.FILE 2G 3G 4G 5G
Har du koll eller överkontroll på ditt barn?
26:47 minuter | 23 augusti, 2020

Har du koll eller överkontroll på ditt barn?

I det här avsnittet pratar vi om möjligheterna tekniken ger oss att hålla koll på våra barn, om det verkligen är något vi föräldrar ska göra och hur vi bygger långsiktiga relationer med våra barn utan att behöva bevaka varje...

Är det rimligt att föräldrar ska ha inlogg till barnens sociala medier-konton eller att använda GPS-appar för att kolla var de är någonstans?
– Lösenordet till barns närvaro på nätet är tillit, säger Henrik Pallin – kurator, socionom och gäst i det här avsnittet av Våra barn och nätet.

Barns närvaro på nätet och olika sociala medier har skapt nya bryderier för föräldrar, samtidigt som ny teknik gjort det lättare än någonsin att till exempel hålla koll på var barnen är. Den svåra balansgången mellan omtanke och överkontroll är en av de saker som Henrik Pallin – kurator, socionom och föreläsare – brukar prata om.

Idag finns mobilappar och GPS som gör att man kan hålla koll på var barnen är. Det kan kännas tryggt för föräldrarna, men är det övervakning?
– Självklart blir det övervakning om jag använder det för att kolla var mitt barn är – framför allt om barnet inte vet om det. Men om man pratar med barnen om det, då är det något annat. De kanske får vara ute sent om de har kartan på i Snapchat, så att man kan se var de är. Då har man använt sig av öppenhet och dialog i stället, säger Henrik Pallin.

Personer i ett kök med mobil och surfplatta
Personer i ett kök med mobil och surfplatta

Han menar att risken med att förlita sig till exempel på snapchatkartan är att det blir en falsk trygghet som mest är till för att lugna föräldern.

– Var barnet är på en karta säger ju inte någonting om vad de gör eller vilka de pratar med. Det blir en snuttefilt som föräldern nog egentligen skulle klara sig bättre utan. Det kan också leda till att barnen stänger av sin egen omvärldskontroll för att de tror att mamma och pappa alltid kan hitta dem, säger han.

Är det okej att läsa barnens surfhistorik?

Enligt Statens medieråds rapport Föräldrar och medier läser 36 procent av föräldrarna till 9–12-åringar sina barns surfhistorik. Det är något som Henrik Pallin tycker är väldigt tråkigt.

– Jag jämför med när jag var liten, hade någon då velat ta del av vilka sidor jag läst i en bok eller vilka tv-program jag tittat på? Beroende på ens ålder har man rätt till ett visst privatliv och det är inte bra för ens relation att som förälder springa efter och dubbelkolla vad ens barn gör, säger han.

Internet ger barn tillgång till massor av både lämpliga och olämpliga saker. Kan man inte förstå att föräldrar vill hålla koll för att skydda sina barn?
– Absolut, att vara orolig är liksom huvuduppdraget när man är förälder. Men vi måste också lära våra barn att klara sig på egen hand. Det är också självklart skillnad på vad en åttaåring och en sextonåring söker på. Vad en sextonåring googlar på har jag faktiskt inte med att göra.

Är innehållsfilter och kontrollappar en bra lösning?

En stor fråga just nu är om olika innehållsfilter och appar för föräldrakontroll är ett sätt att göra nätet tryggare för barn. Henrik Pallin är dock skeptisk.

– Jag tror att det även här handlar mer om att hantera förälderns oro än att faktiskt hjälpa barnet. Kontrollappar och innehållsfilter blir en falsk trygghet som barnen ändå lär sig att komma runt, direkt! De lånar en kompis telefon eller använder en privat flik i webbläsaren och så blir man uppspelad på läktaren som förälder, säger han.

Poängen är att barnet ska välja att komma till sina föräldrar när något obehagligt händer – oavsett om det är på skolgården eller Snapchat.

