Internet svämmar över av nyheter, propaganda, skämt och lögner. Hur vet man vad som är sant och vad som är falskt? Här är fem knep för att slippa bli lurad.
I den här artikeln får du fem konkreta tips och strategier för hur du kan bli bättre på att genomskåda fejk och falska nyheter på internet.
1. Bedöm om avsändaren är trovärdig
Ett bra första knep är att försöka bedöma vem som är avsändaren och om denne är trovärdig. Fundera på syftet med det du läst eller sett – vad vill avsändaren uppnå? Är det fråga om opinionsbildning, underhållning eller någon som vill tjäna pengar? Eller finns det politiska motiv? Försök sätta dig in i avsändarens perspektiv – och försök också avgöra om avsändaren har kunskap om ämnet den skriver om.
En bra start för att bedöma trovärdigheten kan vara att titta på webbplatsens Om-sida eller profilbeskrivningen för ett konto på sociala medier. Men kom ihåg att denna information bestäms av avsändaren själv och den är oftast utformad för att verka trovärdig.
Att bara kolla informationen på avsändarens egna webbplats eller profil räcker alltså inte. För att avgöra om en avsändare är trovärdig måste man också undersöka vad andra källor säger om den. Här kan både Wikipedia och sökmotorer vara bra verktyg.
Om det är svårt att hitta information om en avsändare bör du vara extra misstänksam. Nyskapade och anonyma konton på sociala medier är också en varningssignal. Ett vanligt sätt att försöka skapa falsk trovärdighet är att efterlikna kända personers konton och låtsas vara experter på ett ämne.
Gör gärna vår snabbkurs om hur du undersöker en avsändare på rätt sätt. Den tar cirka fem minuter och ger dig värdefulla tips.
Verifierade konton ✅
För att motverka falska konton erbjuder vissa sociala medier verifierings-symboler. Dessa ser ofta ut som en blå checkruta i kontoprofilen. Det man ska komma ihåg är att många plattformar erbjuder användare att köpa verifieringen. Det är alltså inget som i sig höjer trovärdigheten för ett konto.
2. Konsumera nyheter aktivt i stället för passivt
På sociala medier finns ett överflöd av information i ett flöde som aldrig tar slut. Det är naturligtvis omöjligt att granska allt – och allt gör inte heller anspråk på att vara sant. I ditt flöde samsas nyheter och analyser med bilder på måltider, gulliga djur, sketcher och annat skämtsamt innehåll.
Ett sätt att undvika fejknyheter och vilseledande information är att lämna sociala medier-flödet och mer aktivt ta del av nyheter från källor som du vet har etablerade processer för faktagranskning.
Detta brukar kallas källtillit. Det innebär att du känner till och återkommande vänder dig till källor som oftast är pålitliga, och använder dem för att dubbelkolla information som sprids i sociala medier. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även betrodda källor ibland kan ha fel.
Läs gärna mer om begreppet källtillit i den här artikeln.
3. Lateral läsning – jobba i flera flikar
En viktig del i att granska information är att jämföra den mot vad som står i andra källor. Det kan du göra effektivt genom att ha flera flikar öppna i din webbläsare så att du enkelt kan hoppa mellan olika källorna. Detta kallas lateral läsning – alltså att läsa och jämföra källor sida vid sida, i stället för att läsa en webbplats uppifrån och ner.
När du jämför källor med varandra blir det också enklare att hitta varningssignaler som tyder på att något är fejk eller desinformation. Fejknyheter är ofta svepande och lite vaga i sina hänvisningar. De kan till exempel använda formuleringar som ”enligt forskning” men utan att ange vilken forskning eller länka till den. En annan varningssignal är om avsändaren är vag när det gäller detaljer om tid och plats. Ett känslomässigt och värdeladdat språk är också en varningssignal, liksom texter som verkar dåligt skrivna och bristfälligt översatta. Men kom ihåg att generativa AI-verktyg är väldigt bra på språk och att översätta texter.
Både Wikipedia och sökmotorer är bra verktyg för att få fram flera källor att jämföra med. Gör gärna vår snabbkurs om att dubbelkolla information mot andra källor.
4. Lita inte på proffsig design och högt engagemang
Det är lättare än någonsin att göra en webbsida som ser snygg och proffsig ut. Det finns både AI-verktyg och färdiga mallar man kan använda sig av. Man ska därför inte tro att en sida med proffsig design nödvändigtvis är trovärdig.
