I detta avsnitt träffar Jannike och Björn experten Carin Wettefors, sakkunnig på stiftelsen Friends som arbetar mot mobbning.

Barn och unga tillbringar mycket tid i den digitala världen, en plats som många föräldrar känner att de inte har insyn i. Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet använder 8 av 10 mellanstadiebarn, 9 av 10 högstadieelever och i princip alla på gymnasiet sociala medier. I Statens medieråds rapport Föräldrar och medier syns också att många föräldrar är oroliga för att deras barn ska bli mobbade eller hotade på nätet.

Hur vanligt är mobbning och hot på nätet? Ska föräldrar vara oroliga?
– Jag tycker absolut att det finns en anledning att oroa sig, även om nätet också är en fantastisk plats där det finns mycket positivt att lära sig. Vi kan se i våra egna undersökningar att ungefär var tredje barn mellan 10 och 16 år blivit utsatt för någon form av kränkningar på nätet. Kränkningar i skolan ligger lite lägre, på ungefär 20 procent. Vi vet också att det är vanligt att mobbning som sker i skolan fortsätter på nätet.

Varför mobbar man överhuvudtaget?
– Mobbning är ett väldigt komplext problem. Jag tror att det handlar mycket om osäkerhet och status. Man kanske är osäker själv, avundsjuk på någon eller mår dåligt på andra sätt. För att inte själv bli mobbad utsätter man andra för det i stället, säger Anna-Carin Wettefors.

Mobbning på nätet jobbigare än i verkligheten?

Enligt henne tycker vissa barn att det är jobbigare att bli mobbad på nätet än i skolan eftersom trakasserierna inte tar slut när skoldagen är över. Några barn berättar också att det är jobbigt att inte veta hur många som sett något hända på nätet.

– Om något händer i skolan kan barnen själva se att det till exempel var 10 personer som såg det hända. Men om de fått en elak kommentar på nätet vet de inte om den lästs av alla på skolan, alla i staden eller alla i hela Sverige. Den osäkerheten leder till en oerhörd stress bland många unga, säger hon.

Det är framför allt på sociala medier som Snapchat och Tiktok samt inom gamingvärlden som nätmobbningen sker, och hur den ser ut beror lite på plattform. På Tiktok är den ofta kopplad till kropp och utseende och det är framför allt flickor som drabbas. I onlinespel handlar det i stället om kommentarer om att någon är dålig, en loser, och det är framför allt pojkar som utsätts. Mobbningen kan också vara grövre och innebära hot om att skada andra eller sexuella trakasserier.

– Det kan också handla om utfrysning. Vi möter ofta elever ute på skolor som berättar att klassen har en snapchatgrupp där alla får vara med – utom just den eleven. Gruppen används för att bestämma saker att göra tillsammans, men en person får inte vara med, säger Anna-Carin Wettefors.

Hon påpekar också att det är lättare att vara en passiv åskådare på nätet än när mobbning sker fysiskt. Det är lätt att gilla en elak kommentar när man inte kan se den andra personens reaktion och därför inte tänker på vad det kommer betyda för den.

Så märker du om ditt barn är mobbat

Hur ska man som förälder göra för att märka om ens barn blir mobbat på nätet? Vilka tecken ska man titta efter?
– Vi brukar säga till föräldrar att de känner sina barn bäst och märker om deras beteende förändrats. Titta efter de små sakerna, som att de inte vill gå till skolan för att de har ont i magen, varken bjuder hem kompisar eller blir hembjuden till någon annan eller inte vill berätta vad som händer i skolan eller på nätet.

Många barn vill inte gå till skolan och brukar vara fåordiga om vad de gjort under dagen även om de inte är mobbade. Hur ska man veta skillnaden?
– Fortsätt fråga och vara den lite jobbiga vuxna. Men börja också ställa frågorna på ett annat sätt – "vem satt du bredvid i matsalen idag?", "vad pratade ni om?", "vad har ni haft för ämnen idag?". Då kanske det kommer fram att de har haft grupparbete och man kan fråga om vem de jobbade med och hur det var, säger Anna-Carin Wettefors.

Hon ser att många vuxna tycker att det är naturligt att fråga om rasten, fotbollsträningen och matteprovet men glömmer bort deras liv på nätet, som för barnen är lika verkligt som något annat.

– Fråga dem vad de såg på Youtube idag eller hur det gick när de spelade med kompisarna. Ditt barn kommer att tycka att det är jättekonstigt om du aldrig frågat om sådant innan, men efter ett tag blir det lika naturligt att prata om vid middagsbordet som hur fotbollsträningen gick.