Henrik Pallin, kurator och socionom

Han menar att det bästa sättet att hjälpa barnen är att bygga förtroendefulla relationer med dem. Poängen är att de ska välja att komma till sina föräldrar när något obehagligt händer – oavsett om det hände på skolgården eller på Snapchat. Knepet är enligt honom att vara närvarande när livet är som bäst – till exempel genom att sitta med när barnen spelar.

– Det betyder att man kanske måste titta på ganska mycket som man tycker är tråkigt, men så är det att vara förälder. Jag tyckte inte att det var jättekul att titta på min sons basketmatcher när han gick på mellanstadiet heller, men det gäller att vara delaktig om du vill att barnen ska komma till dig när något händer, säger Henrik Pallin.

– Och om det kör ihop sig gäller det att inte överreagera, slänga telefonen och skrika om internetförbud. Gör jag något sådant kommer barnen aldrig berätta om något som hänt igen – de vet att jag inte är beredd att lyssna. Barnen kan berätta något som gör mig jätteupprörd men inför dem måste jag vara lugn och trygg, fortsätter han.

Viktigt att föräldrar är närvarande även på nätet

Enligt honom är föräldrars uppgift precis samma som den var tidigare, även om skärmarna gjort den lite svårare. Det betyder inte att man kan abdikera från föräldrarollen, utan att man i stället måste kliva fram ännu mer.

– Förr när barnen skulle leka med någon knackade kompisen på hemma och sedan förväntades föräldern fixa mellanmål åt dem. Nu sker de relationerna någonstans där jag som förälder inte har samma naturliga plats. Men då höjs kraven på mig – de försvinner inte, säger Henrik Pallin.

Vi går på barnens matcher och dansuppvisningar, men varför har vi föräldrar så svårt att engagera oss i barnens digitala liv?
– Jag tror inte att vi förstår hur viktigt det är, för då skulle vi visa mer intresse. Jag träffar till exempel många barn som har Fortnite som sitt största intresse. Om jag som förälder aldrig har sett en Fortnitematch mitt barn spelar, vad säger det då om mitt föräldraskap? För barnen handlar det inte om en annan värld – nätet och spelen har alltid funnits och relationerna där är lika äkta som de vi gamlingar har format offline. Ibland mer äkta.

Börja med att fråga hur barnet mår om du är orolig, inte kolla var hen har varit på nätet.

Henrik Pallin, kurator och socionom

Många föräldrar är oroliga för att deras barn utsätts för mobbning eller gromning på nätet. Kan det inte vara okej att titta i deras chatthistorik då?
– Du kan självklart göra det om du tror att de far illa eller om de försvinner och du inte kan nå dem. Men det ska inte vara en standardgrej du gör varje vecka bara för att kolla om något har hänt. Du måste börja med att fråga hur barnet mår och om något har hänt – första reaktionen kan aldrig vara att kolla var hen har varit på nätet.

I rapporten Föräldrar och medier säger 65 procent av 9–12-åringarnas föräldrar att de har barnens lösenord uppskrivna. Hur ska man tänka kring det?
– Barn är usla på att komma ihåg sina lösenord så självklart kan vi ha dem uppskrivna, på samma sätt som en förälder har extranyckeln till deras cykel. Du kan ha en dialog med barnet där du berättar att du har lösenordet och om något obehagligt händer så ska barnet visa vad som har hänt. Då kan du samtidigt prata om att det är viktigt att ha ett bra lösenord så att ingen till exempel kan komma in och se ens bilder.

Öppna konton på sociala medier en knivig fråga

En stor fråga mellan barn och föräldrar är om de får ha öppna konton på Instagram, Snapchat eller Tiktok. Många barn tycker det är roligt att få många följare, medan föräldrar kan tycka att det känns tryggare om bara kompisar och familj kan se vad de lägger upp. Här tycker Henrik Pallin att ålder och mognad är de viktigaste faktorerna.