Detsamma gäller om ett inlägg eller ett konto har högt engagemang. Flöden på sociala medier sorteras inte utifrån hur trovärdigt innehållet är, utan beroende på engagemang. Det betyder att du kommer serveras innehåll som liknar sådant du själv och andra har tittat, klickat och reagerat på tidigare. Men att ett inlägg har många likes, delningar och kommentarer betyder inte automatiskt att det är trovärdigt.
Ett vanligt knep för att fejka trovärdighet är att försöka efterlikna andra betrodda webbplatser och konton. Falska webbadresser försöker ofta likna välkända adresser för att lura dig, men kan innehålla extra tecken och medvetna stavfel.
Ett exempel kan vara bokstäverna rn som i en adress liknar bokstaven m. Var också extra misstänksam om webbadressen består av siffror eller till synes slumpmässiga bokstäver. Samtidigt ska man komma ihåg att en korrekt och till utseendet snygg webbadress inte behöver betyda att innehållet är trovärdigt.
Kunskap om domännamn hjälper dig avslöja falska webbplatser
För att bli bättre på att avslöja falska webbplatser är det bra att ha koll på hur en webbadress är konstruerad. Det viktigaste är att kunna känna igen den så kallade huvuddomänen.
Huvuddomänen är delen av webbadressen som står före det första ensamma snedstrecket i en webbadress. När du läser den här artikeln är huvuddomänen i webbläsarens adressfält internetkunskap.se, och om du går in på Facebook är huvuddomänen facebook.com.
Det är huvuddomänen som webbplatsens ägare registrerar (köper) – ingen annan kan använda exakt samma huvuddomän. Ett vanligt sätt att luras är att ha en huvuddomän som har en snarlik men med lite annorlunda stavning, till exempel poiisen.se i stället för polisen.se.
Toppdomäner och subdomäner
En webbadress avslutas alltid med en toppdomän. Varje land har sin toppdomän. Till exempel har Sverige toppdomänen .se, Danmark har .dk och Finland har .fi. Utöver det finns också flera andra toppdomäner, till exempel .com, .net, .online och .info. Idag finns över 1 500 olika toppdomäner.
Om man vill efterlikna en betrodd webbplats är det därför fullt möjligt att använda samma namn som den webbplatsen men med en annan toppdomän. Var därför extra misstänksam om webbadressen använder en toppdomän som du inte känner igen.
Det är också viktigt att tänka på att den som äger en huvuddomän kan lägga till en eller flera så kallade subdomäner i adressen. Subdomäner står före huvuddomänen, och kan vara vad som helst.
Om en bedragare äger en huvuddomän som heter verifiedsecurity.net kan den alltså enkelt skapa en subdomän som heter facebook och presentera adressen som facebook.verifiedsecurity.net. Det är då lätt att tro att man hamnat på det riktiga Facebook, men i själva verket är man på en webbplats som tillhör någon annan.
5. Bildgoogla!
Visar bilden du ser verkligen vad den påstås visa? Bilder kan lätt manipuleras eller användas i helt andra sammanhang än de ursprungligen är gjorda för.
Bildmanipulering har alltid funnits och med dagens AI-teknik är det mycket enkelt att snabbt skapa falska bilder som ser mycket trovärdiga ut. Det är idag omöjligt att med blotta ögat avslöja en bild som är skapad av AI – du kan läsa mer om det i vår artikel här på Internetkunskap.
Du kan alltså inte lita på att bilder visar sanningen. Istället måste du källkritiskt granska bilderna. Ett bra sätt är att göra en omvänd bildsökning på Google eller någon liknande tjänst. , om den påstås visa något den inte visar och om den är ny eller gammal.
Du kan snabbt lära dig hur man gör en omvänd bildsökning med hjälp av vår snabbkurs.
Du kan också se filmen Så gör du en omvänd bildsökning genom att trycka på play-knappen. Filmen är 3:00 minuter lång.
Experten: "Människor har väldigt färdiga åsikter"
Så här i slutet på artikeln får du ett bonus-knep: Känn dig själv. Mycket av det falska innehåll som sprids på nätet försöker använda dina känslor mot dig. Materialet är ofta skapat just för att väcka en reaktion.
Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, menar att en varningssignal i sig är när något man läser väcker känslor, eller går i linje med en åsikt man redan har. Då är man inte lika benägen att vara källkritisk – och det kan andra utnyttja.
– Var uppmärksam när något du läser väcker starka känslor. Det är också lätt att okritiskt acceptera sådant som bekräftar mina egna åsikter. Många frågor är mer komplexa än vad vi först tror. Var därför vaksam mot enkla svar och enkla lösningar, säger Björn Appelgren.
