Handla säkert på nätet

Att handla på nätet är flexibelt, snabbt och du kan göra det när du vill på dygnet.

Men det finns också de som vill lura dig på dina kortuppgifter och pengar, eller få dig att fastna i olika slags prenumerationer.

I den här kursen får du lära dig hur du kan handla säkrare på nätet.

En stor del av alla kortbedrägerier sker i falska nätbutiker. Det är butiker på nätet som är klonade för att efterlikna ett välkänt original – du tror då att du handlar i en äkta nätbutik men blir i själva verket av med dina kortuppgifter.

Kortbedrägerier kan även ske i så kallade piratbutiker som erbjuder extremt låga priser på annars dyra produkter. I värsta fall blir du av med både pengar och kortuppgifter. I bästa fall får du en billig kopia. Tänk på att billiga piratkopior kan vara direkt farliga, till exempel ur el- eller brandsäkerhetssynpunkt.

Så här kan du avslöja en falsk nätbutik:

• Kontrollera så att du är på rätt webbadress. I bildens bedrägeriexempel är webbadressen poangcoop.com och inte coop.se. Du kan ta reda på vilken den rätta webbadressen är genom att söka efter butikens namn på webben och bortse från alla sökresultat som är annonsmärkta. Falska nätbutiker kan inte hamna högst upp i sökresultatet om de inte är annonser.
• Kontrollera webbadressens stavning noggrant. Bedragare kan skapa falska nätbutiker på webbadresser där en bokstav är utbytt.
• Leta efter stavfel och språkliga fel. Sådana förekommer sällan på seriösa nätbutiker.
• Undersök om utbudet och priserna känns rimliga. Var misstänksam mot ovanligt låga priser.

• Det är en bra idé att söka efter omdömen om du vill handla från en nätbutik för första gången. Lita inte på omdömena som finns på butikens egen webbplats. De kan vara förfalskade.
• Lita aldrig på certifieringar som Trygg e-handel eller Certifierad e-handel om du inte kan klicka på logotypen och komma till utfärdarens webbplats. Logotyperna är lätta för bedragare att klistra in på den falska nätbutiken.
• Kom ihåg att hänglåset i webbläsarens adressfält inte säger något om nätbutikens äkthet. Idag har nästintill alla falska nätbutiker ett hänglås i adressfältet.  
• Kontrollera att butiken har publicerat sitt organisationsnummer och att det finns kontaktuppgifter till kundtjänsten.  

Det är vanligt att bedragare försöker leda den de vill lura till falska nätbutiker via länkar i bluffmejl och bluff-sms. Falska annonser på nätet och sociala medier är också vanligt.

Bedragarna kan exempelvis utlova extremt låga priser, vinster av olika slag eller hävda att dina bonuspoäng måste användas inom ett visst datum.

På nästa sida får du tips om hur du kan undvika att luras av bluffmejl, bluff-sms och falska annonser.

Det bästa sättet att skydda sig mot bluffmejl, bluff-sms och falska annonser är att tänka kritiskt.

• Undvik att klicka på länkar som kommer via mejl och sms, framförallt om du inte har förväntat dig att få ett mejl från den påstådda avsändaren. Bedragare kan skicka mejl och sms som ser ut att komma från det riktiga företaget och även förfalska avsändarnamnet. Gå till nätbutiken genom att söka efter den istället.
• Fundera lite extra på om erbjudanden i mejl, sms och annonser är rimliga. Kom ihåg att seriösa företag sällan ger bort saker gratis.
• Tänk på att falska annonser kan förekomma även på seriösa webbplatser. Många webbplatser väljer inte själva vilka annonser som ska visas, utan visar personanpassade annonser från annonsnätverk.  

Här är fler tips på hur du kan göra ditt e-handlande säkrare:

• Spara inte kortuppgifter hos nätbutiker eller i webbläsaren. Ju färre platser ditt kortnummer finns på, desto mindre är risken att det läcker.
• Om du inte handlar på nätet så ofta kan du hålla ditt  betalkort låst för internetköp och låsa upp det när du ska handla.  Du låser och låser upp ditt kort hos din internetbank. Om du handlar ofta på nätet är det smidigare att ha ett separat kort för internetköp, som du håller upplåst.
• Ha inte för mycket pengar på kortet som du betalar med på nätet. För över pengar vid behov eller använd ett kreditkort med låg kreditgräns.
• Undvik helst att handla på nätet när du surfar på publika nätverk. Använd din mobilsurf i stället, och kontrollera att det finns ett hänglås i webbadressfältet innan du knappar in ditt betalkortnummer.
• Handla helst från butiker inom EU. Då skyddas du både av EU:s krav kring säkra betalningar och av EU:s konsumenträtt.

Vilseledande prenumerationer och abonnemangsfällor är en annan typ av bedrägeri som är vanligt när det kommer till att handla på nätet.

Bedragarna lockar med prova på- eller gratiserbjudanden via mejl och annonser på nätet. I vissa fall säljer bedragarna en produkt till ett lågt pris och skriver i det finstilta att du samtidigt tecknar dig för ett abonnemang med en fast månadsavgift. Efter att du har fyllt i dina betalkortuppgifter börjar det dras pengar från ditt konto periodvis.   

Var uppmärksam och extra försiktig när du stöter på erbjudanden som är oväntat billiga eller rent av gratis.

Kom ihåg:

• Undersök nätbutikens webbadress och kontrollera att du har hamnat rätt.
• Undersök nätbutikens språk och rimlighet i utbud och priser.
• Sök efter omdömen på nätet om du handlar från en nätbutik för första gången.
• Undvik att klicka på länkar som kommer via mejl och sms.
• Klicka inte på misstänkta annonser.
• Läs det finstilta när du tecknar dig för prova på- eller gratiserbjudanden.
• Spara inte kortuppgifter i nätbutiker eller webbläsaren.
• Håll ditt betalkort låst för internetköp när du inte handlar, eller skaffa ett separat kort för att handla på nätet.
• Ha inte för mycket pengar på kortet som du betalar med på nätet.