– Titta på vad ditt barn lägger upp och fundera på om det finns anledning till att insistera på ett låst konto. Använder ditt barn bara kontot till att kommunicera med kompisar eller gör de något annat? När man skapar kontot kan man tillsammans bestämma att de först måste ha kontot låst och att mamma och pappa följer vad de lägger upp. Senare kan de få mer frihet om de verkar kunna hantera det, säger han.

Många föräldrar hjälper sina barn att öppna konton på sociala medier. Men ska någon som är yngre än åldersgränsen 13 år ens vara där?
– Jag tycker att man kan börja tidigare än 13. Ju yngre barnen är, desto tryggare blir de på plattformen och desto mer benägna är de att låta föräldrarna vara med. En 13-åring kommer aldrig tillåta dig att vara med och titta på Snapchat med dem, men med ett yngre barn kan man börja med att installera det på familjens Ipad och själv sitta bredvid och titta, säger Henrik Pallin.

Har du några sista ord att skicka med till föräldrar?
– Lösenordet till barns tillvaro på nätet är tillit, det handlar inte om filter och övervakning utan om att bygga bra relationer med sina barn. De bygger vi när vi mår som bäst och är glada. Lyckas vi med det har vi kommit väldigt långt!

Föräldrar frågar

När jag var liten fick jag och mina kompisar springa runt hur vi ville redan i lågstadiet. Finns det någon anledning att göra annorlunda med mina barn idag?
– Det där är en bra ingång till frågan – om det inte finns någon anledning att övervaka med teknik och du egentligen inte är är orolig behöver du inte öka oron genom att till exempel använda en GPS-klocka.

Hur gör man om barnen inte vill svara när man frågar vad de gör på nätet? Min tioåring gömmer mobilen när jag kommer in och säger att han inte gör något särskilt.
– Då får man bygga tillit i andra sammanhang. Pressar man på och ökar kraven på att de ska prata börjar de ofta prata mindre. Barnet har kanske på känn att mamma och pappa vill läsa i mobilen och lägger därför undan den. Är man orolig på riktigt kan man säga det till barnet. "Jag blir orolig när du lägger undan telefonen när jag kommer – kan du visa att jag inte behöver vara det?" Då kan man utgå i samtalet från sin egen oro och att barnet kan hjälpa en att bli lugn.

Min son är deprimerad och skolan har uppmanat mig att kolla hans surfhistorik. Jag tycker att det är att gå över gränsen, hur ska jag göra?
– Magkänslan brukar vara rätt, det finns ingen orsak att kolla i någons surfhistorik bara för att de har en viss diagnos. Om han är deprimerad behöver han kunna lita på sina föräldrar – att läsa surfhistoriken är ett stort steg och man riskerar mycket genom att gå bakom ryggen på sitt barn.

Jag har låtit min 13-åring ha ett öppet konto på Instagram. Hur kan jag prata med henne om hur hon kan vara trygg där?
– Du kan prata om vad som händer när hon är där – är det många som tar kontakt med henne och vem verkar det vara? Är det många som gillar hennes bilder och hur tänker hon kring sitt flöde? Ha ett samtal som är nyfiket intresserat i stället för skuldbeläggande. Du kan också prata om att du träffat på många idioter i ditt liv så om hon behöver tips på hur man hantera sådana kan hon komma till dig så löser ni det tillsammans.

Fler avsnitt

Om podden Våra barn och nätet

Idag använder barn internet redan i tidig ålder. För dem är det inte längre relevant att dela upp livet i digitalt och analogt. För föräldrar eller vårdnadshavare kan användandet kännas ovant och ibland oroande. I podden Våra barn och nätet samtalar Björn Appelgren och Jannike Tillå från Internetstiftelsen med experter inom en rad olika områden som rör våra barns digitala närvaro. Podden hjälper dig att förstå och intressera dig för barnens liv på internet – och belyser både möjligheter och risker. Tillsammans gör vi barnens uppväxt tryggare och bättre.

false

-
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn