Skydda dig mot falska webbsidor

Falska webbsidor används främst för att lura av dig personliga uppgifter som lösenord, koder och kortuppgifter. De kan också användas för att få dig att ladda hem spionprogram och annan skadlig kod. Bedrägerier via falska webbsidor och webbplatser omsätter miljontals svenska kronor varje år. 

I den här kursen få du lära dig hur du känner igen en falsk webbsida och hur du kan undvika att hamna på en. 

Bedragare kan väldigt enkelt skapa webbsidor som ser ut som din bank, en myndighet eller ett välkänt företags webbsida. Men det finns fler kännetecken som kan avslöja falska webbsidor.

1. Leta efter stavfel och dåligt språk. På webbsidor som tillhör banker, myndigheter och seriösa företag ska språket vara korrekt.
2. Låt muspekaren vila på länkarna utan att klicka. Då kan du ofta, längst ner i webbläsaren, se vart länkarna egentligen leder. Ser webbadresserna konstiga ut är webbsidan förmodligen falsk. På mobilen kan du ofta kontrollera vart länkarna leder genom att trycka och hålla ned fingret på länkarna utan att släppa.

Kom ihåg att inte lita på logotyper. Sådana är enkla att klippa in.

Det bästa sättet att avslöja falska webbsidor är att undersöka vilken huvuddomänen är i webbadressen. Huvuddomänen är den sista delen av en webbadress före eventuella snedstreck.

1. I det här bildexemplet är huvuddomänen verksamhet.org, men bedragarna har skapat en så kallad subdomän för att få med Försäkringskassans namn i den falska webbadressen. Kom ihåg att det bara är huvuddomänen som du kan lita på, och i det här fallet borde den vara forsakringskassan.se.

En falsk webbsida kan aldrig ha samma huvuddomän som den äkta webbsidan, under förutsättning att det finns ett hänglås i adressfältet. Om du inte vet vilken huvuddomän som är den rätta kan du söka efter organisationens namn på nätet. Falska webbsidor kan aldrig hamna högst upp i sökresultatet, bortsett från eventuella annonser längst upp.

Kom ihåg att bedragare också försöker efterlikna den äkta webbsidans webbadress eller huvuddomän genom att byta ut svårupptäckta bokstäver, till exempel ett m i stället för rn.

Det är smidigt att handla på nätet, men om du hamnar i en falsk nätbutik finns risken att du lämnar ifrån dig dina kortuppgifter utan att ens reflektera över det. 

• Kontrollera alltid att webbadressen i adressfältet är korrekt. I bildexemplet är webbadressens huvuddomän bnanostree.com och inte Elgigantens riktiga, som är elgiganten.se
• Fundera alltid över om utbud och priser är rimliga. 
• Sök efter omdömen på nätet innan du handlar från en mindre känd nätbutik.

Det vanligaste sättet att hamna på falska webbsidor är att klicka på länkar i bluffmejl och bluff-sms. Bedragarna är skickliga på att göra oss nyfikna, oroliga eller glada med olika påhittade ärenden. 

• Tänk kritiskt och undvik att klicka på länkar i mejl och sms, framförallt om du inte har förväntat dig att få ett mejl eller sms från den påstådda avsändaren.
• Om du är osäker kan du kontakta den påstådda avsändaren via en kontaktväg som du själva letar upp. Svara inte på mejlet eller sms:et.

Du kan ofta kontrollera vart länkar leder genom att hålla muspekaren på länken utan att klicka på den. På mobilen kan du ofta göra samma sak genom att trycka och hålla ned fingret på länken utan att släppa.

Bedragare kan ringa och uppmana dig att surfa in på falska webbsidor för att ladda hem appar och program, eller dela personlig information. 

• Kom ihåg att du aldrig kan lita på telefonnumret som visas när någon ringer dig. Uppringaren kan själv välja vilket nummer som ska visas.
• Följ aldrig uppringarens uppmaningar om du ombeds gå till en webbsida, ladda hem appar och program eller identifiera dig med din e-legitimation, exempelvis bank-id.
• Lägg på luren vid minsta tveksamhet och kontakta den påstådda uppringaren via en kontaktväg som du själv letar upp. Ring inte tillbaka på samma nummer.

En annan av bedragarnas metoder för att leda dig till falska webbsidor är falska webbannonser och pop up-fönster.  

Fundera alltid på om annonsens erbjudande är rimligt, och hur det är formulerat. Seriösa företag ger inte bort saker gratis, och de lovar inte att göra dig rik fort. Din dator har inte heller virus bara för att det står så på en webbsida.  

Tänk på att det kan finnas falska annonser både på sociala medier och seriösa webbsidor. Många annonser förhandsgranskas inte av någon människa.

• Kontrollera att rätt huvuddomän står i webbläsarens adressfält och undersök webbadressen noggrant. Bedragare byter ofta ut bokstäver som är svåra att upptäcka.
• Undersök språket. På seriösa webbsidor ska språket vara korrekt.
• Undersök länkarna på sidan. Håll muspekaren över utan att klicka.
• Fundera över om utbud och pris är rimligt när du är handlar på nätet.
• Sök efter omdömen på nätet om du ska handla från en okänd nätbutik.