel av svenskarna har kunskap om hur deras personuppgifter används på nätet, enligt Integritetsskyddsmyndighetens (tidigare Datainspektionen) Integritetsrapport. Men nästan hälften oroar sig för att de stora nätföretagen inkräktar på deras integritet, och den oron har ökat de senaste åren. Det visar rapporten Svenskarna och internet från Internetstiftelsen.

– Svenskar verkar oroa sig mindre än andra nationaliteter. Vi har ett transparent samhälle med hög tillit. Jag hade hellre sett att 80 eller 90 procent oroade sig. Eller ännu hellre att tjänsteleverantörerna erbjöd bättre lösningar, så att folk slapp oroa sig, säger Agnieszka Kitkowska.

En annan del av hennes forskning går ut på att utveckla smidigare, mer pedagogiska och visuella sätt att presentera användarvillkor och integritetsinställningar.

Människor borde få mer kontroll och kunna välja bort exempelvis att deras data får visas för tredje part 

Agnieszka Kitkowska

– Människor borde få mer kontroll och kunna välja bort exempelvis att deras data får visas för tredje part eller användas i annonsering, men de vill inte ha hundra varningar när de skaffar en ny tjänst. Det behövs processer som är tydliga och inte stoppar upp, säger Agnieszka Kitkowska.

– Men då krävs enorma strukturella förändringar som också kommer med höga kostnader för tjänsteleverantörerna.

Kostnader inte bara för utveckling, utan också för minskade intäkter. Techbolagen som erbjuder olika gratistjänster lever ju på informationen de samlar in om oss. Men i och med det kan också vi som konsumenter sätta press på dem.

– Om de börjar förlora pengar för att folk oroar sig för integriteten och därför inte vill använda tjänsterna, så måste de förändras. Jag tycker att det håller på att vända, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert.

När Internetstiftelsen släppte Svenskarna och internet i oktober 2019 kommenterade Googles chef för integritets- och dataskyddsfrågor att människors oro över integriteten är företagets "mest existentiella problem" och måste tas på allvar. Strax därpå lanserade Google en funktion som låter användarna bestämma hur länge deras personliga data får sparas.

– Att ge användarna möjlighet att bestämma hur länge deras personliga data får sparas är ett viktigt steg framåt, men i stället för att användarna ska behöva leta efter funktioner som ger ett högre integritetsskydd skulle tjänsterna kunna ha snålare standardinställningar från början, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Gamla Google-sökningar sparas automatiskt

Så länge du inte letar fram den där funktionen som raderar din data har Google alla dina sökningar så långt tillbaka som du har haft ditt Google-konto. Du kan själv gå in på din personliga "aktivitetssida" hos Google och radera din data, men först kanske du vill kika på vad du googlade på exempelvis i maj 2013. Ett litet plankton i havet av all vår lagrade personliga data kan vara rätt skakande att se i vitögat. Om du googlade på "tips för att sluta amma" och "flygresa till värmen, enkel biljett" under samma vecka kan det säga en hel del om din livssituation just då.

– Nu vet många att deras personuppgifter används på sätt som de inte gillar, hälften är bekymrade men vet inte vad de ska göra åt det. Nästa steg blir att hitta åtgärder för att lösa problemet. Jag tycker mig också se att företagen börjar inse att det kan vara en konkurrensfördel att tillhandahålla integritetsvänliga tjänster, säger Peter Michanek.

Men samtidigt som företagen måste börja ta integritet på större allvar, finns det inget som tyder på att staten kommer att minska sin övervakning av oss. Ändå oroar statens övervakning på nätet bara en av fem enligt rapporten Svenskarna och internet. Det förvånar inte Jon Karlung, vd för internetleverantören Bahnhof, och opinionsbildare i integritetsfrågor.

– De som står upp för rättsstatens principer brukar främst vara advokater, jurister, journalister och numera en del av oss operatörer. Folk i allmänhet tänker inte mycket på de här frågorna så länge de inte upplever obehag själva. Den dagen demokratin står under hot kanske man funderar på det mer. Dock kan det då vara för sent, säger Jon Karlung.

Jag tycker vi borde hålla fast vid de principer som gäller i den fysiska världen, där det krävs en konkret misstanke för att spana på människor.

Jon Karlung

Jon Karlung har tagit strid emot att han som internetleverantör tvingas spara sina kunders ip-nummer kopplade till personuppgifter i tio månader, enligt de datalagringsregler som trädde i kraft den 1 oktober 2019. Med hjälp av uppgifterna går det att ta reda på exakt vem som har gjort vad på nätet. De kan begäras ut av enskilda tjänstemän på Skatteverket, Tullen och Polisen. Det behövs alltså inte ens ett beslut av domstol eller åklagare.

– Jag tycker vi borde hålla fast vid de principer som gäller i den fysiska världen, där det krävs en konkret misstanke för att spana på människor. Ett samhälle som vilar på övervakning kommer förr eller senare att bli klaustrofobiskt och i värsta fall utmynna i en totalitär kontroll av medborgarnas åsikter, säger Jon Karlung.

Om du vill göra det svårare för både techbolagen och staten att övervaka dig så finns det faktiskt en hel del du kan göra. Men du måste själv välja hur mycket jobb du är beredd att lägga ner på att öka din integritet.

Det är också bara du som kan göra avvägningen mellan din integritet och smidigheten när du surfar – ju mer du skyddar dig från spårning och övervakning, desto mindre användarvänligt blir internet. En del sajter slutar exempelvis helt att fungera om du stänger av kakor. Andra blir bara besvärligare att använda eftersom de inte kommer ihåg dig mellan besöken. Mycket av övervakningen av oss görs genom funktioner som också är vitala för nätets infrastruktur.