Näthat är ett samlingsbegrepp för olika sorters kränkningar som människor utsätter varandra för via internet. En del näthat är brottsligt, annat inte – gemensamt är att det alltid sårar och skadar den som utsätts. 

Vad är näthat?

På sätt och vis är näthat bara ett nytt uttryck för grundläggande mänskliga beteenden men det finns också aspekter av internet som kan förstärka hatet och vår benägenhet att skriva hatkommentarer. Till exempel spridningsmöjligheterna och anonymitet. 

Begreppet näthat är ett paraplybegrepp som oftast används för att beskriva kränkande och/eller elaka kommentarer på internet,  i till exempel sociala medier, kommentarsfält, mejl, olika nätforum och bloggar.

Näthat är förbjudet om det tar formen av hot, ärekränkning eller förtal, men till största delen är det faktiskt lagligt – med det inte sagt att det är lämpligt. Här kan du läsa mer om var gränserna går. 

Tillsammans har vi alla ett ansvar för att göra diskussionen och samtalsklimatet på nätet bättre Här kommer fem tips:

5 anledningar till att det är lättare att hata på nätet

Här är 5 anledningar till att det kan vara lättare att hata på nätet, listan är hämtad från den här artikeln på Internetkunskap där du kan lära dig mer om varför internet gör att vår benägenhet att fälla elaka och kränkande kommentarer kan öka. . 

• 1. Anonymitet
  När människor kan gömma sig bakom ett alias på nätet gör känslan av anonymitet att en del uttrycker åsikter och säger saker de inte skulle stå för om det kunde kopplas till deras person.  
• 2. Distans
  Vi människor är skickliga på att läsa av mimik och kroppsspråk och socialt samspel underlättas om vi kan se varandra. Sittandes bakom datorn kan vi inte se när mottagaren tar till sig av det vi skrivit på Facebook eller i en kommentar. Därför blir det enklare att såra en annan människa.
• 3. Spridning
  Ensam framför datorskärmen är det omöjligt att föreställa sig alla människor som kan komma att läsa det som vi skriver på internet. Skillnaden mellan att sitta i morgonrocken och knattra på sitt tangentbord och att tala framför en stor folksamling är enorm, rent psykologiskt. Därför törs vi skriva saker vi inte skulle våga säga.
• 4. Grupptryck
  Det är enklare att haka på än att att säga ifrån när en grupp ger sig på någon. Mekanismerna är samma som i en mobbningssituation. Den som sätter sig upp mot näthat riskerar själv att bli föremål för påhopp. Många drar sig därför för att säga stopp och vissa tycker inte att det är värt att över huvud taget diskutera på nätet.
• 5. Fritid
  Den brittisk/kanadensiska studien Trolls just wanna have fun  visar att de som ägnar sig åt näthat i högre utsträckning är sadistiska och manipulativa till sin läggning. Det är också personlighetsdrag som kan göra att man har svårt att engagera sig i sociala sammanhang utanför nätet, enligt Jenny Klefbom. Individerna har därför mer fritid att ägna åt att kommentera på nätet. De postar oftare inlägg och kommentarer, vilket gör att de märks oproportionerligt mycket.

3 mekanismer i våra hjärnor som gör att vi näthatar

Utöver ovan nämnda anledningar återfinns flera förklaringar till vår benägenhet att ägna oss åt (nät)hat och mobbning i hur vi människor och våra hjärnor fungerar.  

1. Vi har svårt att sätta oss in i andra människors situation.
2. Vi drar lätt förhastade slutsatser.
3. Vi har lätt för att skylla på yttre omständigheter och leta syndabockar, så kallade scapegoating. 

De här tendenserna kan förstärkas om vi själva är stressade eller befinner oss i en kris. 

Även det mänskliga behovet av bekräftelse är en faktor som gör att man kan dras med i näthat. Om det pågår ett drev mot en person och vi ser att många andra kommenterar negativt har vi lätt att dras med. 

När är näthat brottsligt?

Brott en person kan utsätts för på nätet som ofta benämns som näthat är olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande. 

Sedan 2018 finns lagen om olaga integritetsintrång som gör det straffbart att sprida kränkande och känsliga bilder eller annat material med syftet att skada den som utsätts.

Lagen innebär bland annat att du, om du delar vidare ett inlägg där någon pekas ut som kriminell, eller om inlägget på något annat sätt allvarligt kränker en person, kan begå ett brott. Det beror på att du medverkar till att sprida uppgifterna vidare vilket innebär större skada för den drabbade. 

Vilka utsätts för näthat?

Näthat kan drabba alla. Exakt hur vanligt näthat är vet ingen. Mörkertalet är stort och dessutom är alla inte medvetna om att vad de utsätts för kategoriseras som näthat.

Det finns flera nordiska studier som visar att män och kvinnor utsätts för nätbaserat hat, hot och kränkningar i ungefär lika stor utsträckning. Klart är dock att kvinnor och män utsätts för olika typer av hat. Offentliga personer som kändisar, journalister och de som engagerar sig politiskt är utsatta i högre utsträckning än andra. Även personer som uttrycker politiska åsikter på internet är i högre grad utsatta för näthat än de som inte gör det. 

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet från 2015 mottar män oftare hot om våld eller nedsättande förolämpningar, medan kvinnor drabbas av kränkningar kopplat till deras kropp och sexualitet.

För att hitta aktuella rapporter och forskning så kolla till exempel på Svenskarna och internet och på Brottsförebyggande rådets webbplats

Näthat bland unga

Näthat och nätmobbning förekommer givetvis också bland unga. Är du förälder behöver du visa samma intresse och engagemang för dina barns tillvaro på nätet som för deras andra aktiviteter för att kunna fånga upp eventuellt näthat. Det vanligaste är att barn och unga utsätts för näthat på sociala medier eller i onlinespel och spelplattformar. På samma sätt som att vi skjutsar barnen till fotbollsträningen fastän vi inte tycker det är särskilt kul måste vi också engagera oss i vad de gör på nätet. 

I podden här nedanför kan du höra Anna-Carin Wettefors, sakkunnig på Stiftelsen Friends tillsammans med  Internetstiftelsens Björn Appelgren och Jannike Tillå prata om hur kränkningar ser ut i olika digitala miljöer, vilka tecken man ska hålla utkik efter som kan tyda på att ens barn far illa på nätet och hur barns positiva budskap kan motverka kränkningar på nätet. 

Konsekvenser av näthat

Konsekvenserna av näthat och nätmobbning är på många sätt desamma som när en person utsätts för hat och mobbning i den vanliga världen. De som utsätts kränks och mår ofta dåligt vilket i förlängningen kan leda till psykisk ohälsa. 

Näthat är också ett demokratiskt problem då det kan leda till självcensur, alltså att personer avstår från att uttrycka sig för att slippa utstå näthat. Till exempel uppgav 27 procent av deltagarna i undersökningen Svenskarna och internets valspecial från 2018 att de avstått från att uttrycka sin politiska åsikt för att undvika hård kritik, hat eller hot.

Skillnad mellan näthat och mobbning i det fysiska rummet

Internet gör att hatet kan få en spridning och omfattning som inte skulle vara möjlig om kränkningarna skedde i det fysiska rummet. 

På nätet vet man heller inte alltid vem eller vilka som utsätter en för mobbningen eller hur många som har sett det som skrivits om en.