Bra att veta om ens barn blir mobbat

Vad ska man göra som förälder om man får veta att ens barn är mobbat?
– Först prata med barnet och uppmuntra dem genom att säga att de är modiga som kommit och berättat, om de gjort det. Det är också bra att ta upp att alla situationer går att förändra, även denna – det är inget fel på ditt barn utan det är mobbaren som gör fel, säger Anna-Carin Wettefors.

– Många föräldrar kontaktar inte skolan när det handlar om mobbning på nätet men det vill jag uppmana alla föräldrar att göra. Ofta är mobbaren ändå någon i samma skola, eller till och med samma klass, som den som är utsatt. Sedan tycker jag också att du ska kontakta andra vårdnadshavare om du har en bra relation med dem. Ibland ingår olagliga saker i mobbning och då ska det polisanmälas, fortsätter hon.

Kontakta skolan även när det gäller mobbning på nätet, enligt skollagen måste de ta tag i problemet om det påverkar skolgången.

Carin Wettefors, sakkunnig på stiftelsen Friends

Hon påpekar också att vissa skolor ser nätmobbning som något som sker på fritiden och att de därför inte vill ta tag i det. Enligt skollagen måste de dock göra det, om det påverkar skolsituationen. Ofta går den som mobbar på samma skola som offret och den mobbade kanske därför inte vill gå till skolan eller är rädd när hen är där.

Nästa steg är att göra en handlingsplan för hur man ska gå vidare och tydligt visa att man är där för barnet – mobbning blir inte mindre smärtsam för att den händer på nätet.

Vad man däremot absolut inte ska göra är att komma med lösningar som "Var inte på Snapchat om de är dumma med dig där!" Får barnet en sådan reaktion kommer de inte berätta för den vuxna nästa gång något händer. Är alla kompisarna på Snapchat kommer barnen inte sluta vara där. Det de vill ha hjälp med är att hantera sociala relationer, inte att föräldrarna ska stoppa dem från att vara där.

Vuxnas beteende på nätet smittar barnen

Kan man se något samband mellan att föräldrar är ohyfsade på nätet och att barn blir det?
I vår undersökning sa mer än hälften av barnen att de hade sett vuxna bete sig illa mot andra på nätet. Hur ska vi kunna förvänta oss att barn ska vara schyssta mot varandra när vi vuxna inte är det? När de ser hur vi beter oss är det inte konstigt att det blir en hård jargong på nätet, säger Anna-Carin Wettefors.

Vad ska man göra om man inser att ens eget barn mobbar andra?
– Många föräldrar tycker att den situationen är ännu jobbigare. Även här gäller det att prata med barnet och vara tydlig med att man är besviken men att det inte är fel på barnet som person utan att det är dess handlingar som är fel och måste förändras. Skapa en handlingsplan och kom överens om vad ni ska göra – till exempel åka hem till offret och mötas öga mot öga. Jättejobbigt, men viktigt för att lära sig att man gjort fel. Det är också viktigt att uppmuntra barnet när det sker en förändring så att de vill fortsätta på det spåret.

Läsa barnens meddelanden ingen bra lösning

Om barnen är väldigt privata och föräldern är orolig, finns det fog för att gå in och läsa deras meddelanden?
– När jag var 16 skrev jag ganska mörka saker i min dagbok och hade min mamma läst det hade hon nog blivit jätteorolig och jag hade blivit jättearg och tappat förtroendet för henne. Vi kan tänka liknande med detta. Vi bör ha koll på vad våra barn gör, men den kollen måste man ha tillsammans med barnen. Att börja läsa i sökhistorik eller meddelanden kommer inte att ge något bra samtal när man konfronterar dem med vad man sett – de kommer bara vara upprörda för att man snokat.

Kan man jobba mer med civilkurage med barnen och prata om hur de kan ge stöd till andra?
– Vi på Friends pratar ofta om att lägga mer fokus och resurser på mobbarens hejaklack och de passiva åskådarna. Tänk om vi kunde ge dem kraft och självförtroende att säga ifrån, eller bara skicka en hjärtemoji. Det kan vara det som gör att den som är utsatt klarar av de taskiga kommentarerna – den såg att det var någon som skickade något snällt och 10 personer som gillade det. Det är små saker som kan få jättestor betydelse.

Har du några avslutande råd till föräldrar?
Tillsammans går det att stoppa mobbning och om alla gör något litet blir det väldigt mycket tillsammans. Börja rannsaka dig själv och fundera på hur du som vuxen beter dig på nätet och hur du pratar med andra. Prata också positivt om nätet med barnen så att de förstår att du är intresserad, tycker att det är spännande och vill lära dig mer om deras värld.